Föllinge sockensigill


Sockensigill användes tidigare av sockenstämman som en officiell ”garantistämpel” på dokument, på samma sätt som numera görs med en underskrift. Man ser ofta sigill på fullmakter för socknens ombud, när det handlade om frågor som var gemensamma i hela landskapet. När man använde sockensigillet intygade pastorn i moderförsamlingen, eller ibland sockenskrivaren i en annexförsamling, att man hade rätt att använda sigillet. De socknar, som inte hade egna sigill, fick vanligtvis låna moderförsamlingens sigill när de hade behov av ett sigill.

I Föllinge antog man ett eget sockensigill ganska sent. Vid ett sammanträde den 26 dec 1802 beslutade sockenstämman att anta ett eget sockensigill för Föllinge (se bild).

Image

Svante Höglin beskriver Föllinge sockensigill i boken Jämtländska tingslags- och sockensigill (1931) så här: ”en gående ren på ett berg under frambrytande sol. Omskriften är FÖLLINGE SOCHENS SIGILL. Sigillstampen är av trä med en silverskålla, vari sigillet är graverat”

Image

Sigillet symboliserar sannolikt jakten på vildren. Den ansågs så sent som i slutet av 1600-talet vara ett villebråd som var av stor betydelse ur familjeförsörjningssynpunkt. Vildrenen jagades så mycket att den vid slutet av 1700-talet var utrotad i nästan hela Jämtland. De sista vildrenarna sköts sannolikt på 1860-talet. 

Sockensigillen förvarades i sockenkistan, som var försedda med tre lås. Pastorn, en kyrkvärd och en sexman hade var sin nyckel. Idag Förvaras Föllinges sockensigill på Jämtlands läns museum.

 

 

 

 

Editerad av: Ingrid Wangerud (2019-03-04 13:41:11)