Vecka 10  en hektisk vecka i Fleninge-Ödåkra hembygdsförening. 
På måndagen hölls det årsmöte i Fleninge församlingshem. Måndagsgruppen har kommit igång. På onsdagen höll den nya styrelsen sitt första möte på museet i Fleninge. Det händer mycket just nu och vi har börjat lägga ut här på hemsidan vad som är på gång.
Allt är inte 100% klart så håll koll här och på våra sociala medier.
Men nog med det, vi är inte klara med vecka 10 ännu.
På söndagen var det hembygdsgudstjänst i Fleninge kyrka och kyrkkaffet intogs på andra sidan Västkustvägen där det hölls öppet museum.

Vi är i mitten av mars och vi har fått lite snö men som vanligt är det blå himmel i Fleninge. Hembygdsgudstjänst i Fleninge kyrka är som tradition startskottet för museums året i Fleninge. 
 

Museet har varit stängt sedan julstugan i december. Så visst är det skoj att få öppna upp igen.
 

Kaffekannorna på gång i köket och vetebrödet på bordet. Liv i huset som det skall vara. 
 

Ett levande museum och en levande förening är väl vad alla vill ha.  -Ja levande. Till vänster i bild på cykelhandlarens piano syns en Respons 3105, Telverkets sista "standardapparat". Den började säljas1988 det är 35 år sedan. För varje dag som går finns det färre ställen det går att använda denna typ av apparat . 
 

Vi tar en sväng upp på andra våningen där Tufve tar emot. Vi tittar bort på den andra trappen genom den nya passagen mellan de två avdelningarna på andravåningen. Passagen var tidigare bara ett oisolerat skräprum med lågt i tak, nu full takhöjd och isolerat efter mycket slit.
 

Vi tar oss genom det "nya" rummet för att se vad som händer i den andra utställningen.
 

En gäst som studerar tidslinjen som börjar bli klar efter pandemin. -Ja nu blir ju inte ett museum eller en tidslinje klar.
Carl-Johan står och växlar några ord kanske är det tyger som diskuteras. I denna gång finns många tyg klenoder. Herr ordförande står kanske och funderar på någon gammal nyhet vi skall föra in i samlingarna.
 

Vi tar trappen ner och slår ett öga in i den gamla skolsalen. I soffan hittar vi "allas" gamla lärarinna Anna Magnusson. Anna var med på 70-talet när man började bygga upp museet. Alltid skoj att höra hur man tänkte och jobbade då när man började bygga upp samlingarna, viktig information till kommande generationer.
 

Anna fick också ner ordförande Tomas på golvet för att utforska en gammal kista. Lite som Antikrundan på på SVT när Knut Knutsson kastar sig över ett föremål med stor entusiasm. Vad kan den innehålla för hemligheter?  Ja det tål att funderas på. (Största skillnaden är nog att Tomas inte bryter på småländska). 

Detta var allt för denna gången.

Tills vi möts igen Ha det
Olof Nilsson