Joseph Larsson


Ingenjör, Disponent
Född i Sund, Svanskog

Josef Larsson sörjdes av Degerfors arbetarkår

År 1884 avled en man vid namn Josef Larsson i Degerfors, denne man kom att spela en viss roll i dåvarande smeders och andra bruksarbetares liv och levernevid Bruket.
De fåtaliga handlarna som då fanns i Degerfors höll tämligen så höga priser på sina varor, till förfång för arbetarskaran vid bruket.

År 1867 bildade man Degerfors arbetareförening i hopp om att kunna bilda en konsumtionsför-ening, men av olika anledningar kom ingen sådan till stånd.
Inledningsvis så nämndes namnet Josef Larsson. Vem vardå denne man? Jo, han blev1870 disponent för Degerfors Aktiebolag (vad vi till vardags benämner Degerfors Järnverk,trots alla sammanslagningar) och var den som ånyo tog upp tanken på bildandet av en konsumtionsförening, sannolikt därför att han förstod, att arbetarna inte själva förmådde komma till något resultat.
Man brukar säga att det som är bra för järnverket är också bra för orten.

Bra för bruket
Josef Larsson var säkert bra för bruket och arbetarna för han fick dem att anordna diskus-sionsmöten mellan arbetare och tjänstemän. Han såg till att en kommitté bildades för att förverkliga idén med en konsumstionsförening.
Föreningen bildades den 29 april 1871 och namnet blev Degerfors konsumtionsförenings aktiebolag. Föreningens ändamål skulle vara "att vid Degerfors bruk söka "bereda lättnad i levnadskostnaderna genom inköp i parti av erforderliga varor".
Bolagsordningen föreskrev visserligen, att varorna skulle tillhandahållas arbetarna mot kontat betalning, men meningarna om vad som är kontantbetalning och vad som är kredit har ju alltid varit mycket delade

Förskottsköp
Den kredithandel, som redan från början förekom, betraktade man inte som sådan. De aktieägare som var anställda vid bruket, fick som regel handla på motbok eller göra så kallade förskottsköp, vilka betalades vid avlöningstillfällena.
Kredithandel med utomstående var förbjuden men förekom likväl redan 1873. Föreståndaren undanhöll styrelsen detta och förde en egen bok över utestående fordringar.
De "legala" utestående' fordringarna varierade mellan 1000 - 15 000 kronor per år, medan de andra fordringarna kunde vara upp till 5 - 6 000 kronor.
Först 1875 upptäckte styrelsen kredithandeln och beslutade vid en stämma i slutet av året att de aktieägare som inte vid årets slut reglerat sina skulder, skulle bli utan återbäring.
Under krisen 1880 beslöt stämman att införa rätt att handla på bok men att reglering av skulden skulle ske senast den 15 i varje månad. Ny kredit fick inte lämnas förrän full betalning erlagts. I händelse av utebliven betalning innan den 20, hade styrelsen rätt att på laglig väg indriva fordran.
Erfarenheten måste ha visat, att bestämmelserna inte var juridiskt bindande för motboksägaren, men genom att anlita juridisk expertis, såg man till att de anteckningar som fördes i motboken var så pass bindande, att införsel i lön för att täcka obetalda bodskulder var helt möjlig.

Begrafningskassa
På initiativ av disponent Josef Larsson tillkom även “Degerfors sjuk- hjelps- och begrafnings-kassa”. Likaså arbetade han med stort intresse för folkskoleverksamheten. Han såg till att en fast småbarnsskola och senare även en fast folkskola upprättades.
Larsson såg gärna att hans underlydande fick höra Guds ord förkunnas och då helst genom statskyrkans präster.
Den frireligiösa rörelsen som gjorde sitt intåg på bruket intresserade honom inte nämnvärt,men han utövade inget tryck på någon, utan lät var och en följa sin egen övertygelse.
Den stora väckelsen som gick över vårt land kom på vintern 1876 till Degerfors.
1882 anlände pastorsadjunkten E. Widing till Degerfors. Fastän han var statskyrkopräst var han även avhållen av de frikyrkliga på platsen.

Sörjdes av alla
Under dennes tid invigdes 1883den nya kyrkogården och Degerfors kapellbyggnad (kyrkan) full-bordades 1892.
En av de som kunde ta åt sig äran av att kapellbyggnaden så snart blev färdig var just JosefLarsson, som arbetade mycket med detta projekt under sin livstid.
Livstid, ja, på våren 1884 dog Josef Larsson och efterlämnade maka och fyra minderåriga barn.Han ligger begravd som sig bör på Degerfors kyrkogård enär han gjort goda insatser för Degerfors ut-veckling.
Om man får tro en tillförlitlig källa från den tiden, var disponenten tidigare ingenjören Josef Larsson sörjd av hela Degerfors arbetarkår, för vilken han ej allenast varit arbetschef utan en verklig vän.

Sten Lundmark


Förening:

Degerfors Hembygdsförening

Ändrad av: Degerfors Hembygdsförening (2018-11-26 11:32:40) Kontakta föreningen
Skapad av: Degerfors Hembygdsförening (2015-04-16 13:41:45) Kontakta föreningen