Monika Åhlund framför Kårebyhög år 2016. Foto: Gudrun Rydberg

När man åker på landsvägen från Bolstads kyrka mot Dalbergså passerar man Kårebyn. På vänster sida ute på gärdet i närheten av Lillån ligger socknens största gravhög som kallas Kårebyhög. Den är lätt att hitta då den har fornminnesskylt  vid vägkanten.  Kårebyhög  är 24 m i diameter , 2 m hög och räknas till Dalslands storhögar från järnåldern. Den är från tiden före trakten kristnades när man begravde sina döda hemmavid på gårdens marker. 
Den stora Kårebyhögen har i alla tider inspirerat folkdiktningen i Bolstad och gett upphov till bloddrypande historier. Sommaren 1843 gjorde fornforskaren Richard Dybeck uppteckningar av folksägner i Dalsland. Han träffade då bonden Nils Lindmark i Kårebyn som berättade att gravhögen kallades Kåre- hög och att en mycket grym kung skulle vara begravd i denna.  Kåre skulle ha haft en drottning som var begravd i den mindre s k Drottninghögen som då syntes norr om Kåre-hög. 
I kringliggande åkrar hade man hittat åtskilliga vapen av järn och det fanns en tradition om att ett fältslag skulle ha stått vid Kårebyn. Nils Lindmark hade i sin tur hört dessa berättelser av Daniel Andersson, som dött 90 år gammal. En annan sägenversion som Dybeck fick berättat för sig var att Kåre var en kung som härskat över landet runtomkring. Han var så grym, att han ville se ett huvud huggas av varje dag. Folket gick till slut samman och dödade honom och hans män. ”Det rann bara blod i Lillåna den dagen.” 
Bonden Nils Bryngelsson Lindmark (1777 – 1849) hade tagit över svärfadern Daniel Anderssons gård i Kårebyn. Daniel Andersson var född 1746 och dog enligt dödboken år 1824 hos familjen  Nils Lindmark. Han blev alltså 78 år och inte 90 som Dybeck uppger. 
        
Visan om Kårebyhög
År 1898 publicerade Elfsborgs läns annonsblad ett reportage om ättehögen i Kårebyn som sen valsade  runt i den dåtida dagspressen med början i Stockholmstidningen den 4 juni  och därefter i Göteborgs Aftonblad, Bohusläningen, Trollhättans tidning, Borås tidning och Östersundsposten. ”
I artikeln berättas att en Bolstadsbo mindes delar av en visa om Kårebyhög som sjöngs i hans barndom. Den löd: Kung Kåre ligger i Kåreby hög, han tar ett hår vart hundrade år. Han sade: det lider, det lider. Bolstadsborna kunde vidare berätta att kung Kåre hade begått ett rysligt brott och dömts till att ligga i ”ättehög” i en älghud, från vilken han fick plocka ett hårstrå vart hundrade år. När älghuden är fri från hår har kung Kåre sonat sitt brott. Den dåvarande ägaren till marken runt Kåreby hög hade planterat en häck av lärkträd runt gravhögen och en ask mitt i fördjupningen som grävts av skattsökare. Tanken var att när träden vuxit upp skulle askens krona gå ihop med lärkträdens toppar så att det bildades ett tak över gravhögen. I gärdena mellan Kåreby hög och det gamla Dalaborgs slott trodde bygdens folk sig ha hittat stenar efter en väg. Denna omständighet medförde  att man trodde att ”fylkeskonungar som bott på Dalaborg” skulle vara begravda i Kårebyhög.
Under 1900-talet gjorde hembygdsforskaren A G Bördh i Aritsholmen  uppteckningar av traditionen kring Kåreby hög. Visan och historierna förekom då i flera ”förbättrade” versioner.  Bördh och Rikard Nilsson, Dalbergså skrev också egna dikter om kung Kåre och hans gravhög. 

Utflyktsmål
Kårebyhög har i alla tider varit ett populärt utflyktsmål  bland ortens folk och ett tag eldades påskeldar på gravhögen. När det fanns skola i Nygården gjorde lärarinnorna utflykter med skolbarnen dit. På 1940-talet hade träden på Kårebyhög  växt upp vilket medförde att den ståtliga Kårebyhög syntes  vida omkring i landskapet. Men då trädrötterna kunde skada graven sågades de ner vintern 1969.  
Bland tecknare och konstnärer har Kårebyhög varit ett populärt motiv.  Journalisten Carl Bohm från Grinstad publicerade exempelvis  en teckning i årsskriften Färgelanda år 1924 och den berömde konstnären Carl Oscar Borg har bidragit med en tuschlavering som blev omslagsbild på Hembygden Dalsland år 1937.   
Den som vill veta mer om fornlämningar i Dalsland hittar mycket intressant på Riksantikvarieämbe-tets Fornsök på internet.

Källor: 
Bolstads dödböcker och husförhörslängder. 
Dybeck Richard, Berättelse till Kongl. Witterhets- Hist. – och Antiquitets-Academien, om Dalsland. – i: Runa : antiqvarisk tidskrift årgången 1845, s. 4 – 5 även tryckt i: Åmåls Weckoblad den 9 april 1846, s. 4.
Dybeck Richard, Folksägner i Dalsland. – i : Runa : en skrift för fäderneslandets fornvänner utgifven af Richard Dybeck. – Fjerde och sista häftet. – Stockholm, 1843. – s. 43. 
Stockholmstidningen den 4 juni 1898, s. 5. 

Gudrun Rydberg
Studieansvarig för
Dalslands Fornminnes-
Och Hembygdsförbund

Tuschlavering gjord av Carl Oscar Borg som blev omslag till
Hembygden 1937.