Föreningens uppgift är att förvalta Bungemuseets byggnader och område

Bungemuseet har två intressenter. Bungemuseet AB som driver museets verksamhet och Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge som äger och underhåller museets område och byggnader.
Denna hemsida har information om Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge.

För information om öppettider, program, bokning mm se Bungemuseet AB hemsida bungemuseet.se

Om oss
Vår på Bungemuseet brukar innebära bråda tider med att sammanställa fjolårets bokslut, skriva verksamhetsberättelse, planera för den nya säsongen, anställa sommarpersonal, ansöka om pengar, faga och städa hela museiområdet både ute och inne samt även alla annex inför säsongsöppningen i maj.

Men det råder nya tider på museet och för första gången kommer hela verksamhetsåret att vara delat mellan det nybildade Bungemuseet AB och Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge. Den 1 april 2016 trädde den nya organisationen i kraft och den nya personalen började sitt arbete med att med knappast möjliga marginal förbereda årets sommarsäsong.

Liten tillbakablick...

Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge grundades 1907 av folkskolläraren Theodor Erlandsson som en ideell förening. Med mycket små ekonomiska resurser, ett brinnande intresse och oändliga timmar av ideellt arbete påbörjade Theodor Erlandsson här ett livslångt samlande.
I dag, etthundratio år efter starten, räknas museet som ett nationellt kulturarv.

 

Museiområdet omfattar totalt ca 7 ha dit ett drygt 70-tal kulturhistoriskt värdefulla byggnader har flyttas från olika delar av Gotland för att bilda tre kompletta gårdar från 16- 17- och 1800-talen med tillhörande kvarnar, sågar, smedja, bastu, mila, sojde m.m. samt ett fiskeläge. Kvar på sina ursprungliga platser ligger fortfarande ett drygt 30-tal andra byggnader som kunnat bevaras på plats. Två av dessa visas för allmänheten som annex-museer sommartid, Bunge Skolmuseum och Strandridaregården på Kyllaj.

Museets skapare, Theodor Erlandsson, kom till Bunge 1890 som ung folkskollärare. Han var bondson men hade fått möjlighet att under två år studera till lärare i Uppsala. Där kom han i kontakt med tidens nationalromantiska ideal, vilka också Arthur Hazelius gav uttryck för i sitt skapande av Skansen i Stockholm.

Theodor Erlandsson började i samma anda att samla byggnader och föremål för att ”rädda vad som räddas kunde av den döende gotländska kulturen” och därmed skapa ett ”Gotländskt Skansen” i Bunge.

Theodor Erlandsson efterträddes 1953 av sin dotter Anna, som tillsammans med ideella krafter förde arbetet vidare. Betalda tjänster var länge en ekonomisk omöjlighet. Dottern Anna var lärarinna och kunde därför ”ta hand om” museet på sin fritid.

1979 beslöt Bungemuseets styrelse att anställa två personer med fast minimånadslön, som museiassistent och snickare. Dessa två, Anders Lundkvist och Maj-Gun Blomberg, övertog senare ansvaret för museet såsom föreståndare efter Anna Erlandssons bortgång 1983.

1988 anställdes ytterligare en snickare som tillsammans med Anders ansvarade för alla restaureringsarbeten under åren fram till 2016. Personalen hade en unik kombination av  akademisk- och/eller annan yrkesutbildning kombinerat med lång yrkeserfarenhet.

Under sommarhalvåret har personalstyrkan utökats med ca fyra - sex personer som alla genomgick internutbildning för att därmed kunna berätta om det unika museum vi har förvaltat. Idag sköts denna uppgift liksom all övrig drift av det nybildade aktiebolaget.

Mycket viktiga är också de ca 50 - 60 ideellt arbetande kulturbärare som ställer upp fritt från ersättning som guider, museivärdar, arbetslag för bränning av sojde och mila, tunbyggare, tjärsmörare samt som deltagare i sommarspelet som amatörteaterskådespelare.