Historik


Edsleskogs Hembygdsförening

 

I det första protokollet daterat den 1 dec. 1955 har antecknats: ”På förslag av pastor loci*) bildades Edsleskogs hembygdsförening vid kyrkans 50-årsjubileum första söndagen i Advent eller den 27 nov. 1955.”

*) ”Pastor loci” användes förr som tjänstetitel för den tjänstgörande kyrkoherden i respektive församlingar (i det här fallet kyrkoherde Ture Hagström).

Till styrelse utsågs följande personer:

Kyrkoherde Ture Hagström, ordförande; kantor Alf Kristensson, sekreterare; åkeriägare Erik Andersson, Björkhem, vice ordförande; fru Ruth Andersson, Björkhem, kassör;

Övriga ledamöter:

Byggnadssnickare Johan Andersson, Björneborg; hemmansägare Luther Johansson, Bergane; lagerarbetare Thorsten Thorstenson, Åmål (bördig från Bräcketorp).

Suppleanter:

Arrendator Gustav Karlsson, Tollesbyn; byggnadssnickare Einar Jansson, Bräcke; byggnadssnickare Enok Andersson, Prästgården (Källerås); arrendator Paul Johansson, Strand; hemmansägare Erling Wallin, Varserud; hemmansägare Erik Gustafsson, Koppungen och förre verkstadsarbetaren Anders Eriksson, Solhem.

 Ändamål

Vid första årsmötet 8 juli, 1956 antogs bl. a. att ”föreningens ändamål är, att i anslutning till Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund arbeta i detta förbunds syfte”.

Vidare kan man läsa: ”... medlem i föreningen är varje välfrejdad person, som lägger en avgift av fyra kronor eller en engångsavgift av 50 kronor”.

Fryxellsflygeln

Vid årsmötet 19 juni, 1958 finns antecknat att ”Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund vid årsmötet den 28 juli 1957 enhälligt beslutat överlämna Fryxellsflygeln till föreningen enligt kontrakt av den 19 juli 1957”.

 Kontraktet hade följande lydelse:

  1. Edsleskogs hembygdsförening betalar samtliga kostnader för byggnadens skötsel och vård.
  2. Förbundet disponerar för sina boksamlingar ett rum
  3. Förbundet, som behåller full äganderätt till byggnaden, förbehåller sig kontrollrätt.
  4. Förbundet förbinder sig, att beträffande byggnadens inredning m.m. ej inblanda sig i föreningens disponering.
  5. Kontraktet träder i funktion efter underskriften och sedan förbundet bekräftat densamma.
  6. Såväl förbundet som föreningen kan uppsäga detta kontrakt med sex månaders uppsägningstid.

 

Vid samma möte beslutades också att föreningen skulle ingå med en begäran till pastoratskyrkostämman ”att för framtiden gratis få förvärva stugan å Petersborg med erforderlig tomtmark”.

 Petersborg

År 1959, 19 april var det extra kyrkostämma och i protokollet under punkt 2 finns följande antecknat:

Upplät på stämman på begäran från Edsleskogs hembygdsförening lägenheten Petersborg under Edsleskogs prästgård 1:1 jämte erforderligt tomtområde till hembygdsföreningen med full nyttjanderätt. Området borde inhägnas med gammaldags gärdesgård. Att utstaka tomtområdet utsågs pastoratets boställstyrelse, skogvaktare Per Olsson jämte representanter från hembygdsföreningen.

Protokollet undertecknat av komminister Bengt Wahlström, Fröskog.

 Vid årsmötet 28 juni, 1959 tillsattes en kommitté för att anordna uppförandet av en gammaldags gärdesgård runt Petersborg. Till denna valdes Artur Stake (sammankallande), Anders Larsson och Harry Andersson. Till intendent för hembygdsgården valdes Gustav Karlsson Tollesbyn.

Förslag till minnessten

Vid årsmötet 3 juni 1962 fick Erik Andersson, Björkhem, i uppdrag att i samråd med landsantikvarie Sven Axel Hallbäck ”inkomma med förslag till en minnessten på gamla kyrkogården som utvisar den gamla kyrkans grund”.

Sommarfest

Av årsberättelsen framgår att sommarfesten på hembygdsgården den 5 augusti 1962 besöktes av omkring 300 personer. Tal hölls av pastor Anders Nystedt, som berättade om flydda tider fram till våra dagar. Dessutom medverkade allmogespelmän, folkdanslag och sångare. Föreningen hade under året firat ”hemmets söndag”, valborgsmäss, midsommar och 1:a advent och dessutom haft samkväm för de medlemmar som under året fyllt 50 år.

Gåva

Vid styrelsemötet den 26 september 1962 meddelade ordförande att författarinnan Karin Fryxell, Filipstad erbjudit hembygdsmuseet en gåva bestående av en resekista som ursprungligen tillhört Mattias Fryxell, far till Anders. Resekistan hade han använt i samband med sina studier i Greifswald under 1770-talet. Den hade säkert funnits i Edsleskog tidigare och skulle nu återbördas snarast möjligt. Den är rund till formen, 90 cm. lång och 45 cm. bred, gjord av trä, beklädd med läder och järnbeslagen. Locket är kupigt. Karin Fryxell hade också i sin ägo den akvarell som Anders Fryxells yngste bror, Olof Fryxell (prost i Ör) hade målat 1834 med motiv av Edsleskogs gamla kyrka och prästgård. Karin Fryxell hade erbjudit sig sända en kopia av akvarellen i storlek 35x25 för en kostnad av 200 kronor vilket styrelsen antog.

S:t Nicolai- och S:t Olofs källa

Vid årsmötet 31 mars, 1963 föreslog Anders Nystedt att S:t Nikolai källa och S:t Olofs källa på något sätt skulle markeras inför framtiden*). Mötet uppdrog åt Anders Nystedt att planera för detta. Vid samma tillfälle beslöts att ett tack skulle riktas till Arvid Karlsson, Hallanda, Svanskog som skänkt ett gammalt skrivbord som tidigare tillhört prosten Magnell.

*) Utgrävningen av S:t Nikolai källa påbörjades 1989, se sockenboken del 1 sidan 109.

Kyrkskolans avträde

Protokollsutdrag från styrelsemöte 2 juli, 1963: ”Föreningen har som gåva av Erik Andersson och Åke Wahlström fått mottaga avträdet till kyrkskolan att uppsättas vid Petersborg”. Flyttningen skulle utföras av Åke Wahlström med hjälp av föreningens medlemmar. Vidare beslöts att ”latrinburkar skulle anskaffas till densamma”.

Invigning av minnessten

År 1963 höll DFH sitt årsmöte i Edsleskog. Vid samma tillfälle invigdes på gamla kyrkogården minnesstenen över Edsleskogs medeltida kyrka.

Den 18 december 1963 avled hastigt kyrkoherde Ture Hagström endast 57 år gammal. Han hade då varit föreningens ordförande alltsedan starten 1955. Som ny ordförande tillträdde pastor Anders Nystedt.

Petersborg inköpt

Årsmötet 5 april, 1964. Erik Andersson, Björkhem och Erik Godtman fick i uppdrag undersöka möjligheten att inköpa samtliga hus vid Petersborg. Samma år den 13 oktober hölls ett sammanträde med delegerade i Edsleskogs kyrkliga samfällighet varvid föreningen beviljades få köpa husen för en köpeskilling av fem kronor.

Årsmötet 25 april 1965 leddes av Anders Nystedt som därefter överlämnade klubban till den nyvalde ordföranden kantor John Bertil Eriksson.

”Så var det förr”

Det var temat för verksamheten på hembygdsgården under sommaren 1966. Homecoming Year arrangerades denna sommar av DFH och Edsleskogs hembygdsförening åtog sig att visa hur det var att leva på ett torp i gammal tid. Som värdfolk på hembygdsgården under tiden 2/7 – 24/7 fungerade lärarfamiljen Gunnar Ågren från Åmål. Förutom visning av torpet serverades barkbröd och enbärsdricka som föreningsmedlemmar tillverkat. Under de följande lördagarna förekom förutom slåttergille, ystöl, ljusstöpning, dragkamp, folkmusik med folkdans och folklekar m.m.

Invigningstalare var lansantikvarie Sven Axel Hallbäck som redogjorde för utvecklingen i Dalsland och anledningen till den stora utvandringen under 1800-talet.

 

John Bertil Eriksson kvarstod som ordförande till 1967 då han p.g.a. avflyttning ersattes av Hilding Johansson, Mosstakan.

Baljåsen och domarring vid Torpane

Under sommaren 1971 finns antecknat att föreningen reparerat utsiktstornet på Baljåsen och röjt upp stigen som leder dit från landsvägen vid Prästerud. Vidare hade man restaurerat domarringen vid Torpane.

Valborgsfirande och Pilgrimsvandringar

Något som också hände under många år var att man tillsammans med kyrkokören firade valborgsmässoafton med braseldning och vårtal, ”dock ej de senaste åren” skriver Knut Takman 1984.

Vid den här tidpunkten arrangerades också en pilgrimsvandring varje år med start vid Holms kyrka och med övernattning hos Lars Madsén vid torpet Bråten i Tisselskog. Vid ankomsten till gamla kyrkplatsen i Edsleskog var det föreningens uppgift att ”bistå vid mottagandet”. (Den 5 juni 2011 var det nypremiär för pilgrimsvandringen efter drygt 20 års uppehåll).

Knut Takman nämner också 1984 att föreningen bidragit med kostnaderna för minnesstenen på gamla kyrkogården samt skänkt piano och högtalaranläggning till kyrkan.

Under Dalslandsveckan på Skansen 1982 bodde tre av föreningens kvinnliga medlemmar på Ekshäradsgården. En stor mängd Skansenbesökare trakterades med deras smörgåsar gjorda av hembakade Dalslandskakor med tillika hemlagad sandost.

1978 avgick Hilding Johansson som ordförande och ersattes av Reinhold Andreasson.

Av verksamhetsberättelsen för 1980 framgår att föreningens syjunta ”samlas till arbetsafton en gång i månaden” (har numera upphört). Dessutom har föreningen varit ”vaksam för aktuella kulturella saker” som t.ex. att ”bron över Edsleskogsån skall omläggas”.

 

År 1984 hade föreningen 182 medlemmar. Av verksamhetsberättelsen framgår här att torpet Petersborg och Fryxellsflygeln har varit och fortsättningsvis är tillgängliga för allmänheten. ”Många skolklasser gör sina utflykter till torpet och flera busslaster med pensionärer besöker vår hembygd. Det årliga slåttergillet på Petersburg blev det största i Dalsland”.

År 1985 anhölls om 3000 kr. i bidrag från kommunen för verksamhetsåret och 1986 diskuterades det om muren i Fryxellsflygeln ”är så tät att det går att elda i den”. Sotaren skulle kontaktas av Erik Andersson. Samma år var medlemsantalet uppe i 194.

Sommaren 1988 lånades en stickhyvel från Bengtsfors hembygdsförening och takspån hyvlades. Som guider för besökande turister fungerade Elin Gustafsson och Sigrid Andersson. På slåttergillet underhöll spelmän från Bengtsfors.

1989 avgick Reinhold Andreasson som ordf. och ersattes av Wilhelm Johnsson. Vid årsmötet samma år beslutades att ge ekonomiskt bidrag till Edsleskogs IF, Scouterna, samt Hembygdsföreningens syförening med 2000 kr. vardera. Samma år erhöll föreningen 10 000 kr i testamente efter avlidne Hadar Andersson från Spakebol.

Inkomster och utgifter balanserades till kr. 99 659,30.

Ur protokoll fört vid DFH:s styrelsemöte 11 oktober 1989.

År 1980 hade Åmåls kommun förvärvat huvudbyggnaden på Edsleskogs prästgård av Edsleskogs pastorat. Båda parter hade vid tillfället tydligen varit överens om att Fryxellsflygeln också ingick i överlåtelsen - men så var inte fallet. DFH var enligt gåvohandlingar ägare sedan 1929 och misstaget rättades till först 1989 vilket framgår av DFH:s styrelsemötesprotokoll från den 11 oktober samma år:  

”Det konstaterades att ur förbundets synpunkt har det förhållande som rått sedan Åmåls kommun förvärvade fastigheten (Edsleskogs prästgård) år 1980 fungerat utan anmärkning. Styrelsen uttalar att bevarandet av Fryxellsflygeln, på bästa möjliga sätt, är överordnat betydelsen av ägandeskapet. Därför beslöts enhälligt att förbundet utan ersättning överlåter äganderätten av Fryxellsflygeln till Åmåls kommun under förutsättning att: a) förbundets stadgar så medger, alt. att permutation(ordnat urval) via Kammarkollegiet kan ske, b) att Åmåls kommun åtar sig underhållet av byggnaden i likhet med det åtagande kommunen gjorde vid tillträdet 1980, c) att Edsleskogs hembygdsförening har full dispositionsrätt över byggnaden i likhet med upprättat avtal från år 1980.”

Föreningen har i stort sett varje år anordnat en bussresa och 1991 blev resmålet ”Gammelvala i Brunskog”. 33 medlemmar deltog och föreningen stod för busskostnaderna. Samma år behandlade styrelsen en skrivelse som inkommit angående förlustgaranti och ekonomisk redovisning för de av Peter Tornborg arrangerade medeltidsspelen. Styrelsen beviljade ”med stor tvekan” 5000 kronor i bidrag och betonade ”att det var absolut en engångsersättning”.

Öppet hus brukade hållas i september i Fryxellsflygeln och Petersburg och 1991 fick Sigrid Andersson och Maud Gustafsson uppdraget att servera våfflor och kaffe på hembygdsgården medan Elin Gustafsson fungerade som guide i Fryxellsflygeln.

1991 valdes Hilding Karlsson till ny ordförande. Medlemsantalet uppgick samma år till 213.

Den gamla länsstolen som hittills förvarats i Fryxellsflygeln kläddes om med nytt siden och ”den som utförde arbetet” gjorde detta gratis och skänkte även tyget. Stolen förvaras numera i kyrkan.

Enligt verksamhetsberättelsen för 1992 påbörjades arbetet med att sätta upp en ny gärdesgård vid hembygdsgården, ett arbete som färdigställdes under åren 1993-94. Det sistnämnda året hade medlemsantalet sjunkit till 147.

Inställt kungabesök

1995 firades 200-årsminnet av Anders Fryxells födelse. Samma år reste kungaparet till Dalsland och från kommunen kom ett meddelande om att ett besök på Petersborg ingick i planerna. Många förberedelser planerades, bl.a. utökad parkering, presenter till kungaparets etc. Det hela blev emellertid inställt, troligen p.g.a. av tidsbrist. 

Hilding Karlsson var ordförande fram till 2001. Han ersattes då av Helge Simonsson som i sin tur kvarstod till 2004 varefter han efterträddes av Lennart Svensson. Medlemsantalet var då nere i 87 och för att värva nya medlemmar sammanställde Lennart Svensson ett informationsblad om hembygdsföreningens verksamhet vilket delades ut i socknens brevlådor tillsammans med ett inbetalningskort, och plötsligt var medlemsantalet uppe i drygt 130.

Nuvarande styrelse (2010)

Lennart Svensson avled 2009 efter en tids sjukdom och ersattes då av nuvarande ordförande Birgitta Johansson. Vice ordförande är Mikael Kokanen, sekreterare Torsten Fransson och kassör Jan-Erik Thorslund. Övriga styrelseledamöter: Evert Andersson, Sivert Enoksson och Gunvor Andersson. Suppleanter: Olle Eklund och Ingvar Olsson. I byggkommittén ingår Kjell Johansson (sammankallande) samt Sivert Enoksson och Jan Erik Thorslund.

Under senare år har verksamheten vid hembygdsgården varit livlig. Bl.a. har ladugården och utomhusscenen fått nya tak. Slåttergillen såväl som årliga bussresor har fortsättningsvis arrangerats. Guidning vid Fryxellsflygeln sker numera genom tidsbeställning.

Sockenbok

En fråga som ända sedan 1980-talet varit aktuell gäller den planerade sockenboken och 2003 utkom första delen sammanställd av Torsten Fransson. Materialet som var avskrifter av protokoll och bouppteckningar, hade tagits fram av förre hembygdsforskaren Hjalmar Nystedt (1909-1993). Han var sedan mitten av 1930-talet bosatt i Göteborg och tillbringade på äldre dagar ett otal timmar på landsarkivet med att först och främst dokumentera socknens torp Han hade en vision om att få se detta material ingå i en sockenbok, något han således inte fick uppleva.

År 2006 utkom andra delen av sockenboken och när detta skrivs 2011 är manuset till den tredje och avslutande delen, vad beträffar gårdar och torp, inlämnad för sättning.

Avslutningsvis kan nämnas att hembygdsgården alltid i folkmun benämnts ”Petersburg” eller ”Pettre”. Torpet är emellertid kyrkobokfört som ”Petersborg”, vilket också numera står på hembygdsgårdens namnskylt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Editerad av: Jan-Erik Thorslund (2019-02-20 10:00:45)