Nya vägnamn – alltför viktigt för att handläggas av politiker?

I sydvästra delen av Båstads kommun ligger Stora Hults strand och Lervik. När området på 1980-talet exploaterades var kommunen klok nog att ge varje väg ett namn, som på något sätt speglade historien i området. Tre Rosors väg, Pillas väg, Lergravavägen och Påskaliden, för att nämna några exempel. Genom att låta vägnamnen anknyta till välkända personer, platser eller företeelser i Stora Hult blev den lokala historien mer levande än den annars skulle varit. Många av vägnamnen är unika och finns inte någon annanstans i landet.

Lars Olefeldt, 2014-04-30

Även på senare år, när nya vägar tillkommit i Stora Hult, har denna princip varit viktig. Rullebäcksvägen till exempel anknyter till Rullebäcken i närheten, som kallas så därför att man förr i tiden rullade ägg där om påsk.

Fram till våren 2013 fanns det 34 vägar i Stora Hult/Lervik, alla med namn som påminner oss om flydda tider.

Nya riktlinjer
Den 26 september 2012 antog kommunfullmäktige i Båstad nya ”riktlinjer för ortnamnsverksamheten i Båstads kommun”, där följande sex regler fastställdes för ortnamnskommittén som enligt samma riktlinjer ”i beredningsarbetet ska beakta såväl kulturvårdande som funktionella intressen”:

”Vid namngivning ska följande riktlinjer tillämpas:

  1. Ett ändamålsenligt och vårdat namnskick ska iakttas,
  2. Namn ska följa vedertagna språkriktighetsregler samt vara lätta att uppfatta, uttala och skriva,
  3. Namn ska vara lokaliserande och identifierande,
  4. Kulturhistoriska synpunkter ska beaktas,
  5. Nybildade namn ska ansluta till det lokala namnskicket. Befintliga goda namn bör utnyttjas,
  6. Restriktivitet bör iakttas vid personnamnsval. Namngivning kan dock anknyta till en avliden person som bott och verkat på orten eller annan avliden bemärkt person.”

Ortnamnskommittén väljer ett namn ur en förteckning
Våren 2013 tillkom ett nytt bostadsområde i norra delen av Stora Hult. De 12 tomterna säljs av Willa Nordic som på sin hemsida poängterar Stora Hults historia, för att locka köpare:
”Två välkända profiler som bott i Stora Hult är Ernst Wigforss och Sven Lönborg som båda fått vägar uppkallade efter sig.”

Genom det planerade villaområdet anläggs en ny väg. I mars 2013 får denna väg ett namn. Så här beslutar ortnamnskommittén:
”Ortnamnskommittén har diskuterat området utifrån namnförteckning för Bjärehalvön och tagit kontakt med Ängelholms kommun för att undvika att ortnamnskommitténs namnförslag ska likna något namn i närheten. Ängelholms kommun har svarat att vägnamnet inte finns i närheten av Stora Hult.

Namnförslag
Ortnamnskommittén kom fram till att växter och blommor är ett bra tema. Nytt namn på vägen genom Stora Hult 6:146 föreslås bli Kamomillvägen.”

Så får då Stora Hult plötsligt en kamomillväg, i strid med flera av de riktlinjer som nyligen fastlagts av kommunfullmäktige, en väg som det redan finns 25 av, från Västerås i norr till Hjärup i söder.

Detta tyder på en okänslighet från kommunens sida och på en okunskap om vad Stora Hult står för.

2-skyltar

Många förslag på nytt namn
När jag får kännedom om det nya vägnamnet tar jag kontakt med kommunen och påtalar att beslutet är inkonsekvent. Eftersom ingen tomt ännu är byggklar finns det tid att ändra vägnamnet utan olägenhet för någon boende.

Första svaret blir att det är ”trevligt att du engagerar dig i namnsättningen i kommunen” samt att ”personerna (två politiker och en tjänsteman) i kommittén har god lokalkännedom och en del av deras uppdrag är att bevaka kulturhistoriska värden när de bereder namnärenden.”

För att (i efterhand?) försöka rättfärdiga namnet Kamomillvägen meddelar kommunen vidare att man observerat att ”det finns flera växtnamn i vägnätet i Stora Hult t.ex. Gulmårevägen och Poppelstigen i närheten av Kamomillvägen.”

Om det nu är så att det är dessa växter som inspirerat ortnamnskommittén, när de valde kamomill, så vittnar detta om ytterligare okunskap om hur dessa båda vägar fick sina namn.

Poppelstigen lär ha fått sitt namn därför att det, när den namngavs, växte vackra ståtliga popplar längs hela vägen, planterade av sommargäster på 1950-talet, för att markera nya tomtgränser.

Gulmårevägen fick sitt namn på grund av sin rikliga förekomst i området och därför att sommarstugeägare längs vägen till och med, flyttade tomtgränser och gärdesgårdar för att den skulle få växa fritt.

I telefonsamtal, epost och vid flera personliga besök under hösten 2013 föreslår jag kommunen flera alternativa vägnamn med anknytning till Stora Hults historia, såsom Grytehamnsvägen, Spissestensvägen, Sjömansbrovägen, Spinkelhamnsvägen, Långe Floes väg och Georgs väg. Men uppmanade samtidigt ortnamnskommittén att välja något annat namn, om de så ville, med lika omfattande anknytning till Stora Hults historia.

Även Stora Hults strands samfällighetsförening påtalar i en skrivelse till kommunen att de, vilket varit brukligt tidigare, denna gång inte blivit kontaktade i frågan och föreslår namnbyte.

Ett litet monument
Efter en långt utdragen process fattar ortnamnskommittén/välfärdsutskottet i mars 2014, ett år efter det vägen fått sitt namn, följande beslut:

”Kommittén har diskuterat ärendet och menar att beslutet inte ska rivas upp. Kamomillvägen kvarstår.

Motiv för beslutet:
Markägaren ställer sig positiv till Kamomillvägen och motsätter sig ett namnbyte av både praktiska och estetiska skäl. Skyltar är klara och namnet är bra.”

Nu finns i Stora Hult en kamomillväg, utan någon anknytning till ortens kulturhistoria, som ett litet monument över de politiker som inte följde sina egna riktlinjer och som valde att – efter en självvald långt utdragen process – helt beakta funktionella intressen på bekostnad av kulturvårdande.

Ska nya vägnamn handläggas av politiker?

Nej, inte om det går till så som det numera gör i Båstads kommun.

Lars Olefeldt
Stora Hult
[email protected]

Kommentarer

”Ingenting är förfärligare än en handlingskraftig okunnighet” ( J.W. Von Goethe).
/Benny Persson

Lars Olefeldt har fullkomligt rätt! Charmen med gatu/vägnamn är just detta: de är lokala och är en sorts vejenpresentation av byn/samhällets historia. Jag blir nyfiken. Vem var t ex Sven Lönborg? Vem var Pilla? Ja, Ernst Wigforss … Fortfarande finns människor här som grämer sig litet över att Stora Hultsvägen heter just så…Det borde vara HULTA STRÄDE!
– För så heter den vejen…
Låt oss behålla inte minst landsbygdens integritet ännu en tid!
/AnnaKarin Noråker-Nilsson
[email protected]

Instämmer fullständigt med Lars Olefeldt.
/Willy Scott
[email protected]

Jag håller med om gatunamn med lokal anknytning är helt klart att föredra. Lustigt nog vad det precis vad jag trodde Kamomillvägen stod för. På 50-talet hörde jag talas om att Edwin Karlssons dotter Edith skulle ha samlat in kamomill, vilken växte rikligt i Stora Hult, och lämnat till något apotek samt därigenom tjänat lite pengar. Edwin och Clary Karlsson bodde med sina två barn precis där den nya Kamomillvägen går. Deras son Edgar Karlsson bor numera i Vejbystrand och kan kanske ha synpunkter på mina minnen.
/Kerstin Waldemarson
[email protected]

Det är väl känt att det finns en och annan kamomill i Stora Hult även nuförtiden. Precis som på de flesta andra platser i landet. Ogräset kamomill förekommer tämligen allmänt från Smygehuk och upp till Gästrikland. Det är säkert därför det finns mer än 20 kamomillvägar i landet. Kamomill är alltså inte mer identifierande för Stora Hult än det är för t.ex. Magnarp, några km söderut. Att man förr plockade kamomill i Stora Hult är heller inte så konstigt. Kamomill var en av de läkeväxter Medicinalstyrelsen uppmuntrade allmänheten att samla in till apoteken under andra världskriget.
Vilket man gjorde, över nästan hela landet.
/Lars Olefeldt
[email protected]

Vägnamn är inte alltid så viktiga, de flesta orter har så många vägar att ansvariga inte lägger tid på att gör de unika och klura ut en lokal förankring. Men så finns det ju orter där historien än så länge speglas i vägnamnen. Orter där antalet vägar inte ökar med något större antal varje år. Självklart – självklart – ska vi där lägga oss vinn om att skapa genomtänkte vägnamn. Den chansen finns i Stora Hult och kommunen borde ta den.
/Johan Lindberg
[email protected]

Usch, vad träligt! Inte ännu fler blomnamnsvägar! Växte själv upp i Hofterup, på Lupinvägen. Där fanns även vägar som hette Kungsljus, Konvalj, Gökblomster och… Kamomill. Väldigt opersonligt. Kamomillvägen var dessutom lite extra beige, de t.ex. var ALDRIG med i gatumästerskapet i fotboll. Fram för fantasieggande vägnamn i Stora Hult. Heja o-likriktigheten!
/Peter Abrahamsson
[email protected]

Vi bor i västsverige men besöker Stora Hult med jämna mellanrum och tycker att en sådan pittoresk ort bland annat förtjänar vägnamn som indikerar just det. Så upplever vi också att det fungerat hittills, och därför är tråkigt att få uppgifter som tyder på att man gör det lätt för sig och bara väljer bland befintliga namn, som det ju ibland går tretton på dussinet av. Färgstarka vägnamn som ett komplement till de fina tavlor som nu finns uppsatta och visar de olika grönområdenas historia är alltså önskvärt.
/Erland Idborg
[email protected]

Kommentera texten:

Ditt namn (obligatorisk)


 Jag godkänner att mitt namn får visas vid inlägget.

Din epost (obligatorisk)


 Jag godkänner att min epostadress får visas vid inlägget.

Din kommentar

Fortsätt gärna att diskutera på www.facebook.com/sverigeshembygdsforbund