Sommaren 2018 startade Hemse Folkhögskolas arkeologikurs utgrävningarna vid Eke-kusten. Man började med utgrävningar vid Gudings slott, en stor fornborg/vallanläggning nära stranden i Eke. Utgrävningarna leddes av docent Dan Carlsson, som har ansvarat för dessa kurser under många år.
Redan första året kom många överraskningar. Den första var att i södra delen av Gudings slott, där stenvallen var mycket liten, upptäckte man lämningarna av en 2,5 meter bred skalmur. En mur, lagd av stora stenar på insidan och utsidan, med småstenar och grus emellan. Senare upptäckte man att det hade varit skalmurar av 2,5 m bredd också på västsidan och östsidan av fornborgen.
Ett antal gravrösen som undersöktes inne i fornborgen gav också överraskningar. Det fanns gravar som var helt tomma eller innehöll några småben och enstaka småsaker. I en lite större gravhög fann man överst en kalv begravd, men djupare ner skelettet av en vikingatida kvinna, med typiska vikingatida smycken. Datering av kalven med C14-metoden gav resultat att den var nedlagd i slutet av 1800-talet (!). Ett offer? Det var en mycket svår hungersnöd i Sverige mot slutet av 1800-talet.
Utgrävningsrapporten 2018
Arkeologisk forskningsundersökning Gudings slott, RAÄ Eke 49
Rapport Arendus 2018:35, Dnr 431-1686-2018
av Dan Carlsson och Lauren Bokor
Länk till Rapport Eke 2018
Källa: Riksantikvarieämbetet, Arkivsök, Arkeologiska rapporter: Arkeologisk forskningsundersökning Gudings slott, RAÄ 49, Eke socken, Gotland, Carlsson, Dan, 2018
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
År 2019 fortsatte Folkhögskolans utgrävningar.
I Gudings slott grävde man ut ytterligare några gravar.
För övrigt var man i ett område närmare fiskeläget Bybod. Här undersöktes en märklig rad av 12 stora stenar, numera kullvälta, men som tidigare synbarligen varit resta i prydlig rad på en liten moränås.
Några meter utanför stenraden låg ett ensamt litet gravröse som undersöktes. Det innehöll skelettet av en man i 20-årsåldern. Graven daterades till 400-talet e.Kr. alltså folkvandringstiden. Det här var den enda påvisade fullständiga graven i strandzonen, förutom de som påträffades i Gudings slott.
Lite längre söderut, vid nya vägen ner till Bybod fanns flera husgrunder. Två av dessa grävdes delvis ut. I husgrunden invid vägen upptäcktes flera härdar. Kolet i en härd inne i huset och en på utsidan intill norra muren daterades till slutet av 600-talet eller början av 700-talet e.Kr (Vendeltid). En tredje härd fanns i hörnet mot en tvärgående mindre mur. Den var nedsänkt och omgiven av kraftigt eldpåverkade stenar i en grop 0,6 m i diameter. Datering av kolet gav det överraskande resultatet 1222 - 1284 e.Kr., således tidig medeltid. Härden har i rapporten tolkats som ett stolphål med kol från en nedbränd stolpe. De kraftigt värmepåverkade, skörbrända stenarna, som orsakats av intensiv eldning under längre tid, tyder på att det kan ha varit en ugn för järnframställning, en blästerugn. Inne i huslämningen fanns inget kulturlager som tydde på att man bott här under någon längre tid. Förutom enstaka bitar ben fann man en kantig tunn skiva av sandsten med med ett centralt borrat hål (Fig.96, s.90). Den har tolkats som ett nätsänke. En annan tolkning är att det kan ha varit ett blästerskydd till järnframställningsugnen. I husgrunden fann man också en liten pincett av brons, som kan ha varit en degeltång. Länk till diskussion om tolkning: Hus med järnugn.
Härintill fanns också och fyra märkliga stora stolphål. Efter utgrävningens avslut har nya stolpar placerats i hålen. Här kan ni se ett inslag om utgrävningarna av stolphålen på SVT på webben: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/markliga-hal-forvanar-arkeologer-pa-gotland
Utgrävningsrapporten 2019
Arkeologisk forskningsundersökning Gudings slott RAÄ Eke 49, RAÄ Eke 99, RAÄ Eke 101.
Rapport Arendus 2020:2, Dnr 431-27-2019
av Lauren Bokor och Dan Carlsson
Länk till Rapporten för 2019
Källa: Riksantikvarieämbetet, Arkivsök, Arkeologiska rapporter
Arkeologisk forskningsundersökning Gudings slott RAÄ Eke 49, RAÄ Eke 99, RAÄ Eke 101, Carlsson, Dan, 2020.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
År 2020 var det ingen fältarkeologikurs vid Hemse Folkhögskola p g a Corona-epidemin, men Dan Carlsson ledde utgrävningar med hjälp av några av tidigare års kursdeltagare. Även 9 studenter på Masterutbildningen i arkeologi och osteologi vid Uppsala Universitet, Campus Gotland deltog som en del i en tio veckors praktikkurs inom deras utbildning.
Den här sommaren undersöktes tre gravar som låg på krönet av en liten åsbildning och som visade sig helt tomma. En huslämning med rester av en skalmur av mycket stora stenar undersöktes. I området innanför Bybod undersöktes tre förmodade gravar. De innehöll bara några enstaka benbitar, men i ett par av lämningarna fanns härdar.
Utgrävningsrapporten 2020
Rapport Arendus 2020:34
Arkeologisk forskningsundersökning RAÄ Eke 95/98, RAÄ Eke 99, RAÄ Eke 100
Dnr 431-692-2020
av Fanny Bengtsson och Dan Carlsson
Med bidrag av: Jesper Malmström, Phillip Sjögren, Mathias Engblom, Clovis Bazire Leidersdorff-Menzel, Emelie Olsson, Jan-Robert Winter och Anton Lindgren.
Länk till rapporten för 2020
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
År 2021 blev det åter utgrävningar med Folkhögskolans sommarkurs under ledning av docent Dan Carlsson.
Det mesta av utgrävningarna skedde vid Gudings slott. En centralt placerad grav inne i fornborgen undersöktes, men för övrigt var fokus de nyupptäckta lämningarna söder om fornborgen. Mindre utgrävningar gjordes också i Grötlingbo, innanför det gamla fiskeläget Ronningsbod, och i Rone, nära fiskeläget Raudstajn.
GUDINGS SLOTT. Inne i fornborgen. I ett separat gravröse centralt i södra delen av fornborgen fann man först, tämligen ytligt, bitar av ett skelett. Det var delar av ett kranium och några bitar av överarmsben från människa. Här fanns också en bryne-lik sten med hål för upphängningen. Möjligen var det en s. k. probersten, en sten för bedömning av metallers renhet och kvalitet. (Den hängde ofta vid bältet för att ha till hands när man handlade med silver och brons. Den var samtidigt också en statussymbol som visade på kunskap om metallerna. En kunskap som gav rikedom och makt.) En mängd små bitar av keramik hittades också, kanske en kruka där skelettdelarna och brynet/probersten förvarats. Åldersbestämning av benen med C14-metoden gav tidsintervallet 1475-1644 e.Kr.!! Märkligt, eftersom gravarna i närheten är från vikingatiden. Centralt i graven, ca. 60 cm under markytan, fanns skelettet av en man, ca. 176 cm lång, med huvudet i söder och fötterna i norr, traditionellt för en förkristen begravning. Mannen hade ett spänne vid axeln, en bältes-sölja av brons vid midjan och en kniv av järn. Nära kraniet fann man rester av ben från en fågel. Datering sen vikingatid enligt fynden och 1044-1218 e.Kr. enligt C14-analysen. Av intresse är att jorden kring skelettet var helt svart och tycktes fet och intill smyckena och även vid kraniet, fanns något som närmast föreföll vara rester av ett skinn eller möjligen tyg. Material togs omhand för analys (dock ej inskickat).
En husgrundsliknande lämning inne i fornborgen gav inga fynd förutom en fårtand. Den daterades till 1330-1448 e,Kr.
Närmast utanför fornborgen i syd-ost, i en svårtolkad diffus, flack samling stenar fann man ett flertal mindre benbitar, troligen från människa. En osäker åldersbestämning gav resultatet 23 - 203 e.Kr.
Lite längre söderut låg en ganska stor stensamling på en yta av ca 6x6 m ( Anläggning 4). Här påträffades kol, som daterades till 244-540 e.Kr (folkvandringstid).
Ytterligare lite längre söderut, mot nuvarande kustlinje, på nivån 4 m över havet, fanns lämningar av en skalmurskonstruktion. I västra delen hade den betydligt större stenar än i öster. Gavelpartierna var avrundade och gav husgrunden en oval form (Anläggning 5). Direkt intill södra långväggen fanns en prydlig härd, med skörbrända (värme-spräckta) stenar, och riklig mängd kol. Åldersbestämning av kolprov visade 655-707 e.Kr., d.v.s. Vendeltid. Byggnaden är sannolikt betydligt äldre. Byggnader med skalmurskonstruktion anlades under folkvandringstid fram till 500-talet. Skalmurskonstruktion innebär att större stenar staplas i muren på insidan och utsidan och fylls med mindre stenar och grus emellan. Murhöjden på husen på den här tiden beräknas ha varit ca 1,2 meter. Liksom i det här fallet har man visat att de husen med kraftiga murar kunde användas långt senare. Det var alltså en mycket kraftig byggnad, som krävt en hel del arbete vid byggandet.
Lämningen längst i söder (Anläggning 7, L2021:1504) närmast rektangulär, något öppen mot söder, men mot norr övergick den i en tydligt stenfylld höjd. Intill östra kanten av anläggningen, djupt nedkörd mellan ett antal stenar, fanns en avbruten lansspets med spetsen uppåt. Bevarad del var ca 14 cm, spetsen var intakt, men större delen av holken var borta. I den här anläggningen fann man inom en stenring också en koncentration av små vitbrända benbitar, som bedömdes komma från djur. Där fanns också två små bitar, troligen från kranium på människa, den ena svartbränd. Datering av kraniebenen: 415 - 540 e.Kr. (folkvandringstid - tidig Vendeltid).
Anläggning 6, öster om en möjlig huslämning, bestod av ett par kraftiga stenvallar. Två ytor vid stenvallarna undersöktes. På södra sidan (yta 6:2) fanns en gles, men tydlig, packning av skörbränd sten. Det fanns också rester av en eldstad med kol och skörbränd sten. C14-analys visade tidsintervallet 673-876 e.Kr. (sen Vendeltid - tidig vikingatid). På norra sidan (yta 6:1) påträffades ett komplett, välbevarat spänne från folkvandringstid, ca. 400-talet e.Kr.
RONNINGS SLOTT I GRÖTLINGBO.
Ett litet runt röse undersöktes, av utseendet att döma ett gravröse. Röset var dock fullständigt tomt, sånär som på en tand av ko eller tjur. Datering av denna var ej möjlig p g a dålig kvalitet på tanden.
RAUDSTAIN I RONE.
Här undersöktes en husgrundsliknande lämning (L1975:1157), tidigare registrerad som grav och nu omregistrerad liksom övriga lämningar i området. Här syns en en tydlig skalmur av stora stenar, särskilt i östra delen, mycket stora stenblock, upp till en meter stora. Innanför här finns en tydlig stenpackning, nästan som ett altare. För övrigt inga spår av andra anläggningar såsom stolphål, härdar eller liknande. Husgrunden har oval form, pga rundade gavlar. Enda fyndet, en tand från ko eller tjur inne bland de mycket stora stenarna i östra gaveln. Datering: 774-974 e.Kr. (Vikingatid).
Utgrävningsrapporten 2021
Rapport Arendus 2021:26
Arkeologisk forskningsundersökning Gudings slott, Eke socken, Gotland, år 2021
Dnr 431-1662-2021
av Dan Carlsson, Alice Rosa Brusin, Cherie Larkin och Anna Sointula.
Länk till rapporten för 2021
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
SOMMAREN 2022.
Utgrävningar vid Gudings slott och Ronnings slott.
Det här var femte året som Folkhögskolans sommarkurs i fältarkeologi varit förlagd till Eke. Den leddes som tidigare år av docent Dan Carlsson. Utgrävningarna skedde huvudsakligen i Gudings slott. En mindre utgrävning gjordes också i Ronnings slott, en likartad fornborg i Grötlingbo.
SYFTET med 2022 års utgrävningar var att försöka klargöra murens konstruktion och att få en datering av muren. Det finns beskrivet i PM Summer excavations 2022 för de utländska grävnings-deltagarna. Här följer en sammanfattning av den på svenska och om tidigare kunskap om konstruktion och ålder:
Att få en datering av muren är önskvärt, men det kräver att man i muren hittar trärester, som kan förknippas med murens konstruktion. Det händer sällan och man kan då bara vid utgrävningen visa vad som finns underst och vad som finns ovanpå och ange en relativ tidsföljd för fynden. Redan vid den första utgrävningen av Hegardt 1989 kunde man visa att man först hade byggt muren och att man sedan under vikingatiden hade lagt gravar i muren och i anslutning till den. Alltså var muren byggd före vikingatiden.
Rester av muren har tidigare påvisats på fyra ställen i vallen där den inte är så bred som i norr. Resterna av muren visar att det varit en skalmur med stora stenblock ytterst och med fyllning av mindre stenar och grus. På dessa ställen var skalmuren ca. 2,5 meter bred. I norr är stenvallen betydligt större än i resten av fornborgen. För att förklara skillnaden har man framfört tre olika tolkningar. Att det förklaras av att det 1) är flera gravar i anslutning till norra muren och att man tagit sten från södra muren, 2) faktiskt är en kraftigare mur i norr, in mot land, där fornborgen inte har skydd av omgivande vatten. 3) I den tredje tolkningen menar man att muren sett ut som i söder hela vägen runt om med en låg skalmur. Vallen i norr blev större när man gjorde begravningar där. Man tog då stenar från omgivningen. I söder finns inga gravar i muren.
Gudings slott är beläget på en udde som går ut i vad som under forntiden var en havsvik och senare en grund sjö. Det framkom att i den stora stenvallen i norr, in mot land, dolde sig ett brett och kraftigt murfundament. Betydligt kraftigare än den skalmur som följer strandlinjen på uddens sidor i öst och väst. I söder skär muren av udden och lämnar ett landområde där vattnet inte skyddar. Någon varaktig bosättning i fornborgen tycks inte ha förekommit. En viktig funktion kan ha varit som försvarslås, det vill säga att skydda och blockera vägen genom den svårframkomliga strandskogen in mot bebyggelsen inne i landet. Alltså att hindra fientliga besök i bebyggelsen inne i landet. Beträffande fornborgens ålder visste man tidigare att muren anlades före vikingatiden då man började begrava i och kring muren. Årets utgrävningar gav ingen ytterligare information om fornborgens ålder.
Det här årets utgrävning har gett svaret att det var själva muren som var bredare och kraftigare mot norr in mot land. I ett 7 m långt schakt genom stenvallen i norr, där den var som kraftigast, var bredden ca. 4 meter mellan kraftiga ytterstenar. Mellanrummet var fyllt med något mindre, stora stenar. Att muren var större i norr berodde alltså inte på att man anlagt gravar där, den var byggd kraftigare i norr in mot land.
Förklaringen att man inte behövde lika kraftig skyddsmur mot söder, för där gav det omgivande vattnet också skydd, stämmer dock inte. Fornborgen är byggd på en udde som ansluter till högre områden i norr. I norr skär den kraftiga muren av udden från strand till strand. Muren följer sedan strandlinjen på västra och östra sidan av udden. I söder skär muren av uddens spets och lämnar ett fritt landområde och där finns det inte vatten som bidrar till skyddet. Det var för övrigt på uddens spets söder om muren som 2021 års utgrävningar skedde och visade på verksamhet under folkvandringstid och Vendeltid, alltså före vikingatiden.
Troligen har fornborgen placerats på udden för att blockera vägen in mot land, mot området där dåtidens Ekebor bodde, som skydd för vägen in mot land. Ett försvarslås på vägen genom den svårframkomliga terrängen in mot bygden. Ett skydd för anfall av fiender från havet.
Ytterligare en teori har nyligen framförts, 4) att stenvallarna skulle vara naturliga bildningar, strandvallar av stenar, uppkastade av havet, eller möjligen av inlandsisen deponerade stensamlingar. Det kan dock inte ha varit någon av naturen bildad stenvall eftersom det fanns inblandat skärvstenar och flata avbrutna stenar. Stenar uppkastade i samlingar på stranden eller deponerade av inlandsisen är alltid mer eller mindre avslipade efter transport och rörelse i vatten. Inne i stenvallen har det ju också på flera ställen påvisats resterna efter en bred skalmurskonstruktion.
Det var även utgrävningar i Grötlingbo under en vecka. Ronnings slott undersöktes. Det är en fornborg som har stora likheter med Gudings slott i Eke. Den är något större än Gudings slott och ligger även den på 5 meters-nivån och är omgiven av stenvallar, på vissa ställen endast stensträngar. Liksom Gudings slott är vallen låg ut mot havet, men in mot land mycket bred, med stor mängd stenar.I Ronnings slott grävde man ut ett par förmodade gravar innanför den stora stenvallen in mot land. De visade sig dock vara helt tomma. Liksom på Gudings slott ser man tydligt en öppning i vallen in mot land. Ett område med svart jord och en stensträng innanför denna undersöktes också. Här hittade man ett område med rikliga mängder kol och svartbrända skärvstenar.
Utgrävningsrapporten 2022
Arendus Rapport 2022:24
Archaeological excavation at Gudings, Eke parish, Gotland, year 2022.
Dnr 431-193-2022
av Alice Rosa Brusin, Dan Carlsson, Cherie Larkin.
Eftersom stora delar av rapporten är skriven på engelska har här några särskilt intressanta avsnitt av rapporten översatts till svenska.
Länk till rapporten för 2022
-------------------------------------------------------------------------------------------
SOMMAREN 2023
Sommaren 2023 var utgrävningarnas syfte att finna de vikingatida gårdarna som hade sina hamnar och verksamheter vid Gudings slott respektive Bybod-området.
Länk till rapporten för 2023
Editerad av: Göran Bölske (2020-08-05 21:33:06)