Om hembygdsgården


By sockengille bildades år 1924 med Carl Larsson i By som initiativtagare. Redan år 1928 började Carl Larsson och kretsen kring honom att anlägga hembygdsgården på sin nuvarande plats, vackert belägen i sluttningarna ned mot Bysjön, en del av Dalälven. På hembygdsgården firas de stora högtiderna under året, valborg, midsommar och jul. Här hålls även aktiviteter under bygdens stora "happeningvecka" i juli varje år - Slånkvicku. På hembygdsgården kan man även abonnera för bröllop, dop eller andra personliga högtider. På hembygdsgården finns By hemslöjd med försäljning och Bysjöns café & catering beträffande servering av mat m.m. (Se särskild information om detta på hemsidans ingångssida.)

 

Image

Portlidret, detalj. Foto: R. Jensen.

År 1929 flyttades portlidret till platsen, placerat nära landsvägen som en entré till hembygdsgården. Byggnaden kommer från gården Tilles i Nedre Hede. Den nedre våningen består av stall och matbod och den övre innehåller pigbod och snickarbod.

 

Image

Gården Matses, även kallad Gammelgården. Foto: R. Jensen.

Efter att ha passerat portgången kommer man in på tunet, som i mitten pryds av ett vårdträd - en ek som planterades 1939 som en gåva till sockengillet. Till höger möter vi gården Matses, eller Gammelgården, som var den första byggnaden som uppfördes på hembygdsgården, redan år 1928. Gården Matses kommer från byn Norra Strandmora. Huset byggdes på år 1805 inför ett bröllop för en dotter på gården. Byggnaden är av parstugutyp och var typisk för bergsmansgårdarna och de större bondgårdarna i bygden. Den nedre våningen består av vardagsstugan till vänster och narstugan till höger. I mitten ligger farstukammaren. På övervåningen möter vi gästabudssalen (gässböstuga) till vänster, klädkammaren till höger och i mitten brudkammaren. Entrén till gården, bro- eller fastukvisten, har en järnhäll på golvet, som enligt inskriptionen är gjuten i Tyskbo masugn år 1825. På brokvistens överstycke kan man läsa: "Till hägn och förkowran av det hembygdsarw som är vår odlings grundwal, till fädernas ära och ihågkommelse till barns och barnabarns nytta och wederkwickelse, är denna hembygdsgård ämnad och ägnad av By Sockengille."

 

Image

Gillestugan. Foto: R. Jensen.

På tunets vänstra sida står Gillestugan. Denna byggnad stod tidigare vid Horndals bruk och utgjorde där en magasinsbyggnad och tjänade som spannmålsmagasin och förrådshus, uppförd där 1820, flyttad till hembygdsgården 1932. Byggnaden är således en av de först tillkomna på hembygdsgården. Yttermåtten är desamma som det ursprungliga magasinet, men rumsindelning och inredning anpassades efter sockengillets behov. Köket används i samband med sommarservering, högtider och möten och i kammaren har By hemslöjd sin försäljning. I den s.k. bokstugan till höger förvaras delar av gillets skrifter och handlingar och här finns även väggmålningar från 1828. Här finns även porträtt av tidigare åldermän i Sockengillet. Övervåningen domineras av gillesalen, där olika högtider firas såsom bröllop, dop bemärkelsedagar etc. Här hålls även Sockengillets årsstämma, men även andra möten och sammankomster. I den s.k. rådstugan finns vackra väggmålningar.

 

Image

Rotestugan. Foto: R. Jensen.

Nära landsvägen, till vänster om det ovan nämnda portlidret, står rotestugan. Byggnaden är från 1780-talet, och är flyttad från Tommesbo år 1939. Den har varit bostad för soldaten nr 135 Brask vid Folkare kompani ingående i Kungl. Västmanlands regemente. I en takbjälke i köket är årtalet 1782 inskuret.

 

Image

Härbret. Foto: R. Jensen.

Mellan rotestugan och Gillestugan står ett härbre från 1741, ursprungligen från Rosse och flyttad till platsen redan år 1929. Ordet härbre är en förkortning av härbärge. Begreppet syftar ursprungligen på härbärgering av gäster och tillfälligt övernattande, men byggnaderna fick oftast funktionen av matbod och förråd. P.g.a. den senare funktionen står de i regel på höga plintar för att hindra djur att tränga in i byggnaden.

 

Image

Sädesmagasinet. Foto: R. Jensen.

Till höger om portlidret möter vi den senast tillkomna byggnaden, ett sädesmagasin från gården Andréns i Maskbo. Den främre gaveln pryds av en vindflöjel i form av en tupp och med årtalet 1951. Byggnaden lyftes på plats med hjälp av en stor kran år 2005.

 

Image

Snickarboden. Foto: R. Jensen.

Utanför tunets högra kant, strax nedanför Gammelgården, står snickarboden. Den uppfördes år 2003 för att härbärgera en mängd snickarverktyg och annan utrustning, som kom i Sockengillets ägo i form av en donation.

 

Image

Svalgångsboden. Foto: R. Jensen.

Till vänster nedanför tunet och nära dansbanan står svalgångsboden, som kommer från Rosshyttan i Västerfärnebo socken, uppförd 1837 och flyttad till hembygdsgården 1939. Denna typ av byggnad förekom oftast på de större gårdarna. Huset rymmer två bodar på nedervåningen och tre på den övre (loftet). En trappa leder här upp till svalgången. Boden användes vanligen som matbod, slöjdbod, pigbod och vävbod. Övervåningen har från tid till annan nyttjats som vandrarhem.

Image

Ängsladan. Foto: R. Jensen.

Nedanför dansbanan står en ängslada från Grossbo, flyttad till platsen 1950. Byggnaden är uppförd i rundtimmer och fungerade som hölada ute på ägorna. År 2011 fick ladan ett nytt pärttak, finansierat av projektet "Hus med historia".

 

Image

Gårdssmedjan. R. Jensen.

Nedanför ängsladan, närmare Bysjön, står en gårdssmedja från Morshyttan, flyttad till platsen 1966. Smedjorna stod oftast i utkanten av byarna, eller en liten bit ut på ägorna, p.g.a. den stora brandrisken.

 

Image

Tvättstugan. R. Jensen.

Nere vid sjökanten står en bod, som har använts som tvättstuga i Åbergs i Vadsbro. Intill byggnaden, i brinkkanten ned mot vattnet, finns en fornlämning, en s.k. blästplats, som utgör en järnframställningsplats från den yngre järnåldern.

Editerad av: Ronnie Jensen (2019-03-21 09:28:42)