Renoveringen av Dalkarlså handelsbod



Bild från invigningen av den renoverade handelsboden sommaren 1988.

Text hämtad ur Tidskriften VÄSTERBOTTEN nr 1 1989.

Om patron Erik Häggström d.y. skulle besöka Dalkarlså idag, skulle han i förstone ha svårt att känna igen sig. Herrgården är numera gulmålad; förr var den röd. Flera byggnader har rivits och andra har tillkommit i stället. Kommersen kring handelsboden har försvunnit, nu finns där en utställning som berättar om livet på herrgåden så som det tedde sig för över hundra år sedan. Men Erik Häggström d.y. skulle nog kunna konstatera att något av den forna livligheten finns kvar på herrgården; nu i form av folkhögskolans femtiotalet elever som springer mellan husen.

Av de äldre byggnaderna finns idag tre kvar; huvudbyggnaden, gammelgården och ett lusthus i trädgården. De är alla byggnadsminnesförklarade utvändigt, gammelgården även invändigt i den del som förr var handelsbod. Det är nog här, i den före detta handelsboden, nyligen renoverad och med en utställning invigd sommaren 1988, som Erik Häggström d.y. bäst skulle känna igen sig. Väggarna har fått tillbaka schablonmålningarna från 1800-talet och här finns bland annat möbler som familjen Häggström använt. Det var nämligen i gammelgården som familjen först bodde, fram till dess att den nya huvudbyggnaden stod färdig 1850. Efter det att Häggströms flyttat från gammelgården, förvandlades västra delen av huset till handelsbod och kontor och sedan återigen, efter konkursen 1881, delvis till bostad. Interiören har bibehållits förvånansvärt bra till idag, till stor del tack vare att lokalerna under långa tider använts som avställningsplats för möbler och dyligt. Omkring 1850 renoverades lokalerna lätt och under de senaste åren har hembygdsföreningen haft utställningar i dem. Den andra delen av gammelgården har alltid använts som bostad och där har folkhögskolan nu lektionssalar.

I samband med byggnadsminnesförklaringen 1985 ville man göra något rejält av handelsboden. Riksantikvarieämbetet sköt till 112.000 kronor och kom genom Per-Anders Johansson med ett förslag till åtgärder. Våren 1988 utförde yrkesläraren Torsten Burström och målaren Matts Lundmark en stor invändig renovering. Med i arbetet var även Bygdeå hembygdsförening, Västerbottens museum och länsantikvarien, bland andra. En hel del möbler från 1800-talet, bevarade på herrgården och Västerbottens museum, flyttades till lokalerna och en utställning, som beskriver familjen Häggström och handelshuset, sattes upp.

Handelsboden
Genom handelsboden passerade en gång i tiden en mängd varor, bland annat exotiska sådana som kryddor, sidentyger och indigo. Bevarat från den tiden är varudisken, alla väggfasta hyllor, fönsterluckor och den så kallade boddraken ovanför disken. Det var vanligt att boddraken föreställde djur med uppspärrade, tandrika käftar som skulle skydda handelsmannens rörelse.

Kontoret
Rummet närmast handelsboden kallades det yttre kontoret under handelstiden. Här sköttes företagets bokhållning, korrespondens med mera.
Under handelstiden fanns en pulpet i rummet. Den som står här nu är inte den ursprungliga.

Inre kontor-salong
Även detta rum var kontor under handelstiden, det så kallade inre kontoret. Men både före och efter handelstiden har det varit bostad. Nu har rummet inretts som en liten salong, ett rum för representation, fest och firande. Ungefär så här kan det ha sett ut i huvudbyggnaden under handelshusets glansdagar.

Kontorskammare-förmak
Detta rum har alltid använts som bostad. Under handelstiden var det bokhållarens tjänstebostad. Nu har denna så kallade kontorskammare inretts som förmak, ett sällskaps- och mottagningsrum. Möblerna är äldre än de i salongen, troligen har de ingått i gammelgårdens möblemang under den tid Häggströms bodde här.

Förstugan
Från förstugan leder tre dörrar vidare in i huset. Det finns också en skrubb med trappa upp till vinden.

Förening:

Bygdeå Hembygdsförening

Ändrad av: Bygdeå Hembygdsförening (2019-03-15 19:21:21) Kontakta föreningen
Skapad av: Bygdeå Hembygdsförening (2012-04-25 13:40:08) Kontakta föreningen