Per Wikströms änka Gölin Nilsdotter och dottern Sigrids omyndiga barn Per Olof, Karl August, Erik Emanuel, Brita Juliana, Anna Margareta och sonen Erik Wikström för egen del och som förmyndare till barnen säljer sina arvedelar för 2166,17 kr till sonen och brodern Olof Wikström. Av köpebrevet framgår, att Gölin Nilsdotter fått 500 kronor för 1/4 tunnland, Erik Wikström 166 kr 17 öre och till Per Olof, Karl August och Erik Emanuel Erikssöner samt Brita Juliana och Anna Margareta Eriksdöttrar 166 kr 17 för 1/12 tunnland.
Dessutom uppger köpebrevet, att Gölin Nilsdotter erhåller ett årligt födoråd. Köpehandlingen bevittnas av N.O. Jonsson och N.Y. Eriksson i Hornsjöböle.
Lagfart utfärdas 21 januari 1890. Av den framgår, att av köpesumman 2 166 kr och 17 betalas den inteckning som finns på hemmanet utgörande 1433 kr 33 öre och återstoden till tidigare nämnda.
Skogen med sina produkter var en livsnödvändig tillgång även i äldre tider. Den gav timmer, bräder, träkol, tjära, material till byggnader, verktyg, redskap, gärdsel och ved. Den gav arbete och inkomster och som nästa steg försäljning av avverkningsrätter. Betalningen för 50 års avverkningsrätt kunde motsvara hela hemmanets värde eller mer. 19 november 1890 gjordes inteckning till skog i 20 års tid till J..A. Enhörning i Sundsvall. Denne köpte upp avverkningsrätt i byar och socknar.
1 november 1893 säljer Olof Wikström en avstyckad jordlägenhet, nuvarande Bargans till Erik Wikström och hans hustru. Lagfart erhålls 22 februari 1894.
Jordlägenheten är belägen nere vid Hornsjön Källmyran kallad och utgör södra linjen som går efter en bäck 395 alnar efter sjöstranden, 410 alnar Norra linjen, 545 alnar emot stamhemmanet. Köpeskillingen utgör 60 kronor. Lagfartsbevis utfärdas 6 november 1893.
Det berättas, att någon gång under 1800-talets senare del brinner mangårdsbyggnaden ner till grunden. När man skall bygga upp det nya huset mäter man grannens och broderns hus och bygger det 1 meter bredare l meter högre upp.
.
I husförhörslängden 1895 - 1902 uppges, att hemmansägaren Olof Wikström, född 1859 20 januari, inflyttad från GB 291. Värnpliktsförhållanden 180 171/1880, gift 1892 30 juni med Erika Petronella Jönsdotter, född 1872 18 april i Brunflo som inflyttad från GB 291.
:, född 1893 19 maj i Brunflo.
, född 1894 2 september i Brunflo.
Olof Wikström dör 2 maj 1895, 36 år i hjärnhinneinflammation på Östersunds lasarett och efterlämnar 2 omyndiga barn.
Erik Wikström blir åter förmyndare för sina syskonbarn nu för brodern Olofs barn Oskar Emanuel och Per Justinius. Gården säljs på auktion den 4 november 1895 för 4005 kronor till . Olof Wikströms änka och minderåriga barn flyttar 4 november 1896. I köpehandlingen uppges, att en inteckning på nyttjanderätt till skog på 20 års tid finns för JA Enhörning i Sundsvall enligt avhandling 22 februari 1894.
Nyss hemkommen från Amerika köper Johan August Sundberg gården på auktion. Han härstammade från Svedje och vistades i Amerika år 1891, där han gifte sig och sonen Hjalmar Oskar föddes. Återkom till Sverige någon gång mellan åren 1893-97 till Svedje Nr 1 på 1/16 mantal, där han anges som ägare.
Hemmansägaren Johan August Sundberg i Slåtte, gift 1891 20 mars i Nebraska, Amerika och hustrun danskfödda ,född 1862 22 december.
De hade fyra barn mellan fem år och sex månader gamla. Alla dog i difteri mellan 10 och 14 februari 1897. En muntlig historia berättar, att de då bodde i Slåtte och att fyra barn och en piga dog under loppet av en vecka. Kyrkböckerna anger, att de flyttade till Slåtte först 15 november 1897?
:, född 1891 20 juni i Nebraska, död 1897 14 februari 5 år 7mån 4 dagar.
, född 1893 14 april i Brunflo, död 1897 10 februari 3 år 9 mån 26 dagar
, född 1894 2 november i Brunflo, död 1897 12 februari 2 år 3 mån
3 dagar. , född 1896 20 september, död 1897 14 februari 6 mån 24 dagar
På Svedje bor också enligt husförhörsboken 1895 - 1902 födorådstagaren bonde, född 1825 23 juni, död 1896 23 december. Gift 1853 8 juli med , född 1825. Inflyttad från Lockne 1868 7 november. Hon bor senare hos sonen i Slåtte.
:
1. , född 1856 3 april i Lockne. Emigrerade till Amerika 4 maj 1882 tillsammans med hustrun från Stugun, född 1856 2 december. Henns oäkta son , född 1879 9 maj i Lockne. JP Sundberg anges som barnets fader.
född1858 28 november i Lockne.
Egare i Svedje.
Hemmansegare , född 1858 29 november i Lockne. Inflyttad (från 427) 1897 15 november. Värnpliktsförhållanden 185 171/1879.
Utflyttad NB 414 1902. Gift i Nebraska, Nordamerika 1891 15 november med , född 1862 22 december i Frane, Danmark.
: , född 1898 11 augusti i Brunflo.
, född 1900 24 april i Brunflo.
, född 1902 13 april i Brunflo.
Husförhörslängder 1902 - 1914 för Slåtte uppger även Johan August Sundbergs mor enkan , födorådstagare, född 1825, enka 1896 25/11, död 1905 25 december.
År 1896 17 februari uppges, att lagfart erhållits för Johan August Sundberg på 1/2 tunnland Slåtte Nr 1 med undantag av en därifrån avsöndrad jordlägenhet.
köper 1 1/4 tunnland Haxäng år 1899 för 1035 kronoroch mot födoråd för , änka efter Erik Wikström. Även änkan nämns som födorådstagare. I utdrag av lagfartsprotokollet hållet på Lagtima hösttinget med Brunflo Tingslag 12 oktober 1899 framgår i köpebrev, att hemmansägaren J.August Sundberg i Brunflo och Slåtte köpt av Kristina Nilsson hennes ägande 1 1/4 tunnland skatte från skattehemmanet Nr 1 i Haxäng i Lockne socken Slåtte kallad. Genom Petter Nilsson i Haxäng anhöll J. August Sundberg lagfart på en ägofigur Litt.AbF åsatt ett skattetal av etthundrasjuttiotre tvåtusenfyra- hundradelar/ 173/2,400/mantal emot en köpesumma av 1035 kronor. I överenskommelsen ingick även att enkan erhåller födoråd i form av vård och skötsel samt husrum och vedbrand. I köpet ingår å hemmansdelen 4 befintliga hölador och 1 fäbodstuga samt från avverkningen kvarliggande tallar och vindfällen.
|
Året 1901 inträffade en ovanligt varm sommar. Kornet mognade redan i slutet av juli och en del åkrar på torra slänter vissnade ner. 1902 var det en kall sommar med missväxt. Ingen säd gick att mala till mjöl. Potatisen blev små och av dålig kvalité. Höet slets nästan av i kallblåsten. Det snöade mitt i sommaren. Samma förhållanden upprepades sommaren 1907. Sommaren 1921 var så kall och regnig att skörden inte gick att bärga. Sommaren 1911 och åren kring första världskriget var goda. 1933 var ett missväxtår utan motstycke. Det regnade inte förrän i augusti och höskörden torkade bort.
I Slåtte dör av ålderdom 25 december 1905 enkan Ingeborg Kristina Sundberg.
År 1903 emigrerar , 19 år, son till , till Nordamerika. Hans syster Signe Amanda, 13 år, hade troligen tänkt följa sin bror. Ansökte om flyttbetyg. I sista stund lämnade hon tillbaka sitt flyttbetyg.
Johan August Sundberg åker ensam tillbaka till Amerika i början av 1900-talet och blir borta i ca 5 år. Hustru och barn blir kvar i Slåtte.
Nuvarande ägare till Slåtte 1:2 är Chaufför Ulf Andersson, född i Aspåsnäset 1955 02 03. Sambo med förskollärare Maud Wängman, f. 1960 05 20 i Ragunda.
: John Erik , född 1991 06 27
Kristina Armika, född 2001 05 20
De köper gården 1986 av , som köpt gården av , morfar till Ulf Andersson, vars mor är Astrid Ingeborg , f. Ifrén. Denne gifter sig med Per Andersson i Apåsnäset.
, f. 1922 07 04 i Brunflo är gift med Gundhild Ottilia, f. Ifrén 19259723 i Sundsjö. De flyttar till Viken 1:82 1986. , f. 1900 11 27 i Lockne dog 1976 08 11. Gift med Göta Ottilia, f. Dahlström 1895 11 10 i Stugun.Död 1987 05 25. De synes ha haft två döttrar:Astrid Ingeborg och Gunhild Ottitila, 2. 1925 07 23.
I Slåtte bor även John Helmer Krantz, f . 1935 04 11 i Bodsjö från Berge. Han flyttar sen till Oviken 1984 10 26. Gift 1965 09 04 med Märta Ingegerd, f. 1940 12 30 i Brunflo. Barn: Ulf Rainer Krantz, f. 1965 05 01.
och kom då närmast från Hornsjöberg.
På Slåtte upptas även , f. 1923 02 02 i Bräcke. Denne flyttar 1956 till Ljusdal. Han kom 1951 11 06 till Slåtte från Ragunda. Lagfart för en avstyckning beviljas för ingenjören A.Thore Larsson och Lena Andersson.
får lagfart 1950 06 14.
På Slåtte upptas som ägare även , f. 1908 02 07 i Lockne. Denne finns bosatt i Slåtte från 1949 12 01 till 1950 07 samt Erik , f. 1893 02 02 i Revsund. Bosatt i Slåtte åren 1950 09 04 - 1954 09 10. samt , f. 1898 02 13 i Hammerdal. Finns i Slåtte 1949 12 01 Död 1953 Denne upptas som arrendator i Slåtte 1933 hos Carl Jöran von Essen, som avlider 1935. Åren 1937/38 förvärvar Slåtteby fastigheten Slåtte 1:2. Gift 1921 04 19 med Engla Ulrika Eriksson, f. 1895 06 08 i Ragunda.
1948 05 22 upprättas en köpehandling mellan Erik Karolina Eriksson, f. Slåtteby samt Karl Slåtteby och Gunborg Slåtteby, f. Högberg utgörande hälften av ett tomtområde avsett avstyckas från 1/12 mtl av Slåtte Nr 1:2 , beläget vid sydvästra sidan av gamla landsvägen Brunflo - Ballsta intill Haxäng 1:9. Från försäljningen undantas ett på området befntlig källare. Med området följer delaktighet med 5% av stamfastighetens andel i gemensamt fiske och rätt till båtplats samt rätt att ta vatten ur stamfastightens gårdsbrunn.
köper 1920 Slåtte Nr 1:2 enligt avhandling 1920 05 01 av och hans hustru Maria Kristina Vikström. Denne förvärvar gården 1890 05 09 av
|
Kring sekelskiftet föds på gården Slåtte 1:3 barnen Fritjof, Anna och Augusta, Fritjof och Anna emigrerar till Amerika.
Augusta gifter sig med Axel Söderberg och bosätter sig i Ballsta.
Från och med 1933 innehas gården av tre generationer Jonsson. 1935 köper , född 27 mars 1894, gården 25 december och flyttar in med hustru Ester Albertina Jansson, född 24 april 1898 i Gillhov, död 1 september 1993 och sönerna
född 16 oktober 1918. Död 15 februari 1995. Gift med Brita Kristina Karlsson, född 1916 i Lockne. Sömmerska i Slåtte. Rune Jonsson var född i Bodal och flyttade 1935 till Slåtte. År 1958 övertog han föräldragården i Slåtte, där han drev jordbruk på sin fritid fram till 1986, då han överlät gården till sonen. Rune Jonsson var anställd på Gusta Stenförädlingsverk som förman i 25 år och därefter anställd som vaktmästare vid Ångstahemmet i ett tiotal år. Hans främsta intressen var fiske och snickeri.
, född 2 april 1921. Körsnär i Ånge. Gift med Beda Persson, född 1921.
, född 6 oktober 1923 i Brunflo. Handelsresande. Bosatt på Frösön. Gift med Ulla Nilsson, född 1927 i Sunne.
**********
1958 säljer Hilding gården till sonen och hans hustru , född 4 april 1916. De har barnen
Eva , född 13 september 1944 i Brunflo. Kostchef i Sunnerby, Sorunda. Gift 1969 i Brunflo med ingenjör Anders Uno Olofsson i Sunnerby, Sorunda, född 1943 i Föllinge.
Marianne född 3 januari 1946 i Brunflo. Posttjänsteman i Härnösand. Gift 1969 i Brunflo med Per Jonny Höglund, född 1945. Bosatt i Härnösand
**********
Karl, född 21 november 1949 i Brunflo Bosatt i Slåtte, Brunflo. Gift med Rut Rotwold född i Norge.
:Siv Inger, f. 1976 i Brunflo
Karl Marcus, född 1978 i Brunflo. Nu sambo med Jenny Olofsson, född 14 augusti på Rödön.
1986 köper gården.
|
År 1915 var Lovisa fäbodtös i Stjernströms fäbod. På den här tiden var de flesta fäbodar i bruk, så fäbodtöser fanns överallt. En morgon märktes, att ingen mjölkat och skött om att valla korna i Knippenborg. De stod utanför ladugården omjölkade. Lovisa var borta och man sökte överallt. Det blev uppbåd av folk och skallgång hela dagen och nästa dag. Ingenstans fanns Lovisa. Dagarna gick. Fäbodtöserna blev mer och mer mörkrädda i sensommarens allt svartare nätter. Man fick en spökrädsla. Hon var ju lite konstig den gamla Lovisa. Till slut var det någon som såg något mystiskt bland näckrosorna nere i Hornsjön. Det var Lovisas hår. Hon hade gått i sjön och dränkt sig, rätt ner från fäboden.
År 1912 var Brita Stina Magnusson, Marie Wikström och Brita Märta Bertilsson fäbodtöser i Haxängs fäbodar i Slåtte.
Genom Jämtland gick två huvudstråk för pilgrimer på vandring till Stiklestad. Den nordligaste vägen var den kung Olav tog från Selånger till Stiklestad. Vägen går förbi Borgsjö, Revsund, Pilgrimstad, Brunflo, Frösön, Rödön mot Alsen. Helt riskfritt var det inte att färdas denna väg. Det fanns gott om rövare och annat löst folk i skogarna. Där färdlederna var särskilt svåra byggdes övernattningsstugor, s.k. själastugor, föregångare till äldre tiders gästgiverier.
År 1645 började staten förbättra vägnätet. Syftet var att underlätta transporter och göra landsdelen tillgängligare för svenska trupper. År 1814 anlades mellanriksvägar, som sträckte sig från Sundsvall över Bräcke och Brunflo till Duved. Mellanriksvägen invigdes 1835 och var för sin tid ett jättelikt vägbygge.
Vägen över Hornsjön är äldre än från medeltiden. Den begagnades under medeltiden av pilgrimerna, som vandrade till Olov den heliges grav i Trondheim. På 1800-talet och tidigare var Hornsjön och Bölesjön kända för de vägfarande. Från Brunflo kyrka gick landsvägen på den tiden längre österut mot Hornsjön och följde därefter östra stranden av Bölesjön. Att denna väg i äldsta tid varit en viktig väg och har valts av den som företrädesvis ämnade tillryggalägga etappen Storsjön - Revsundssjön till fots.
1756 åläggs Brunflo kyrkoherdeboställe att iståndsätta vägen till Slåtte.
Onsdagen 26 augusti 1835 passerar Slåtte på sin Eriksgata genom byn. Det hade varit en kall natt. Det berättas att kungen, som intog sin frukost i en gård i Svedje såg frusen säd för första gången.
Viktor Behm skriver:" Här finns 2:e ödesbölen. Balsta och Slåtte är beläget på östra sidan av Horn-och Bölesjöarna vid gamla landsvägen".
I Beskrivning till karta över östra delen av Brunflo socken upprättad år 1822 anges "landsvägen genom denna samfällighet afräknad till 12 alns bredd".
Einar Hagnestad berättar om en kvarnresa från Vamsta till Hållsta kvarn år 1927. Efter missöde med vagnen, blev han tvungen att övernatta i skogen någonstans väster mellan Ballsta och Slåtte. På hemvägen stannade han en enda gång. Det var i Slåtte, där August Sundberg gick och rev upp den frusna blasten i sitt potatisland, som låg alldeles intill vägen. "Vi pratade lite grann. Han skrattade, när jag berättade om övernattningen på vägen. För övrigt sa han mest Yes,Yes", Han hade nyss kommit hem efter fem år i USA.
Fritjof Sundberg och en son till Wikström hade den turen att få rida på hästryggen till och från skolan år 1908 Hästen fick under dagen stå i kantorns stall. År 1928 anslogs 50:- till skolskjuts bidrag från Slåtte till Hälle.
1968 försökte dåvarande ägare av busstrafiken i Brunflo stänga busstrafiken Östersund - Slåtte genom att den endast skulle gå till Bodal. I ett yttrande 11/11 1968 besvärar sig John Ifrén och Rune Jonsson hos Länsstyrelsen. En indrag- ning medför stor olägenhet för de gårdar belägna i Slåtte, bl.a. för anskaffandet av förnödenheter till jordbruket, kontakt med affär, post m.m. Komunnstyrelsen i Brunflo tillstyrkte, varför den även i fortsättningen kom att gå till Slåtte.
Hos moster Anna, född 1811 på Hornsjölandet lades de första grunderna till innanläsning för barn mellan sju och nio år. Någon undervisning i skrivning och räkning förekom ej. Åren 1904 - 1905 hade man skolundervisning i salen hos J.A. Sundberg i Slåtte.
Johan August Sundberg dog i mitten av 1940-talet.
År 1940 eller framförallt åren strax före genomfördes en inventering av potatis. Ingen by, ingen plats lämnades därhän.Följaktligen hittade man i Slåtte "Slåttepäran". Sorten bestämdes till "Juli".
Lakensmälingen och Brunflohagren
Det berättas att på en danstillställning i Slåtte fanns ungdomar både från Brunflo och Lockne. Plötsligt kom några brunflopojkar farande över golvet med ett gammalt nät. De skulle fånga Lakensmälingen.
Men locknepojkarna ville inte vara sämre. De gick och hämtade ett gammalt trasigt såll. Med det gick de omkring och sållade. De sållade Brunflohagren.
|