Ett stort tack för en helg när ”Spritan” åter fick liv
Det var ingen Törnrosasömn som ”Spritan” sov i under så många år. Den enda gemensamma nämnaren är väl i så fall att byggnaderna med tiden i det närmaste växte igen.
Men nu har ”Spritan” fått liv igen. Och vi i Fleninge hembygdsförening är stolta över att ha fått vara med och ge vårt lilla bidrag till det hela.
I ett hörn hade vi byggt upp en stapel som såg ut som gamla spritlådor, precis som på den tid det begav sig. På en monitor i den lådan rullade det bilder från 1897 och framåt.
De sista bilderna var från 1976 och Valborgsmässoafton då arbetarna en sista gång lämnade fabriken vid nedläggningen.
Med de bilderna i minnet var det extra fint att se folket strömma in i fabriken igen. Och det kom folk i tusental. Skulle då vårt bidrag med fabrikens historia locka, eller var det själva marknaden som lockade? Jo, absolut.
Besökare samlades kring modellen över fabriken och hjälptes åt att lokalisera var vi egentligen höll till i de stora lokalerna.
Vi träffade människor som arbetat på fabriken, vi träffade ättlingar till de som en gång startade Helsingborgs Spritförädlingsaktiebolag. Och N.P Mathiasson, skaparen av den svenska sprittrusten som sedermera blev det statliga Vin- och Spritcentralen, hade även han en släkting som kom förbi och han kunde lämna sin farfars brors spritcentral med en del kunskap rikare.
En vintunna på 1 000 liter, en ömtålig modell, trälådor från flera håll, etikettmaskin, korkmaskin, tavlor, bord, stolar, skyltar, buteljer, vintrinskåp och kuriosa har inte egenskapen att de förflyttar sig av sig själv.
Det visar på en styrka i en förening vida överstigande de 43 procent som fanns i en flaska Ödåkra.
Det var inte utan att man funderade på vad tusan man lurat i föreningen när en vintunna skumpade hemåt med hjälp av hjullastare från Fleninge hembygdsföreningen en måndagsmorgon i början av november.
Men engagemanget visade sig, som vanligt vara hundra procent, och plötsligt fanns allt på plats och från annat håll lånades det in grejer som förgyllde och gav utställningen själ. Jag tänker inte minst på Leif Magnussons Stilleben på bordet (med etiketter från Spritan), konjakskupan, askfatet med en brännvinsapparat och en, cigarill och en halv flaska "Kaptenlöjtnant" Undrar hur många som fotograferade just den finurliga detaljen?
Den första julmarknaden är över. På måndagsmorgonen dyker de ideella krafterna upp på Spritan igen och transporterar upp allting till Fleninge hembygdsmuseum igen och ser till att utställningen i ”Ödåkrarummet” blir så fin som den var när vi tog ut den på turné.
Tänk på de där krafterna som gjorde utställningen möjlig. Kanske du kan bli en av dem, eller varför inte bli medlem? Fast det är du säkert redan.
Men om du, mot förmodan, inte blivit medlem ännu så bli det gärna.
Alt försvinner inte. Den stora tunnan är tillbaka på Spritan för att stanna och kring den bygger vi en permanent utställning som ska ge en så heltäckande bild av fabriken som möjligt. Kanske har just du en pusselbit i den historia som väntar på att berättas? Sitt inte och håll på den. Dela med dig.
Det är så vi bygger en förening och tillsammans bevarar historien.
/Tomas Nilsson, ordförande.
Här finns information om hur man blir medlem
Fler bilder från Julmarknaden hittar ni här