Från slutet av 1500-talet och under första halvan av 1600-talet koloniserades delar av den Skandinaviska barrskogsregionen av svedjebrukande skogsfinnar med främst Savolaxiskt ursprung.
Västra Dalarnas Finnmark består av en obruten Finnbygd alltifrån Grangärde Finnmark till Malungs Finnmark och utgör tillsammans med fortsättningen in i östra Värmland och Västmanland Skandinaviens största sammanhängande finnbosättningsområde.
Skogsfinnarna förde med sig den egna kulturen i språk, byggnadstraditioner samt maträtter.
Än idag finns spåren kvar i form av skogsfinska namn på våra kartor och i muntliga traditioner, övergivna byar, rökpörten, rökbastur och rior, samt mattraditioner som motti ute i de olika finnskogsområdena.
Vår hembygdsgård i byn Kroktorp, på Järna Finnmark, Vansbro kommun, är Unik i sitt slag, som den enda i Sverige med samtliga tre skogsfinska karaktärsbyggnader, rökpörte, rökbastu och torkria.
Platsen där hembygdsgården ligger, benämns sedan gammalt på kartan med det finska namnet Lattao.
Lattao = Lada/ödelagd sved (Fi. Lato-Lada / aho-ödelagd sved)
Källa: Ortnamnsregistret, institutet för språk och folkminnen.
Här vid Lattao ligger vår hembygdsgård vackert på en liten höjd, med vy över bergen Stor- och Lillklitten, Uttertjärnsberget samt Rånkberget.
Lite kort historik kring denna plats:
Marken, tillhörande Järna jordägande sockenmän, uppläts före 1822 till begravningsplats och kyrkbygge. Det var nämligen den plats där finnmarkens folk då hade planerat att få sitt eget kapell, med en finsktalande pastor.
Av någon anledning blev det dock ingenting av detta ...
År 1864 beslutade istället 21 åbor inom Nords soldatrote, östra skiftlaget, att under år 1865-1867 uppföra Finnmarkens första skola (skolhus).
Rotehuvudman (bonde) var hemmansägaren Magnus Persson, Slätten, som erhöll i uppdrag att uttaxera timmer och bräder, samt i övrigt ombesörja byggnaden, vilken sedan var färdig att tagas i bruk år 1868. Som lärare anställdes Florell. Elevantalet var 18 barn. Skolan fortgick sedan här till år 1890, då den flyttade till Slätten. Det var den gamla skolhustomten som sedan kom att bli platsen för vår hembygdsgård.
"Den 15 juli 1951 firades en minneshögtid, då 60 år förflutit sedan sista husförhöret hölls i Kroktorps skola och Järna jordägare har till Finnmarkens hembygdsförening upplåtit byggnadsplats för ett finnpörte kombinerat med gammelgård. /Roteombud inom Finnmarken Axel Berglund Brindsjön"
Axel som redan på 1930-talet startade en hembygdsgrupp inom Blåbandsföreningen i Sågen, var även initiativtagaren till uppförandet av hembygdsgården. Tillsammans med bygdens befolkning, som alla bör nämnas som eldsjälar, så påbörjades uppbyggnaden.
Den första byggnaden som kom till platsen var rökpörtet, som tidigare stod i Kroktorps by, "Simonslada".
Även om vårt rökpörte är rekonstruerat, så är det välgjort på ett varsamt vis och en god representant för det skogsfinska rökpörtet. Rökbastun, torkrian och stolpboden blev hitflyttade samma sommar från närliggande byar.
Vid den högtidliga invigningen den 6 juli 1952 var det stor fest i bygden.
Några år efter invigningen utökades hembygdsgården även med ett soldattorp och under åren som gått har den sedan vuxit sig allt större, med kolarkoja, serveringsplats, kiosk och scen.
Sommaren 2022 höll vi en riktigt trevlig jubileumsfest, då det var 70 år sedan invigningen av vår vackra hembygdsgård!
En glimt av våra byggnader
Våra byggnader har ett högt kulturhistoriskt bevarandevärde, inte minst för vår egen lokala skogsfinska historia.
Vi vill arbeta för att värna om och levandegöra vårt skogsfinska kulturarv, vår hembygds historia, och för att vår hembygdsgård ska bli en mötesplats för Alla generationer.
Mottifesten
1934 serverade man de skogsfinska rätterna motti*, peppo* och hillo* i Blåbandslokalen, Sågen. Mottifest höll de sedan varje år.
De första åren hölls den vid Krokkvarnen, med start 1935, då den nyrestaurerade skvaltan invigdes. Därefter vid platser som Oxfallet, Prästvallen i Långmarken, Finnmyra, Burängsberget, Hästkullen och slutligen i Kroktorp.
I Kroktorp förlades festen till en början på Ty Pers täppa, som ligger nedanför platsen för hembygdsgården. Några år senare flyttades festen upp till den då nybyggda hembygdsgården. Där har man sedan hållit liv i traditionen och än om somrarna firar man Mottifesten här. Festen har som sagt sitt namn efter den skogsfinska maträtten motti. En trevlig fest med underhållning (ibland även gudstjänst med barndop eller bröllop) och så förstås motti, som här serveras tillsammans med en fläsksås.
* Vad är då motti, peppo och hillo ?
Motti var den viktigaste vardagsmaten på finnskogen.
En slags "torrgröt", gjord på kornmjöl, grovmalt rågmjöl, vatten och salt.
Ursprungligen gjordes mottin på rågmjöl av svedjeråg.
Längre tillbaks bar man ibland mottin med sig i fickan och åt den sedan i skogen
... kanske tillsammans med nyplockade lingon.
En del bar mjölet med sig i en skinnpung och kokade sedan mottin på plats.
Här kokas motti som sedan serveras med fläsksås
Peppo, "bänkvälling", bestod av havremjölk och surmjölk, som rördes ihop till en välling.
Det finns berättat, att man på en del ställen på vår Finnmarks högg upp hoar i en väggfast bänk med skjutlock på. Där i hällde man sedan mjöl och surmjölk som rördes ihop till en välling, varefter man stod på knä vid hoarna och åt. Därav namnet bänkvälling.
Hillo, som även kallas för finnskogens godis, är en slags bärmos som består av mjöl som rörts ut med sönderstötta lingon.
Lingon var hållbara bär, men man tog förstås vad man fann.
Nu för tiden om hillo rörs ihop, görs det oftast på skrädmjöl (rostat havremjöl).