Essingeöarnas Hembygdsförening

Lilla Essingen – historik

På slutet av 1940-talet och början av 1950-talet bodde mer än 6 000 personer på Lilla Essingen. Många av dem arbetade på de världsberömda företagen Elektrolux eller Primus.
Det fanns en mängd småbutiker. Flera bröd-, mjölk-, speceri-, kött-, och fiskaffärer. Vidare fanns det järn-, bosättnings-, leksaks- och sybehörsaffärer. Även damkonfektion, trikå- och strumpaffärer, ja allt som underlättade hemmafruarnas liv.

Essinge Brogata ca 1948 – entrén till Lilla Essingen. Vykort Pressbyrån

Den stora biografen Essinge på Essinge Brogatan var igång 1938 – 1960 då biografdöden slog till i och med att TV gjorde sitt intåg i hemmen.

Äldre historien.

Som Wallmark 1845 skriver så är ”Lilla Essingen ej ett ställe som den resande skall fara förbi” och det var många som under somrarna färdas till Lilla Essingen från Stockholm för att njuta av det behagliga ölivet med Bellmansro, vackra stränder, utflykter på bergen. Årstafrun, Märta Helena Reenstierna lät sig ibland ros till Essingen för en sommarutflykt. De många sommargästerna trivdes väl på den fagra Essingeön. De bodde i sommarhus som Idasro, Sans Souci och Montebello.

Redan 1650 nämns lillön i en skrift utgiven i Dorpat, i dåvarande svenska Kurland ”som en ö dit ungdomar gärna seglade och lekte i naturen”. I brev från Johan III och Erik XIV nämns de bägge Essingeöarna.

Nya Chartago och Färjstugan  – även kallad tvättstugan, senare Brostugan.

1786 invigdes fästningen Nya Chartago. Den förblev i Arla Coldinauordens ägo till 1797, då Ulvsunda gård övertog att skjuta salut för de seglande på Mälaren.
Nya Chartago revs 1932.

1824 såldes ön för 24 000 skillingar. Från 1849 till 1857 drevs det kända Essingvarvet på ön med skonerten Sverige som främsta merit. Sverige kom tvåa 1852 i seglingar i engelska kanalen om Americas Cup. Här byggdes också Sveriges första klipperskepp av båtbyggargeniet Fredrik Andersson. På ön lär även Fredrik Andersson ha upprättat en flickskola.

Den sista private ägaren till Lilla Essingen Hugo Mattson dog 1904 och hans arvtagare sålde ön så att den kunde bli en bra, nära och billig fabriksö för både Electrolux och Primus.

De så kallade intimisterna, konstnärer som höll till på Smedsudden målar ofta à nature på Lilla Essingen. Konstprofessor Arborelius tar gärna sina elever ut till Lilla Essingen där de får lära sig naturmåleriets konst.

Gamla entrén till Lilla Essingen – in på nuvarande Luxgatan. Vykort.

1907 invigs Sveriges kanske första armerade betongbro. Den går mellan Kungsholmen och Lilla Essingen.
1910 byggs det första bostadshuset av sten, Föreningshuset, på Hugo Mattsson väg, senare Luxgatan. 55 personer bor enligt kyrkböcker på Lillan.
1916 övertar Stockholms stad ön från Bromma socken.

Broinvigningen med nya entrén till ön. Vykort.

31 december, 1936 invigs den nya bron mellan Lilla Essingen och Kungsholmen. Detta innebär att Essinge Brogata blir huvudgata på Lillan.

Liten verkstad blir världskänd koncern efter flytt till Lilla Essingen.
AB Lux bildades 1901 för att tillverka en fotogenlampa, Luxlampan. AB Lux behövde större lokaler än de som de var på Jaktvardsgränd. 1908 flyttar Lux in i sin nya fabrik på Lilla Essingen. 1912 börjar dammsugare tillverkas på Lilla Essingen som grundar Lux ställning som en stor tillverkare av vitvaror i världen. Axel Wennergren grundade 1919 AB Electrolux (genom en sammanslagning av Elektromekaniska och Lux) och med det kom ett nytt tänkande om marknadsföring, forskning och utveckling till godo för Electrolux och därmed även för Essingebor. Den nya produkt inom vitvaruområdet som blir stor är kylskåpet, som börjar tillverkas mot slutet av 1920-talet – dock inte på Lilla Essingen. Hushållsassistenten kommer 1940 och blir snart en mycket uppskattad produkt i de svenska hemmen. Tjugo år senare börjar diskmaskiner utvecklas på Lilla Essingen. Detta förstärker ytterligare Electrolux ställning som ledande företag för hushållsprodukter. Detta som en följd av den forskningsavdelning på Lilla Essingen som Axel Wennergren låter grunda 1938. Lilla Essingen har genom åren inneburit tillverkning av dammsugare samt utveckling av nya produkter i centrallaboratoriet.

Den 4 juli 1936 börjar en av Sveriges största industribränder när Electroluxfabriken eldhärjas under en fyra dagar lång brand som bekämpas av Stockholms hela brandförsvar, både med flodspruta, brandbilar och och frivilliga krafter. När fabriken är återuppbyggd efter branden och redo för full produktion bryter andra världskriget ut.
Efter mer än 90 framgångsrika år på Lilla Essingen lämnar Electrolux ön.

Flygplanstillverkning på ön.
Från 1932 till 1938 tillverkas på Luxgatan 1-3 elva flygplan för flygvapnets räkning. De är så kallade Sparmannjagare. De ritades av flygare Edmund Sparmann, som kom 1919 till Sverige från Österrike, och planen var spaningsplan, så kallade jagare. Obeväpnade för att kunna flyga långt och på hög höjd.
Ett exemplar av det vackra Essingeplanet finns kvar på Malmslätt flygplansmuseum.

Järnbro till Stora Essingen.
1928 invigs den stålbro som ersätter flottbron som 1917 placerades mellan Lilla och Stora Essingen. Den 24 november 1948 inträffar den stora bussolyckan som förorsakar att 11 människor drunknar när en buss kolliderar med en lastbil som är på väg in till Stockholm. Bussen går igenom broräcket och sjunker till Mälarens botten på 13 meters djup. Endast en passagerare lyckas överleva.
1966 rivs bron och ersätts av en lokalbro av betong.

Båtklubbar.

 

 

Arkviken i Luxparken som småbåtshamn – nu ett minne blott. Vykort Pressbyrån

 

 

Tre småbåtsklubbar, Lilla Essinge båtklubb, Lux båtklubb och Essinge båtklubb är verksamma på Lilla Essingen. Detta till glädje både för boende och medlemmar i de uppskattade småbåtsblubbarna. Äldst av de tre är Lilla Essinge båtklubb (1926).

Primus.
Primusfabriken är aktiv på Lilla Essingen från 1907 till 1962. Primusköket blir liksom Electrolux världsberömt. Fotogenköket blir snabbt en uppskattad hushållsprodukt. 1930 arbetar mer än 500 personer på Primusfabriken. Mer än 500 000 kök tillverkas årligen på 1910-talet och hela världen blir en marknad. Både Electrolux och Primus gör att det skapas ett brukssamhälle i Stockholm som består av Lilla Essingen. Primusbyggnaderna rivs för att ge plats för Essingeleden.

Efter Primus.
Finansminister Gunnar Sträng låter flytta myndigheter, som har med kontrollen av rikets finanser att göra, till nybyggen på Primusområdet. RRV, Statskontoret, DAFA, SPAR, förslagsnämnden och nämnden för offentlig upphandling flyttar in och fullgör sitt värv som rikets kontrollorgan i mer än 20 år, innan det är dags för en ny flytt. Nära en av koncernbyggnaderna finns sedan 1994 ett mycket uppskatta friluftsbad med Stockholms renaste badvatten.

Folkskolan.
Lilla Essingens skola invigdes 1952 och var folkskola till 1963. Electrolux övertog då byggnaden. Skolan låg med adress Luxgatan 23, nedanför Essingeleden. Byggnaden revs år 2000.

Kändisar.
Flera kända personer har bott och även verkat på Lilla Essingen. Per Albin Hansson, Margit Manstad (skådespelerska på 30-40-talet), Klas Östergren (författare), Evert Taube (åren 1935-1938), Åke Grönberg på 50-talet, Ingo Johansson, Totte Wallin, Agnetha och Björn Ulvaeus, Charlie Norman, Bengt-Arne Wallin, Börje Ahlstedt (barnfödd på ön), Hans Werthén (chef många år för Electrolux) mfl.

Idag – och i morgon…
En stor byggboom råder under flera år efter år 2000 på Lillan när Electroluxområdet förvandlas från fabriksområde till ett modern bostadsområde där det sparas delar av fabriksbyggnaderna som innebar en stor tid i Essingeöarnas historia.
Nu står även Primusområdet inför en förvandling…

 

Av Per-Åke Unaeus