Först ett stort tack till Tullinge SK som låter oss använda deras orienteringskarta. Missa inte årets Hittaut karta, den är gratis för alla. Med massor av checkpoints lär du känna din omgivning och får motion på köpet. Här hittar du årets hitta ut karta: Tullinge Sportklubb - Hittaut och Naturpasset cykel från 1 april (tullingesk.se).
Även ett stort tack till Karl-Olof Nilsson, son till siste befallningsmannen vid Tullinge gård, som fyllt på mina kunskapsluckor om gårdens historia och bjudit på sina minnen.

Låt oss börja promenera....

 

A. Tullinge kyrka

Vi börjar vid Tullinge kyrka. Kullen där kyrkan ligger var tidigare Tullinge gårds park och på den plana yta där kyrkan ligger fanns en tennisbana. Flera av promenadstigarna runt kyrkogården fanns sen tidigare likaså de ståtliga lärkträden som planterades i parken.

 

Kyrkan byggdes helt av frivilliga krafter. Tullinge gårds dåvarande ägare Ragnar och Elsa Claesson skänkte marken, en större summa kontanter och arbetskraft av gårdens anställda till kyrkobygget. Syföreningen hade sedan 1940-talet samlat pengar till ett kyrkobygge och många Tullingebor bidrog på olika sätt så att kyrkan kom till. Den invigdes i juni 1958 med bl.a. Stockholms biskop. Den mer informella invigningen skedde redan under julottan 1957 då många hade jobbat hela julafton med att köra dit kyrkbänkar och göra klart det sista som gjorde julottan möjlig.

När du ändå är uppe vid kyrkan, missa inte att gå till utsiktsplatsen bakom kyrkan och se den magnifika vyn över Tullingesjön och Hamradalen. Den stora tegelbyggnaden längst in i viken var tidigare Separators (Alfa-Laval) gjuteri som byggdes vid förra sekelskiftet. De vita villor som ligger tvärsöver sjön var tidigare arbetarbostäder och har fått sitt namn efter sitt utseende – Vita Villorna.

B. Parkvillan

Vi lämnar nu kyrkan, men inte samma väg som vi kom upp utan på en av de mindre stigarna ner mot Tullinge gård. Längs häcken utanför kyrkogården ligger ett rött hus som kallas Parkvillan. Det sägs att byggnaden tidigare var en stallbyggnad, men om det stämmer vet jag inte. Det som vi med säkerhet vet är att gårdens anställda bodde där under lång tid. Nedanför parkvillan ned mot sjön finns ett gravfält från järnåldern med omkring 50 gravar. Man kan väl säga att den nuvarande kyrkogården tar upp traditionen med gravplats rätt väl.

Vi fortsätter nu mot Tullinge gård och passerar över Adler Salvius väg. På sträckan från sjön upp till gården hölls under förra delen av 1900-talet motortävlingar i den s.k. S-backen.

C. Tullinge gård

Tullinge omnämndes första gången i skriftliga källor under 1300-talet. De var tidigare en by med tre gårdar som enades av den man som fått ge sitt namn till vägen vi nyss passerade över, Johan Adler Salvius. Han hade gjort en lysande karriär hos Gustav II Adolf och var en av de som förhandlade i Westfaliska freden 1648 efter 30-åriga kriget. Han ägde flera gods och gårdar, både i Botkyrka och på andra platser. Dessutom vistades han ofta utanför landets gränser i långa perioder, så det är tveksamt om han någon gång besökte Tullinge.

Gården har sedan dess haft många ägare och än fler prominenta gäster. Eftersom ni säkert inte vill läsa en hel roman stående på gårdsplan så nöjer jag mig med att berätta att gården idag ägas av Svenska kyrkan och Botkyrka församling.

Mangårdsbyggnaden var ett 1700-talshus som tragiskt brann ned i februari 1943. Den låg på den platå som finns mot sjön. Det finns idag är fyra flygelbyggnader. Den vita närmast kyrkan byggdes upp efter branden som gårdskontor och hyresrum för folk som kom till gården för att arbeta en kortare tid. Den röda flygeln bredvid renoverades efter branden åt familjen Claesson och är idag församlingshem. Nästa röda flygel mitt emot har tidigare varit pensionat, men också bostad åt gårdsfolk och andra hyresgäster. Det sista vita huset är kanske det mest spännande. Det sägs vara byggt under 1600-talet och kallas Kungsstugan. Kanske har det fått namn efter Kung Fredrik I som ordnade jakter i Tullinges skogar. 1907-1908 bodde där poeten och skalden Gustaf Fröding.

D. Trädgårdsvillan

När vi lämnat gårdsplan passerar vi Gårdsvägen och promenerar genom den gamla allén mot radhusen i Tullinge parkhem. Efter gräsplanen kommer vi strax till ett gammalt rött hus på höger sida. Det är den s.k. Trädgårdsvillan. Även där bodde flera familjer som hade gården som sin arbetsplats. Under 1940-talet bodde här Befallningsman Karl Nilsson, Brädgårdsförman Ydreman och Smeden Sven Ahlström med sina resp. familjer i Trädgårdsvillan. På andra sidan huset fanns flera stora uppvärmda växthus som kanske skötts av Tullinge gård men som under 1940-50-tal arrenderades ut. I brandförsäkringshandlingarna från 1863 anges att det finns drivhus på platsen.

E. Liselund

Vi fortsätter genom den gamla allén som nu kantas av hus. När vi kommer fram till Liselundsvägen och tittar oss omkring så är det nu fullt av villor. Går vi tillbaka ca 60 år så var här åkermark som fortfarande brukades av Tullinge gård. I backen låg statarlängan Liselund, visserligen inte bebodd av statare längre eftersom stataryrket förbjöds 1945. Liselund var ett trähus som rymde många familjer, med utedass och järnspisar för att hålla värmen och laga mat. Där fanns också potatiskällare och flera hönsgårdar. Huset revs i början av 1970-talet.

F. Ladugården

När vi kommer fram till kullen där Adler Salvius väg viker av mot vänster väljer vi gångvägen mot höger. Strax ovanför oss i skogsbrynet gick den s.k. pumpvägen som var vägen till loftet genom ladugården. Det gick att åka med häst och vagn genom hela den över 100 meter långa byggnaden. En bit in på gångvägen kommer vi fram till ett stort stenfundament, det låg vid ena gaveln av ladugården. Ladugården innehöll både stall för omkring 30 hästar och 100 kor, även tröskverk och vagnslider. På senare tid tillverkades här s.k. parallellblock och takpannor i betong.

Vi går genom radhusområdet och kommer fram till så att vi ser stenfundamentet på andra gaveln. På denna sida om ladugården låg en såg och brädgård. Det var ett bra sätt att kunna hålla gårdens personal sysselsatt året om. Sågen fanns kvar in på 1960- eller 70-talet.

G. Månstorp

Till Tullinge gård fanns totalt omkring 15 torp. En del finns kvar idag som t.ex. Trädgårdstorp, och andra inte. Ett av de torp som är borta sedan länge är Månstorp.

På vår vänstra sida kommer vi fram till Kyrkstigen, en gångväg upp mot Tullingeberg. Precis ovanför ängen som finns i sluttningen låg torpet Månstorp. Man kan fortfarande se spår i naturen, främst i form av en massa tegelrester från skorstenen. Kanske tillverkades de vid gårdens tegelbruk som låg vid sjökanten nedanför Solvägen. Månstorp finns med i husförhörslängder från omkring 1760 och försvann troligtvis vid förra sekelskiftet. Jag har inte kunnat hitta varken teckningar eller foton på torpet.

H. Annelund

Strax efter Kyrkstigen på väg tillbaka mot gården finns en hög stengrund på vänstra sidan om vägen. Där var tidigare uthus, potatiskällare och förråd för arbetarna vid gården, bl.a. till de som bodde i statarlängan Annelund som låg på andra sidan gångvägen. Idag finns inga synliga spår efter Annelund och vi i Botkyrka Hembygdsgille har inte heller några foton därifrån (Jag passar på att göra en efterlysning, om någon har något foto från Annelund, Månstorp eller andra äldre bilder från Botkyrka som vi kan få kopiera så ta gärna kontakt med mig [email protected]).

I. Gravfält

Vi fortsätter framåt; gångvägen vi går på var den ursprungliga körvägen till ladugården. Där kolonilotterna ligger idag var tidigare åkermark. När vi kommer fram till Gårdsvägen finns en skylt som berättar om det järnåldersgravfält som finns på platsen. Några kullar syns fortfarande av de omkring 80 gravar som finns/fanns på platsen. Vill man veta mer finns en skrift som heter ”Folkvandringstid i Tullinge” av Peter Bratt och gavs ut av Stockholms läns museum 1991.

J. Smedjan

I skogskanten längs Gårdsvägen låg Tullinge gårds smedja. Idag finns inte fler spår än en hög med tegelstenar, men för 60 år sedan gick det fortfarande att köra bil upp till smedjan. Den sista av gårdens smeder, Sven Ahlström bodde i Trädgårdsvillan.

Innan bostadsområdet längs Örnbergsvägen kom till, låg där en av Tullinge gårds många ängar och åkerstycken som var små och utspridda. Åkern uppe på Örnberget kallades Smeodlingen efter smedjan som ju låg strax nedanför.

K. Dammen

Nu är vi strax tillbaka till gården och kyrkan. I närheten av dammen låg gårdens hönshus.

Bäcken som kommer bortifrån Katrineberg och Tullingeberg är idag till stora delar kulverterad, men här rinner den fritt. Det sägs att fördämningen kom till efter branden av gården 1943, då hela mangårdsbyggnaden brann ned, eftersom man inte kom åt något vatten att släcka med under den kalla februarikvällen.

Längre ner i bäcken fanns tidigare gårdens kvarn. I brandförsäkringshandlingar från 1863 anges kvarnen vara 28 fot lång, 19 fot å 5 tum bred och 15 fot å 5 tum hög i tvenne våningar. Det var alltså en relativt stor byggnad, ca 8-9 m lång, 6 m bred och 4-5 m hög.

Tullinge gårds mark omfattade 1910 en areal av 961,6 hektar var placerad mellan gårdarna Hamra, Riksten, Elvesta, Alby och några av gårdarna i Huddinge. Som alla större gårdar fanns betydligt fler byggnader än de som vi pratat om idag. Längs sjökanten låg gårdens bränneri som försvann i slutet av 1800-talet, och vid Sågdammen längs Flottiljvägen låg gårdens såg.

Nu tänker jag tacka för mig och önska alla en trevlig påsk!
Lotta Nordholm, Botkyrka Hembygdsgille