Essingeöarnas Hembygdsförening

Primus – ett svenskt världsnamn

Primuskökets segertåg över världen är som i så många andra fall inom den svenska mekaniska verkstadsindustrin resultatet av en kombination av teknisk och merkantil begåvning.

Tre namn förblir oupplösligt knutna till Primuskökets historia vad gäller konstruktion, tillverkning respektive marknadsföring. Det är dessa: Frans Wilhelm Lindqvist (född 1862 i Västergötland), Johan Viktor Svensson (född 1863 i Stockholm) och Berndt August Hjort (född 1862 utanför Åbo) – alla tre ursprungligen järbarbetare.

Starten och första tiden på Kungsholmen och i Vasastan 1880-1906.

1880 Under slutet av 1880-talet experimenterar arbetare på företaget Separator på Kungsholmen med konstruktion av ett fotogenkök utan veke. Bland dem var F W Lindqvist på Agnegatan 7G – i ett litet rum på sex kvadratmeter.

1891 Lindqvist får patent på en brännare och en luftpump.

1892 Den första industriella tillverkningen sker på ”J V Svenssons fotogenköksfabrik” vid Klara Norra Kyrkogata 77 i Stockholm.

1892 B A Hjorth & Co på Klara Östra 5 får ensamrätt till försäljningen .

1893 Fabriken flyttas till Kungsgatan 44.

1898 AB Primus första bolagsordning. Aktietecknare: bokförläggare Fr Beijer, Svensson, F H Gertzman (se vidare nedan), Lindqvist samt B A Hjorth (bara en mindre post).

1904 Verkställande direktören Svensson lämnar företaget. Lindqvist tar över.

Samarbetet med B A Hjorh började egentligen (1892, se ovan) med att dennes kompanjon, en tysk vid namnet F H Gertzman, lånade Svensson 1000 kronor till driften. Hjorth var för sin del lite tveksam. Han hade redan fått ensam försäljningsrätten till Enköpings Mekaniska Verkstads produkter, som främst innefattade en av fabrikör J P Johansson patenterad rörtång och skruvnyckel, båda ställbara. Detta företag blev dotterbolag till AB B A Hjorth & Co 1916, liksom AB Primus blev det 1918.

Lindqvists konstruktion innebar att fotogenen före förbränning uppvärmdes via en spritlåga och därvid förgasades samt att bränslet bragtes att passera brännaren medelst övertryck åstadkommet av en luftpump. Ingen veke behövdes, inget sot eller os alstrades. Med ett vanligt verkkök fick man en liter vatten att koka på 20 à 25 minuter, med förgasningsköket gick det på fyra à fem minuter.

På Klara Norra var det först sju man som arbetade. Första året tillverkades 1200 Primuskök. Lindqvist och Svensson gick själva omkring och sålde, bland annat till torggummorna. Snart kom Hjorth emellertid in i bilden och med honom även en ytterst framgångsrik export (Norge, Ryssland, Tyskland).

På Kungsgatan (se ovan under 1893) sysselsattes till en början 40 man, sedan ett 100-tal. Redan 1894 organiserade sig arbetarna fackligt.

1897 bildades en klubb vid J V Svenssons Fotogenköksfabrik.

1902 utbröt politisk storstrejk i Sverige. Det gällde den allmänna rösträtten. Under en månad låg då arbetet nere även vid Primus. Det skedde i fullt patriarkaliskt samförstånd med direktör Lindqvist.

Den verkstadslockout som utlystes i Sverige 1905 blev också den omfattande. Det var ett svar på kravet på vissa förhandlingsregler, minilön m m. Primus deltog inte i denna lockout. Lindqvist fick till och med företaget att utträda ur Verkstadsföreningen – mot vissa medgivanden från verkstadsklubbens sida, bland annat beträffande arbetstiden.

Beträffande Primusköken gällde det att övervinna ett påtagligt försäljningsmotstånd och endast tack vare B A Hjorths väl planlagda och genomförda reklamoffensiv skapades småningom köplust. Hur väl man lyckats härmed framgår av att termen Primus har blivit ett hemvant ord i flera utländska språk, t ex i ryskan. Artikelns tekniska överlägsenhet var naturligtvis en grundläggande förutsättning. Via firmor i Hamburg knöts de första förbindelserna med exportmarknaderna, order strömmade in och produktionen måste ökas.

Under åren 1906-07 byggdes därför fabriken på Lilla Essingen.

Lilla Essingeepoken.

1906-1907 Fabrik byggs på Lilla Essingens nordvästra sida.

Utom fotogenkök av olika modeller tillverkades i fabriken på ”Lillan” glödlampor, stormlyktor, värmeradiatorer och andra uppvärmningsapparater.

1909 proklamerade SAF storlockout mot sågverken och andra industrier. LO kontrade med allmän storstrejk. Verkstadsindustrin var inte primärt involverad och AB Primus som sagt inte heller medlem i organisationen. Primusarbetarna sympatistrejkade ändå i en månad. Företaget beslöt då att vägra stå för arbetarnas skattebetalning såsom dittills hade skett. Lindqvist blev alltmer irriterad (”Det är jag som leder fabriken!”). Denna attityd kom att spela en avgörande roll under den ödesdigra arbetskonflikt som drabbade Primus åren 1913-18 och som slutade med att Lindqvist lämnade sitt företag. Han hade blivit verkställande direktör 1904 efter Svensson och därefter blivit ägare till samtliga aktier i bolaget. Han drev Primus som ett familjeföretag.

1913-1918 Allvarlig arbetskonflikt. Tillverkningen sker med hjälp av ”arbetsvilliga ”, dvs strejkbrytare.

Fram till 1918 baserades försäljning av Primusköken på kontrakt, men detta år övertog direktör B A Hjorth hela aktiestocken i AB Primus. Verkstaden blev med andra ord ett dotterbolag till B A Hjorth & Co. Nu kunde arbetet läggas upp på längre sikt och fabrikationen rationaliseras. De hos Primus direkt observerade behoven ledde till nykonstruktioner och tillverkning av specialmaskiner vid Enköpings verkstäder. Produktionskapaciteten kunde ökas och tillverkningarna förbilligas. Det utvidgade tillverkningsprogrammet krävde trots moderniseringar allt fler arbetare. 1930 redovisades 500 arbetstagare.

1918 Lindqvist nödgas lämna företaget. B A Hjorth tar över.

1956 Tillverkningen flyttas över till Hagfors och Flen .

1961 Bahco bygger nytt kontorshus på samma plats.

1962 Fabriken och bostadshusen på ”Lillan” rivs för Essingeleden.

1965 Byggnadsstyrelsen köper Bahcohuset.

1966 Bahco säljer Primus-delen av företaget till det av Svenska Esso ägda Sievert Apparater (nu Primus-Sievert AB). Fotogenen har definitivt efterträtts av gasolgas.

1975 Lilla Essingen: RRV (i Primus-/Bahcohuset), DAFA och Stadskontoret färdiginflyttade.

Primusköket var en för sin tid nära idealisk artikel för industriell massproduktion. År 1912 tillverkade Primusfabriken 500.000 kök, Optimus 150.000 av sin sort och Lux 50.000. 1926 gjordes 800.000 Primuskök. Hela världen blev en marknad. I reklamen figurerade polarfarare som Nansen, Scott, Shakleton och i synnerhet Amundsen, som uttalade sig ytterst positivt om Primusköken. Längre fram kunde det låta så här: ”Hillary och Tensing kokade sin mat på ett Primuskök under sin Mount Everest-bestigning. På samma slags kök kokade också den japanska husmodern sitt ris och beduinerna sitt te och sin soppa. Arabländerna var under vissa perioder en stor marknad för svenska fotogenkök. Och runt om i byarna i Afrika var Primusköket den självklara och kanske den enda – hushållsapparaten.”

Av Evert Grahn

Primus verkstad?/eller troligen Lux – på Lilla Essingen filmad 1913 visar olika arbetsmoment vid framställningen av fotogenkök och lampor. Inspelad långt före ljudfilmen kom – därför stumfilm, länk:

www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=29523