Text: John-Olov Sidén

Under två perioder har det funnits skolor för det uppväxande släktet på Lilla Essingen. Det första skolhuset var i en gammal befintlig flerfamiljsbostad – det senare i en modern nybyggnad.

Behovet av en skola uppstod på Lillan när antalet permanentboende på ön växte starkt. Byggandet av Föreningshuset 1910 (vid början av Hugo Mattssons väg, senare = Luxgatan) och byggnationen för Primusanställda av de så kallade Primushusen (1910-13) innebar många fler barnfamiljer på Lillan. Den första skolan skapades 1912 och ingick i Bromma skoldistrikt. Den kallades Lilla Essinge småskola och var med sina två årsklasser, med tillgång till två rum, en mjukstart för de mindre barnen i närmiljö till hemmen.

Borgen omkring 1920 med tre lärare och ett 50-tal elever. Primusbostad till höger i bild. Foto: Julius Grape, SSM.
Skolan låg där vi idag har en avstängd avfart till Lilla Essingen.

Huset som kom att bli skola var inte ett nybygge utan ett redan befintligt mindre boningshus i sten intill Primusverkstäderna, den så kallade Borgen. Huset fortsatte, även efter att fyra rum och kök i bottenvåningen inretts till skola, att vara boningshus för permanentboende i övervåningen; nu även för lärarinnor. Mantalslängd från 1916 visar att två lärarinnor även använde klassrummen som bostad – något som rotemannen noterade i marginalen: ”Obs. Här lär bo två lärarinnor ”. Även på andra våningen fanns fyra rum och kök. Här bodde en förman vid Primusföretaget med hustru och två söner och två döttrar, två metallarbetare (sammanboende) samt en fabriksarbeterska med en inneboende med samma yrke och samma arbetsplats – Primusfabriken.
Barnen kom under de tidiga åren 1912-14 i första hand från Primus och Föreningshuset, andra var skrivna vid Luxfabriken, husen Lugnet och Sans Souci samt slutligen några från Storan (3-5 barn/år). Första klassen, höstterminen 1912, bestod av 20 elever, 12 pojkar och 8 flickor. 1913 skrevs 18 elever in, 4 pojkar och 14 flickor. 1914 slutligen började 31 elever, 16 pojkar och 15 flickor. Under ett arbetsår gick således 40-50 elever i skolan.
Examenskatalogen visade att skolan var uppdelad i två klasser. Ämnena med vitsord var kristendom, modersmål, räkning, teckning, sång och gymnastik. Därtill ”naturligtvis” uppförande och ordning. Frånvaron på grund av sjukdom höll sig inom 0–7 dagar, flera hade ingen sådan frånvaro!
Efter två skolår blev det kanske Alviks eller Kungsholmens folkskola som väntade eleverna. Skolläkarfrågan fördes på tal vid seklets början, men ansågs då till och med från läkar- och lärarhåll såsom överflödig att realisera. Först 1914 började skolbarnen systematiskt undersökas av läkare. En kultursatsning kom 1929, då barnen fick tillgång till ett litet skolbibliotek med 200 böcker att välja bland. Detta kunskapsrum var öppet en gång i veckan – på fredagar kl. 18-19.

Fortsättningen om denna första skola och den nya skolan som kom 1952 finns i vår nya bok om ön: Lilla Essingen - från sommarö via industriort till attraktiv sjöstad. Finns på ICA Essingen och Broapoteket.