Backen, omnämns första gången 1347. 1540 kallas gården Skralbacken, Skralbacke, FV. Gården synes ha tillkommit i skedet mellan hedendom och kristen tid. Kolonisation synes ha skett från gården Viken. Ett antal fynd har gjorts på gården. På gården finns en bevarad gravhög. I ett odlingsröse, JLM 1894, hittades bl.a. betsel och i ett annat röse en vikingatida yxa. I ett grustag på gården vid gränsen till Håkansta har två yxor från vikingatiden hittats.
Namnet tillhör ej de äldsta i Brunflobygden. År 1362 omtalas Östen på Backen. Backen är tidigt en stor gård. På 1600-talet omfattar den 4 3/4 mantal. Under Gustav Vasas tid på 1500-talet, innebar ett mantal, att hemmanet hade en storlek, som gav tillräcklig avkastning för att föda en bonde och hans hushåll och att kronan kunde få in nödvändig skatt från ett hemman. Från 1630-talet var ett mantal en skatteenhet för en gård, som gav staten en viss årlig skatt. 1/4 mantal var den minsta enheten för en bondgård.
Backen tillhör de gårdar i Brunflo, som kom i kronans ägo efter Baltzarfejden 1611-1613. Gården uttas dock ej till något boställe, men den får under århundraden framåt ägare, som är militärer. Under Backen hör avradslandet Östra Lövsåsen där Backen har fäbodar. Backen utgör under 1700-och 1800-talen skatterusthållet nr 59. Gården delas en tid i slutet av 1600-talet upp i två hemman. Det ena ägs avregementsskrivaren Daniel Larsson Sidenius och det andra, som är den större gården, brukas av landbonden Mårten Jönsson. Han arrenderar ut gården till korporalen Per Scharin, som är gift med en dotter till Daniel Larsson Sidenius. Sidenius änka säljer sin gård 1706 till häradsskrivaren Erik Sparrman. Sterbhuset avyttrar gården 1721 till kronobe- fallningsmannen Anders Sundberg. Gården överlåts 1734 till löjtnant Kristoffer Funck, gift med Barbro Carell.
År 1707 upptas som ägare av Backen även mönsterskrivaren Petter Gropman. År 1719 bor denne på Berge boställe i Brunflo. Han deltog i Armfeldtska fälttåget och återvände hem. Sjuk och utmattad avled han 25 februari 1719.
Backen ägs åren 1734-45 av kaptenen Kristoffer Funck, som flyttar till Storviken.
Ny ägare blir ingenjören lantmätaren Gabriel Esping, som förvärvar gården för 2.900 dlr. Gabriel Esping gifter sig i Brunflo 1736 med Catrine Elisabeth Renhorn, dotter till prosten Sven Bidenius Renhorn.Samtidigt bor på gården Backen kaptenen Carell och senare kaptenen Nils Eric Treffenberg. Kronobefallningsmannen, bankkamreren Eric Winnberg är bosatt på Backen på 1760-talet.
År 1763 säljer Gabriel Esping till Carl Otto Segebaden. Segebaden var generalmajor och lade ned stort arbete på Backens gård. Gården kommer nu även i auditören, assessorn Fredric Björners ägo. Denne hade tidigare ägt Odensalahög vid Östersundet. År 1771 avyttras gården av greven och kammarådet Per Abraham Voltemat. Denne ivrade för rationell jordbruksdrift.
Ny ägare blir Johan Törnsten 1769. Mest berömd av Backens många ägare är lantmätaren Johan Törnsten, Östersunds grundläggare och förste styresman. Det är således synnerligen intressanta människor, som är ägare till gården Backen i Brunflo.
Astronomen och hembygdsforskaren Johan Törnsten
Johan Törnsten var son till prosten Jonas Olof Törnsten och Katarina Stenklyft i Nätra socken i Ångermanland. Törnsten bodde på gården Backen från 1769 och fram till sin död 17 april 1796.Johan Törnsten föddes 28 maj 1738. Han studerade vid Härnösands Trivialskola och avlade examen 1756. Efter lantmäteriexamen i Stockholm, tjänstgjorde han från år 1758 som avvitt- ringslantmätare i Ångermanland. Om vintrarna studerade han under tre år vid Uppsala Akademi ämnena matematik, astronomi och meteorologi. Han blev Per Wargentins högt betrodde astronom. År 1769 den 4 juni observerade Johan Törnsten VENUS passagen ute på Frösö Trivialskola, där han var lärare.
År 1771 utgav han den första på noggranna astronomiska bestämningar grundade kartan över Jämtland.Han verkade för lönnbränningens avskaffande och ivrade för införandet av linod- ling i Jämtland. Han utgav för allmogen en berättelse om linnelärftsvävnadens betydelse.
Johan Törnsten och Brunflo gamla kyrka.
Nutidens brunflobor bör vara synnerligen tacksamma över Törnstens kunnighet. Genom honom vet vi idag måtten på den gamla kyrkan i Brunflo Vid kyrkans ödeläggelse åren 1769-1773 gjorde Törnsten uppmätningar på såväl gamla som nya kyrkan, när den byggdes.
Törnsten fick 1774 uppdraget att kartlägga Stor-, Lockne- och Revsundssjöarnas läge i Jämtland. År 1775 påbörjades kartläggning av avradslandet Östersundet. Det arrenderades i äldre tid av Solbergsbönderna i Brunflo.
Uppmätte Åreskutans topp från Vamstahöjden.
Hur många känner till att Törnsten var den förste, som uppmätte Åreskutans topp? Han publicerade sina iakttagelser i Vetenskapsakademins handlingar år 1786. Uppsatsen bär namnet “Om Norska Fjällryggens Högd över havet”. Med hjälp av tråkvadrant med 2 fots radie, tub med hårkors, lodlina och ett avvägningsinstrument mätte han vinklarna mellan Storsjön och Åreskutans topp från Vamstahöjden, Fanbyn i Sunne, Stocke Gästgiveri och Fugelsta udde på Storsjöns is. Han räknade ut avståndet från de olika platserna, lade till jordens rundning och fick på så sätt fram höjden av Åreskutan och Syltoppen.
Han konstaterade med dåtidens enkla instrument, att Åreskutefjällets högsta topp var 2 040 alnar högre än Storsjöns yta och att Åreskutans höjd måste vara 2 654 alnar och Syltoppen 3 326 alnar. Syltoppen syntes för sjöfarande uti Vesterhavet. Genom särskild avvägning konstaterade Törnsten också att skog inte växte högre än vid pass 1100 alnar över Storsjön.
Johan Törnsten skrev 1791 en historisk avhandling om Jämtlands vägar. Den har namnet HISTORISK SAMLING OM JÄMTLANDS VÄGAR. Den citeras ofta av Fale Burman i dennes utgåva Jämtlands vägar 1781. Törnsten planerade också en Jämtlandsbeskrivning. I vetenskapsakademins handlingar möter oss flera intressanta iakttagelser gjorda från Backen i Brunflo, bl.a. om en ovanlig köld 1 januari 1782,solförmörkelsen den 3 april 1791 och om medelvärman under 63 graders polhöjd.
Johan Törnsten var musikaliskt begåvad. Han trakterade clavecin, som dåtidens flygel kallades. På gården Backen idkades musik tillsammans med kyrkoherden Magnus Berglin i Rödön, den blivande landshövdingen, häradshövdingen på Södergård, Anders Wasell och mågen Gabriel Planting Bergloo.
Johan Törnsten hade fyra barn, en son och tre döttrar. Dottern Katarina Margareta gifte sig med lantmätarenMartin Sunding bosatt på Änge i Brunflo. Dottern Lovisa gifte sig med chefen för Norrlands båtsmanskompani Gabriel Planting Bergloo. Den tredje dottern Elisabeth Magdalena gifte sig med kronofogden och assessorn Per Wilhelm Granbom, som senare övertog gården Backen. Inpå 1800- talet ägs gården av häradsskrivaren J.A. Granbom.
Johan Törnsten var en hedersman och efter dåtidens måttstock storgodsägare i Jämtland. Han ägde förutom gården Backen även de stora gårdarna Änge och Viken i Brunflo, skattehemmanet Optand nr 5, som han senare bytte bort mot hemmanet Ede nr 4 i Lockne. Dessutom hade han en tomt i den nya staden Östersund, men det var på gården Backen han bodde till sin död den 17 april 1796. Hustrun avled på Backens gård den 26 januari 1815.
Brunflo Mejeri
Carl Johan Pettersson, f. 8/12 1864, bosätter sig 1/6 1883 på Backens gård i Brunflo. Han blir föreståndare för Brunflo Mejeri. Han öppnar på gården Backen försäljning av socker, salt, kaffe, höfrö m.m. Mejeriets första mejerinna blir Karin Åhrberg, f. Andersson. Hon tillträder sin befattning 1889 efter att ha genomgått Huså mejeriskola 1888. Hon efterträds av Anna Persson 1892. Bolaget ombildas på 1900-talet till Brunflo Nya Mejeri AB.
Brunflo Centrum låg vid den här tiden söder om järnvägen, som kom till Brunflo 1879. Längs bygatan fanns skrädderi, telefonstation, frisör och på närliggande gård Lill Viken Gästgiveri, två affärer och konditori. . Backen var en renodlad bondgård med torp långt in på 1900-talet. På 1940-talet fanns två jordbruksfastigheter. En stensåg uppfördes på det s.k. Rosenlundsområdet på 1950-talet. Den förstördes genom brand och uppfördes ej åter.
Logen 3531 Vikingafanan.
Den 8 okober 1905 instiftas logen Vikingafanan i Brunflo. Tomt skänktes av Per August Carlsson och hans hustru Brita Lovisa i Backen. Ett ordenshus byggs 1908 och invigs 1909. År 1956 den 19 februari drabbas ordenshuset av brand. Nytt uppförs och invigs 18 maj 1958. Ett vaknande studieintresse resulterade i att ett bibliotek tillkom. Tillsammans med ABF:s bibliotek , som bildades 1935 kom det att bli stommen till Brunflo Kommunala bibliotek, som inrättades 1960. Även de övriga logernas boksamlingar fördes dit. I lokalerna finns idag Brunflo IF. I Ordenshuset visas film regelbundet och lokalerna nyttjas av många föreningar.
1939 uppförs på Backen området Nilssons Charkuterifabrik och affär med 50 anställda. Nilssons gamla affär nyttjas idag för andra aktiviteter, bl.a. begravningsbyrå, frisörsalong och Lena Friskvårds Center. I området har Brunflo Konsum byggt en ny butik och ytterligare några affärer, Studieförbundet Vuxenskolan, Hantverksboden och Central Konditoriet ingår i området. Här finns också ICA SUPER Market.
Brunflo får nytt centrum och marknadstorg.
Under åren 1953 – 1970 byggs 623 lägenheter i Brunflo, varav många kommer att ligga i Backenområdet. Polishus uppförs på Backen liksom postkontor 1952-53. Under 1940-50–60 talen fanns både bensinstation och bilverkstad, som får ge vika för ICA Supermarket, Jämtlands då största ICA affär. På Backenområdet finns idag en stor Sporthall - Klanghallen, där även idrotts- och en stor badanläggning med simhall finns. Matstället Sibylla, OK Bensinstation och en butik för försäljning av thaimat finns också i området.
Idag är den gamla gården på Backen omgiven av hyreslägenheter. Kommunen uppför på 1940-talet en hoppanläggning intill Brunflo KFUM Scoutkårs stuga. Idag finns en raststuga, varifrån ett elljusspår utgår. Backenområdet har blivit ett rekreationsområde för Brunflo.
Brunflo får 1954 Centralskola med högstadium-Kastalskolan.
Norr om järnvägen uppför kommunen på 1950-talet Kastalskolan, där idag kommunen också har inrättatkommunalt bibliotek, som invigdes 31 januari 2000. Kastalskolan har kompletterats med en lågstadieskola,Sörgårdsskolan. Områdena väster och öster om skolorna har blivit villaområden.
På Backenområdet finns ortnamn, som anknyter till den pionjäranda, som ägde rum kring förra sekelskiftet i Brunflo. Pionjärvägen anknyter till skräddarmästaren Johannes Åhrberg, f. 1867, d. 1967. Han var pionjär på många områden. Han var samhällets förste fotograf, förste ägaren av en cykel, motorbåt och den förste som monterade in vatten och avlopp redan 1905. Han installerade värme och elektrisk belysning 1918 och blev den förste att ha telefon.
1895 får Brunflo sin första telefon. Telefonstation inrättas i Åhrbergs hus. 58 år senare upphör stationen i Brunflo. Den blir automatiserad.
1953 får Brunflo vatten från Lockne sjön och sin förste läkare Olof Sandler. Ungefär samtidigt får Brunflo tandläkare. Nyåret 1954 startar utbärning av tidningar och 15 november 1958 utbärning av post i Brunflo.
På Backenområdet fanns förr både skomakeri och urmakeri, glasmästeri och möbelaffär, sportaffär med skrädderi och elverkstad, skoaffär och kommunalkontor. Idag finns förutom Kassaservice på ICA , flera frisörer och Brunflobuss och Taxi.
Backen har blivit ett serviceinriktat område, där det mesta finns.