Hur förvaltar hembygdsrörelsen det postindustriella kulturarvet?

Från bondesamhället via industrisamhället har vi nu förpassat oss in i det postindustriella samhället. Informationssamhället, it-samhället, kunskapssamhället, namnen är många.

Josef Rydén, 2014-11-28

Hembygdsrörelsen växte fram som en protest mot den tidiga industrialismen, som trängde ihop människor i trånga och smutsiga stadsmiljöer. Syftet var att slå vakt om värdena från det gamla bondesamhället, förvalta kulturarvet från den livsform som höll på att raderas ut.

Tyvärr kom hembygdsverksamheten att stanna kvar länge i den uppgiften. Att industrins produktionsformer och produkter påverkade även lantbruket upptäckte man så småningom, och efterhand började också hembygdsvårdarna intressera sig för förändringarna. I dag är den lokala industrihistorien en erkänt viktig uppgift för rörelsen att forska om och vårda.

Men när automationen bredde ut sig inom industrin och maskinerna började styras av robotar, krävdes allt mindre arbetskraft. Då tillkom beteckningen det postindustriella samhället. Övergången tog sin tid, alltjämt krävs människors händer till att utföra många arbeten i produktionen.

Bland historieforskningens källor har det skrivna ordet länge spelat en huvudroll. Trycktekniken befäste under renässansen ordets möjligheter att bevara och förmedla kunskap. Papper är visserligen en förstörbar materia men fungerar alltjämt som främsta medel att bevara vår historia. Skrivmaskinen var en industriprodukt som stärkte ordets ställning. Men samtidigt kom telegraf och telefon som reducerade (brev)skrivandets omfattning och därmed lät en viktig personhistorisk källa sina. Idag har den digitala informationstekniken återgett en viktig roll åt ordet, tekniskt översatt i siffror. Datorn har skapat oändliga möjligheter att förmedla information. Inom hembygdsrörelsen används den också flitigt. Men den är skörare än papper; ett dokument kan utraderas med en knapptryckning.

Hur har informationstekniken påverkat lokalsamhället? Vilka förändringar har den skapat i människors levnadsvillkor? Och hur kan kunskapen därom förvaltas? Det är frågor som även en hembygdsforskare bör ställa. Förändringarna går snabbt och påverkar våra livsvanor.

Lokaltidningen har varit en viktig källa för kunskap om hembygden. Men dagspressen befinner sig nu i kris. En yngre generation läser inte dagliga tidningar, man hämtar sin information på digital väg. Tidningar svarar med att friställa personal, minska i omfång och höja sitt pris. I många fall har lokaltidningar lagts ner. Det gör det genast svårare för hembygdens människor och händelser att lämna bestående spår efter sig.

Men hur ska lokalsamhällets hela postindustriella historia förvaltas och beskrivas? Det är dags för eftertanke. Och handling!

Josef Rydén

 

Kommentarer:

Vi lever idag i en global värld. Vi har bara en planet att bo på och folk flyr till oss från krig och elände. Vi får nya människor här som blir hembygdens människor. Det är inte länge sedan svenskar flyttade från svält och elände. Jag tror att genom att se sammanhang och människans historia i ett större och längre perspektiv kan vi få människor att känna sig hemma och bli nyfikna på den gemensamma historia vi har oavsett varifrån vi kommer. Jag har visat våra hembygsstugor för våra nyanlända som läser svenska och en del känner igen sig i hur man lagade maten förr över öppen eld t.ex. Hur vi svenskar bodde trångt. o.s.v. Vi står inför en framtid, som jag ser det, som innebär att industrisamhällets tid snart är förbi.Vi måste försöka skapa gemenskap så att människor känner sig hemma här. Vi måste få med alla. Vi har så mycket gemensamt ; en gemensam planet att bo på. Industrisamhället och oljan skapade förutsättningar för oss att se h ela vår värld som vår hembygd. 1900-hundratalet måste dokumenteras så att vi alla förstår vad de som varit före oss har gjort som påverkar oss idag. Att berätta om vår lokala historia ger en hemkänsla för alla.

/Lena Klaiber
[email protected]

 

Kommentera texten:

Ditt namn (obligatorisk)


Jag godkänner att mitt namn får visas vid inlägget.

Din epost (obligatorisk)


Jag godkänner att min epostadress får visas vid inlägget.

Din kommentar

Fortsätt gärna att diskutera på www.facebook.com/sverigeshembygdsforbund