Boda sockens vapen, fastställt av Kungl.Majestät 5 mars 1948
Första gången namnet återfinnes i skrift ”i Bodha” är i ett fastebrev den 17 mars 1548. Kapellet som föregick den nuvarande kyrkan uppfördes 1618-1623 och Boda var då en kapellförsamling under Rättviks socken. 1875 avsöndrades Boda från Rättvik och blev därigenom en självständig församling. Något för Boda karakteristiskt, äldre sockensigill är ej känt.
Vid utformningen av sockenvapnet upprättades under 1945-47 ett flertal olika förslag, dock med i stort sett samma bilder i sköldmärket. De önskemål som ställdes på vapnet var, att det skulle ge uttryck åt den gamla samhörigheten med Rättvik samt innehålla symboler för socknens egenartade geologiska beskaffenhet. Av ålder har, förutom kakbrytning, även utvinning av ädelmetaller ägt rum inom socknen. De sedan länge ödelagda silvergruvorna i närheten av kyrkan vittnar härom. Av kyrksilvret är en kalk med patén tillverkad av silver från dessa gruvor.
Socknens namnkunniga vattenfall, Styggforsen, ansågs även böra komma till uttryck på sockenvapnet. Redan Hülphers 1757, beskriver det såsom:
”ett märkeligt vatn-fall av ungefär 30 famnars perpendiculärt (lodrätt) tvärdjup. Denna har höst och vår ett dånande fall, vester om detta är en ort (grotta), lika som inbränt eller huggen i berget, som ser besynnerlig ut hvarom gemene man har mycket att säga, och föremenes att det i förra tider varit ett näste för troll och röfvare etc. Ifrån detta bergets öfwersta kulle, kan man inte utan fasa eller räddhåga se der utföre.”
Det av riksheraldikerämbetet uppgjorda förslaget antogs av kommunalfullmäktige den 28 dec. 1947 och fastställdes därefter av Kungl Maj:t.
På skölden betecknar bilan den gamla samhörigheten med grannsocknen ( Se om denna symbol under Rättvik. Olof den heliges attribut, Bilan, erinrar om vapnet varmed han blev dräpt vid Sticklastad år 1030. (I Rättviks vapen finns två bilor och två dalpilar.)
Med månen, det metallurgiska tecknet för silver, markeras silverförekomsten inom socknen och förhoppningarna om ett fortsatt tillgodogörande av de naturliga förutsättningarna för bergsbruk. Med den skölden klyvande tandskuran har Styggforsen erhållit heraldiskt uttryck.
Texten sammanställd av Svante Svärdström
Tillbaka till "Bygdens historia"