Essingeöarnas Hembygdsförening

Tobak Disponentgatan

Tobaksbutik på Disponentgatan på 1950-talet.

Jag fick erbjudande om arbete som butiksbiträde i tobaksaffär på Disponentgatan 1 år 1955 när mina barn Börje och Jörgen hade börjat i skolan på Lilla Essingen. Min arbetstid var kl 12-14 och 16-18. Klockan 12 åkte ägaren iväg på lunch och 16-18 var det mycket kunder. Under större del av dagen var det lugnt, men när luxarna slutade blev det fart. Det fanns ingen flextid på den tiden.
Stämpelklockorna på Lux höll koll på att man inte gick en minut för tidigt. Det gick inte att be någon arbetskamrat att stämpla för att komma 100 meter före strömmen. Vakterna vid östra och västra porten såg till att ingen kom ut före arbetstidens slut. De första kom springande. Det gällde att komma först i kön till bussen. Trots extra insatta bussar blev det långa köer. Det gällde att veta exakt vad varje kund brukade köpa på vägen och att ha allt klart när de räckte fram jämna pengar för att kunna springa vidare. Aftontidningen och en liten John Silver eller kanske den billigare Robin Hood.

Vi sålde ockå film till kameror och förmedlade framkallning och kopiering. Kunderna kom in med sin kameror, Voigtländer, Kodak eller liknande. De kunde i regel inte byta film sjäva. Filmen var upprullad på träspolar i kameran. Det gälde att se till att filmen var återspolad innan kameran öppnades. På samma rulle kunde det vara bilder från flera årstider. Man fotade inte så mycket på den tiden. Vanligt format var 9 x 12 cm negativ.
Många hade inte telefon hemma, så det fanns en liten trångt utrymme med telefonautomat. 10 öre kostade ett lokalt samtal.

Tobaksaffären var en liten diversehandel: förutom tidningar och tobaksvaror fanns papper, rakvatten, frimärken och även vissa tidningar i fickformat som förvarades under disken och diskret köptes, helst när ingen annan var i affären. Idag skulle de betraktas med en axelryckning, men då var de omgärdade av mycket hysh-hysh.

Vi var också ombud för Tipstjänst. Det fanns inte så mycket att välja på. Stryktipset med 12 rader var favoriten. Namnet Stryktipset hängde kvar från begynnelsen. Då tippade man enbart vinnare-förlorare genom att stryka den som man trodde skulle förlora. Sedan kom oavgjort in och därmed 1 x 2.

Tobaksaffären ägdes och drevs av Arne Sjöberg - en vänlig och kompetent person.

Maj-Britt Gustavsson poserar vid dagens löpsedlar. Samtliga foton ovan via M-B Gustavsson.


Disponentgatan 1-3, intill Tobaksaffären låg då en Fiskaffär - senare Frukt och godis. Beskuret vykort från omkr 1937.

av Maj-Britt Gustavsson