Erkers Anders Hansson föddes 1834 och växte upp på moderns hemgård i Gulleråsen tillsammans med 4 äldre syskon. Anders blev tidigt faderlös då fadern dog 1839 endast 45 år gammal och hemmet betecknades i husförhörslängden som "fattigt".

Anders var konstnärligt begåvad och hade lätt för att lära. Han lär sig tidigt att läsa av en gammal knekt och skolprästen Johan Bärsäll och prosten Per Ulrik Boethius hjälper honom så att han redan vid 16 års ålder (1850) kan tjänstgöra som skollärare i olika bodabyar.

Anders lär ha varit en riktig storsångare och blir 1857 försångare, "sjungare", i Boda kyrka. (Kyrkan hade då ännu inte haft råd att införskaffa någon kyrkorgel). "SjungarAnders" som han nu kallas, har en vacker handstil och bredvid anställningen som "bylärare" och "sjungare" åtar han sig även att fungera som "sockenskrivare". I Boda kyrkoarkiv finns bl.a. ett förslag till nykterhetsreglemente  för församlingen vilket Erkers Anders ställt samman

Erkers Anders lärde sig tidigt dalmålarhantverket av grannpojkarna Nygårds Anders och Olof. Senare kom Erkers Anders att ofta samarbeta med Torrongs Olof Samuelsson. Anders var produktiv och ofta anlitad som dalmålare och det finns ganska många av hans alster bevarade i gårdarna i Bodabygden.

Erkers Anders var aktiv som målare i en brytningstid då de gamla bibliska motiven med blomkvastar och rosmålning började ersättas av mer profana motiv. Anders målade helst extraordinära byggnader, stadsbilder och landskapsmotiv. Han hade sinne för perspektiv och proportioner och skapar en livligare framställning av djur och människor än vad som var vanligt av dalmålarna i allmänhet.
1859 gifter sig Erkers Anders med Brittas Lisbet Jonsdotter och paret flyttar till hustruns hemgård i Gruvriset. 1868 flyttar familjen till  Västra Boda nr 6, Klockarbostället, och han tar sig nu namnet, "Klockar Anders".
1869 avlider Anders endast 35 år gammal och hans hustru blir ensam med 4 små barn och framlever sedan under ganska fattiga omständigheter.

Tillbaka till Bodaprofiler