|
Släkt-och Bygdeforskning är en intressant hobby. Charmen med att släktforska är inte bara att samla på namn och årtal. Det är mycket mer. Det är möjligheten att få veta något om människorna i släkten, att få veta hur de levat, något om deras yrken och livsvillkor.
1700-1800-1900-talen är lättillgängliga århundraden. Kyrkans böcker innehåller många uppgifter om våra förfäder. Har man tur, kan man hitta gamla brev och dagböcker, som berättar om olika personer. Tingsprotokollen innehåller många intressanta uppgifter om brott och levnadsbeskrivningar över personer. De militära rullorna berättar om soldaterna. Från en rulla kan man få fram intressanta uppgifter om en person såsom längd, ögonfärg m.m.
1600-talet är fattigt på källmaterial. Räkenskaps- och rannsakningshandlingar ger upplysningar om våra gårdar.
Under medeltiden har vi tillgång till diplomatarierna. De innehåller uppgifter om våra gamla gårdar.
Från 1540-talet har vi tillgång till jordeboksböcker, tiondelängder och räkenskapshandlingar. En räkenskapsbok kan innehålla uppgifter om en gårds inventarier från arvskiften.
Att släktforska är som att göra en resa bakåt i tiden. Resor kan bjuda på överraskningar. Brunflos byar uppvisar släkter, som kan följas ner till 1400-talet och fram till vår egen tid. Ett antal släktgårdar i Brunflobygden kan följas ner till medeltiden.
För den som bor på en gammal släktgård ligger det nära till hands att skapa en gårdshistoria. Vilka människor har bott på gården? Hur har gården förändrats genom åren? Vad visar kartor och fastighetshandlingar? Vad har brandförsäkrings handlingar eller bouppteckningar att berätta?
Det viktigt att börja med de levande källorna. Gamla människor har mycket att berätta om sin bygd. Det kan ge ledtrådar. Teckna ner allt eller gör bandinspelningar!
Om Du intresserar Dig bara för arkivhandlingar och föremål på muséer, så går Du miste om många värdefulla upplysningar. Kom ihåg, att de gamla papperen och böckerna finns kvar, men de levande människorna, som kan berätta om livet förr försvinner. Fotografera och dokumentera bebyggelsen, landskapet och husgrunder.
Vid den släktgårdsutredning, som genomfördes på 1930-talet redovisas några gårdar från Brunflo. Den återfinns i årsskriften JÄMTEN.
I byn Torvalla möter oss på och gården i Torvalla. De återfinns på Torvalla 2, 3 och 4. Brunflobygden Årg. 51, 1999-2000.
I Ope återfinner vi på gården Ope nr 5 och ättlingar till släkten på gården Ope nr 2. Brunflobygden Årg. 53, 2002. Ättlingar till återfinns i Ope.
Byn Optand har ättlingar till Blixsläkten/Hovdsjösläkten på gården Optand nr 2. På gården Optand nr 7 återfinns Schylbergssläkten, som tillhör Blix/Hovdsjösläkten. Brunflobygden Årg. 54, 2003 och årg. 55, 2004.
I Brunflobygden Årg. 52, 2001 möter vi släkten och klockaresläkten
Asmundsläkten på Grytan
Överbygrenen i Blixsläkten
Här möter vi två intressanta släkter, nämligen släkten och . Schylbergs släkten kommer från Revsund och är egentligen en gren av Hovdsjö/Blix- släktensläkten, som också återfinns i Åkre och Gusta. Ättlingar till denna släkt återfinns i boken "Hovdsjösläkten 4 och 5".
Nils släkten återfinns i byn Gusta alltsedan 1600-talet. Ättlingar till denna släkt återfinns i Brunfloboken.
I Åkre återfinns släkten och ättlingar till på gårdarna Åkre 1 och 2.
Ättlingar till Olofssonsläkten emigrerar till USA 1868/69. De återfinns i släktboken " utgiven i USA. Nils Magnus Åkerström, en son till Olof Olofsson i Åkre gifter sig med en flicka från Optand 1, vars förfäder återfinns på gården i Optand 1.
Ättlingar från "tingshuset" i Gärde. Släktutredning av brunfloforskaren . Släkt med anor från 1500-talet med omfattande tabeller från nämndemannen , Gärde 2 i Brunflo, f. 1658, d. 1715. Gift med f. 1660, d. 1743.
I Bodal och Hälle återfinner vi med förgreningar till USA..
Från Bodal är en släkt, som författarinnan Sigrid Undset härstammar ifrån. Äldste kände anfader är länsmannen Nils Eriksson i Bude. Den finns även i Torvalla.
.
I+ II
|