Text: Jahn Charleville

Andra världskriget snuddade vid bl a Stockholm vid några tillfällen. Bilden som finns i vår bok om Stora Essingen är ett bevis på detta. I villan på Stenkullavägen 17 står byggmästare John Wallin med kameran i högsta hugg. Möjligen är det en tidig söndagsmorgon en sensommardag. En ubåt i övervattensläge glider sakta genom Essingesundet och passerar ett folktomt Ekensbergs varv. Ubåten visar ingen nationalitetsflagg. Tysk? Rysk? Statslös?
Nej! Den tillhör Polen. En flykting som inte fick visa flagg här och nu. Bakgrunden till att en polsk ubåt befinner sig på svenskt vatten är lite spännande.

Nazi-Tyskland angrep Polen en tidig morgon i början av september 1939. Den 3 september förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland, eftersom dessa länder tidigare lovat Polen militärt bistånd om Tyskland skulle företa sig något aggressivt. Men Polen fick strida ensamt, trots att även Ryssland huggit in i Polen.

Den 13 september landade ett polskt flygklubbsflygplan på Gotland med två polska piloter. Fyra dagar senare (17/9) dök två skadade polska ubåtar upp vid Landsort. Deras namn var ”Sep” och ”Rys”. Cirka veckan senare följde en tredje, ”Zbik”. - (Av Polens totalt fem ubåtar flydde tre till Sverige och två kom till Storbritannien.)

De tre till Sverige flydda ubåtarna togs om hand av vårt svenska försvar och de fördes till Vaxholm, där de avväpnades. Besättningarna om totalt 170 man internerades. Senare fördes ubåtarna inklusive besättningsmedlemmar till Taxinge-Näsby slott vid Mälaren, inte långt från Mariefred.
Efter kriget överfördes de tre ubåtarna till Polen. Av besättningen stannade hälften kvar i Sverige, resten for hem. Några av polackerna bor fortfarande (2004) kvar i Mariefred.

Om detta krigsintermezzo kan vi läsa utförligare bl a i Herman Lindqvists bok ”Drömmar och verklighet” som ingår i serien Historien om Sverige, som kom av trycket 2000 på Nordstedts förlag. - I Vaxholms fästnings museiårsbok från 1999 finns nio A5-sidor (inkl tre fotografier) om hur de tre ubåtarna upptäcktes på svenskt vatten och togs om hand. Författare är Urban Sobéus.

I boken ”Flottans Neutralitetsvakt 1939-1945” finns en krönika av kommendörkapten Bertil Lagwall, 1991 (Marinlitteraturföreningen nr 71), ur vilken följande komplettering kan citeras:
”I en av de många démarcher som av olika anledningar riktades mot Sverige, anmälde tyskarna den 30 november (1939) att de i sinom tid hade för avsikt att begära utlämning av de i landet internerade polska ubåtarna Sep, Rys och Zbik, vilka anlänt till svenskt vatten den 17, 18 och 25 september 1939. Någon begäran om utlämning hördes emellertid aldrig av, då man från svenskt håll låtit förstå, att en sådan icke skulle bifallas.
För att undvika den uppmärksamhet ubåtarna rönte på Stockholms ström förflyttades de snart till en mera undanskymd plats i Mariefred, där de fick kvarligga till krigsslutet. Ubåtarna, tillsammans med det polska skolskeppet ”Dar Pormorza”, lämnade Stockholm den 21 oktober 1945.”

Läs mer om Stora Essingen och dess både kända och okända historia - och inte minst mängder av foton på öns gator och berättelser om dess öbor från en svunnen tid i vår välfyllda bok om Stora  Essingens historia:  Si här har du Hessingen - landet mitt i stan. 
Finns att köpa hos Salongs Kassar på Badstrandsvägen, eller genom Hembygdsföreningen - maila till: [email protected]  Kul, spännande och informativ läsning om hela öns historia!