Fornborgen Gudings slott


Fornborgen ”Gudings slott”

Inom Eke socken finns endast en känd fornborg. Den ligger i strandskogen på ca 5 m nivå över havet och ca 700 m från stranden i socknens östra del. Fornborgen kallas "Gudings slott".

Fornborgen är av typ flatmarksborg. Den är byggd på ändan av en svag åsrygg, som höjer sig ca 1 m över omgivande terräng. Åsryggen fortsätter mot nordväst, upp mot landet. Det som idag finns kvar av borgen är en kullerstensvall vilken omsluter borgområdet. Borgens mått är i nordväst - sydost ca 150 m och i sydväst - nordost ca 90 m. Formen är oregelbunden, fyrkantig. Stenvallen är 3 - 7 m bred och 0,3 - 0,7 m hög. Vallen är störst i nordväst, upp mot landet, och mycket liten i sydost, mot havet. En ca 2 m bred öppning finns i nordväst, där vallen är störst och åsryggen högst. Inom och i anslutning till vallen finns sammanlagt 15 synliga stensättningar. Vid utgrävning 1989 av Johan Hegardt undersöktes en av dessa och ytterligare tre gravar i den stora vallen i nordväst. Alla fyra gravar kunde dateras till vikingatid.

Troligen byggdes borgen direkt vid stranden. Vid en placering intill stranden visar terrängförhållandena att borgen kom att ligga på en halvö med vatten på tre sidor. Detta antogs också vara förklaringen till varför vallen är mycket liten i sydost, då havet där gav skydd och störst i nordväst, där inget skyddande vatten fanns. Vid utgrävningarna sommaren 2018 framkom emellertid att i vallen ut mot vattnet i sydost fanns lämningar av en ca. 2,5 m bred skalmur. Vid undersökning av den stora stenvallen på två ställen in mot land, fanns också rester av en mer än 2 m bred skalmur. Fornborgen har troligen någon tid haft en kraftig stenmur både ut mot havet och in mot land, sannolikt runtom.

Borgen, som nu ligger ca 5 m över havets nivå bör ha legat på en halvö ut i vattnet för ca 2200 - 2500 år sedan.

Under alla förutsättningar kan inte borgens användningstid ha varit särskilt lång om den var en försvarsanläggning. Eftersom muren är mycket låg mot havet har borgen inte givit något skydd då landhöjningen fortskridit så långt att man gående eller ridande kunde anfalla från sjösidan, Troligen kan användningstiden högst ha varit några århundraden Då vikingatidens människor använde borgen som begravningsplats hade den säkert varit öde under lång tid.

Var bodde de människor som byggde borgen? Omkring 2 km norr om Gudings slott låg det stora bebyggelseområdet vid Vinarve - Uggårde i Rone vilket är den största kända bosättningen i området vid den aktuella tiden, tiden före Kristi födelse. Det är därför sannolikt att det var människorna från detta bebyggelsecentrum som byggde fornborgen.

Hur var borgen byggd? Förutom en kallmur av gråsten vilken troligen hade ett stabiliserande bindverk av hopfogade stockar i muren hade säkert muren en träpallisad. Ännu kan man på vissa ställen i murens krön se hur stenarna är placerade så att de lämnar en fyrkantig öppning, en stolpskoning.

Vägbeskrivning: Följ stora vägen mot Rone. Efter ca 1600 m går en mindre avtagsväg på höger sida. Följ denna raka väg ca 2100 m där den delar sig. Tag den vänstra vägen. Efter ca 200 m ser du två stora bronsåldersrösen. Ett på höger och ett på vänster sida. Efter ytterligare ca 800 m kommer du fram till en mycket primitiv parkeringsplats på höger sida där du ställer bilen. På parkeringsplatsen finns en skylt uppsatt med texten "Fornborg 100 m" Följ hjulspåren in i den glesa skogen.

Eke den 30 maj 2007/Torgny Andersson.


Beskrivning av Gudings slott finns även på Guteinfo.


I den första Ekeboken (K.H. Andersson) finns en intressant uppgift om tidigare växtlighet i fornborgen: 

"...Ett område som två till tretusen år varit torrlagt har ett djupare matjordslager och följaktligen en helt annan vegetation, ofta bl. a. med inslag av lövträd. 
  Emellertid har växtligheten av enebuskar på platsen tidigare varit enorm och ingenstädes i socknen, i de milsvida skogarna har sådana enebuskar funnits som på Gudings slott. Här har de gamla husbönderna från Gudings tidigare huggit dessa enebuskar som man hugger vilket annat träd i skogen som helst. Ja, man har till och med sågat plank ur dessa jättestora enebuskar vilka man tidigare avverkat." (s.96)


En utgrävning gjordes 1991 av Johan Hegardt. Länk till artikeln.


Sommaren 2018 gjordes utgrävningar av Folkhögskolans sommarkurser. Länk till utgrävningsrapporten.

Editerad av: Göran Bölske (2020-08-05 21:26:40)