Lämningar efter kyrkan och stormansgården i Murängen, Gestad år 2020.
Foto: Gudrun Rydberg.
Murängen i Gestad med en medeltida kyrka
I Gestad finns, strax söder om herrgården Lövås, fornlämningen Murängen som väckt nyfikenhet bland historiskt intresserade i alla tider. På 1700-talet sökte två fornforskare lösningen i Snorre Sturlassons isländska sagor. År 1718 trodde kyrkoherdesonen Lars N. Hesselgren från Steneby att det var Snorres sagokung Gestiblind som huserat i Gestad. På 1790-talet intresserade sig lantmätaren Hans Lindskog på Nuntorp för de 24 husgrunderna på Murängen när han kartlade gårdarna runt Gestads kyrka. Lindskog antog däremot att det var sagokungen Geirstada-Alf som residerat där.
Gestadsborna hade egna förklaringar till de mystiska husgrunderna i Murängen. De upptecknades första gången sommaren 1843 av fornforskaren Rickard Dybeck som då reste runt i Dalsland för att samla in sägner och sagor. Gestadsborna berättade då gamla historier om två kungar som funnits i Gestad. I Murängen bodde kung Iver i Mure Slott medan kung Gestrasi huserade på Kungsbacka. De var ovänner och drabbade samman i ett fältslag på Rågtvets marker. Kung Iver brann inne i Mure Slott. Gestrasi ansågs vara begravd i stora gravfältet Kongshögen medan Iver skulle ligga i Murängen. I början av 1900-talet hade historierna förändrats till att det var Ivan Blå som låg begravd i Murängen och Näskonungen i Kongshögen. Gestadsborna hade alltså två sagokungar medan Bolstadsborna bara hade sin kung Kåre.
Kyrkan i Murängen
I slutet av 1840-talet studerade Anders Lignell dalsländska fornlämningar. Han kom fram till att en av de två största husgrunderna i Murängen varit en kyrka. Lignells antagande besannades i samband med arkeologiska provgrävningar i Murängen under somrarna 1986 – 1988 och 1990. Gestads hembygdsförening var initiativtagare till undersökningarna som leddes av Rune Ekre, arkeolog och chef vid Lödöse museum. Det visade sig vara en 1100-tals kyrka av sten som byggts om och försetts med ristade tegelväggar invändigt. På en tegelsten finns runor som hittills är de enda som är kända från Dalsland. Kyrkan med långhus och kor var 21 m lång. Storleken tyder på att det kan ha varit en sockenkyrka i en för oss okänd socken som slagits ihop med Gestad under 1200-talet.
Den andra stora byggnaden visade sig vara ett nedbrunnet långhus i trä 20 m långt och 10 m brett. Två av de mindre husen, bl a en smedja, var byggda i tidigare järnåldersgravkamrar. Murängen har varit ett järnåldersgravfält, 450 x 250 m stort, med ca 60 gravar på en grusås innan det kristnades och försågs med en medeltida stenkyrka på 1100-talet. Efter kyrkans nedläggning har platsen omvandlats till en stormansgård vars namn vi idag inte känner till. Ortnamnet Murängen dyker upp i domböckerna på 1600-talet. Den nutida fastighetsbeteckningen är Kyrkebyn.
Kyrkan blev gärdsgård
Murängen har sen 1500-talet varit en del av herrgården Lövås i Gestad. Ägare till Lövås var på 1780-talet Thure Ribbing. Han lät bryta ner kyrkmurarna i Murängen och återanvände dem till stengärdsgården som ännu idag ligger mellan Murängen och Lövås gärde. Mer kan läsas i Rune Ekres artikel Murängen i Gestad – medeltid och järnålder i Hembygden Dalsland 1998 och i Bertil Johanssons artiklar i Brålandaboken del II.
Gudrun Rydberg
Studieansvarig för
Dalslands Fornminnes-
Och Hembygdsförbund
Lämningar efter kyrkan och stormansgården i Murängen, Gestad år 2020.
Foto: Gudrun Rydberg.