Vid Stenmuséet finns några parkeringar för de som kommer med bil. Följ de rödmålade stolpmarkeringarna i ca 150 meter längs stigen till utställningen, där bilder och berättelser visar verksamheten genom åren som fabriken hade sin verksamhet.

Med hjälp av "geocaching" kan du på ett lekfullt och roligt sätt prova på att vara skattletare med GPS, följa Gustafabrikens historia och besöka platserna där Gustafabriken bedrivit sin verksamhet. (GC3TT4N) (GC2RPA3) Du finner informationen via www.geocaching.com

Gusta Stenbrott i Vamsta anser SGU i en skrivelse till Länsstyrelsen i Jämtlands län att brottet i Gusta idag utgör den bästa tillgängliga illustrationen till de jordskorperörelser, som påverkat de nu kända förekomsterna av under paleozoisk berggrund i fjällberggrundens östra randområde. Brottet är ett geologiskt naturminne.
Gusta stenbrott är också av stort intresse ur kulturhistoriskt perspektiv. Här startade Gustaindustrin, som fick betydelse för Brunflos utveckling under 1900-talet. Miljön är mycket suggestiv.
Den industriella epoken i sten startade här 1902 med att byggmästare Leonard Theodor Ellström från Östersund inköpte ett kalkberg av bonden Carl Petter Svensson. En fabrik byggdes i kalkbrottet. En stenhyvelmaskin installerades. Här gjordes gravmonument, trappor och golv, fasader och portalomfattningar, konstbildhuggeriarbeten m. m.
Brunflo Hembygdsförening invigde 2002 här Gusta Stenmuseum. Det berättar om kalkstenens utveckling, gustafabrikerna och bygdens utveckling från bondby till tätort.

Den här jiggen var fäst på en ram, som hade fyra mindre järnvägshjul. Den rullades för hand på räls som var utlagd från arbetsplatsen och ut till stenskrotstippen, där man tömde skrotstenen. Det här exemplaret har efter industriepoken i Brunflo använts som sprängskydd när bönderna sprängde stenar på sin åker, därför är behållaren så demolerad.

Nedan ett äldre foto från Stenmuséet.