Född och uppvuxen i Osmundsberg kom han senare att bo i Kärvsåsen där han tjänstgjorde som poststationsföreståndare under åren 1902-1936. Fräs Erik har på många sätt tjänat Boda socken. Som kommunal förtroendeman innehade han bl a befattningen som v. ordförande i kommunal-nämnden och pensionsnämnden. Han var nämndeman och sedermera blev han häradsdomare. Dessutom var han styrelseledamot i Sv.Handelsbankens avdelningskontor i Boda. Han var också en av dem som tog initiativ till att Boda Hembygdsförening bildades. Förutom dessa insatser bidrog Fräs Erik på ett mycket aktivt sätt till att bevara Bodas historia åt oss efterlevande. Tack vare hans intresse för att i skrift, med teckningar och noter bevara det gamla som varit, kan vi idag, med hjälp av alla hans artiklar och uppteckningar få ta del av denna kunskap. När det gäller forskningen om hembygden intar han en särställning, här träder han fram som Bodas store historieskrivare. Han blev tidigt ortsmeddelare åt Nordiska museet (NM) vilket innebar att han besvarade alla de frågelistor de sände ut. Dessa kunde innehålla allt som hade att göra med människors levnadsförhållanden, gamla tekniker, dialekt, dans, spelmän, ja, allt som kunde tänkas ha ett större intresse. 1935 började han också besvara Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA) frågelistor. De båda institutionernas arkiv försågs med ett digert material från Boda. NM har över 2.600 maskinskrivna sidor och ULMA 2.400 blad med frågelistsvar! Förutom detta, nedtecknade han på eget initiativ folkmusik, och han skildrade händelser,förhållanden och iakttagelser gällande Boda. Han var också en duktigt botaniker och hans redogörelser om ängar och lötgångar, lövängsskötsel och fäbodstigar vittnar om stor kunskap. Han beskrev kalkhanteringen i äldre tid, ritade åkdon och husgeråd och han hade också en förkärlek för berättelser om skråmt och övernaturliga väsen. Det stora manuskriptet "Osmundsbergs bys äldre folkliv och folkminnen" är en fin beskrivning av livet i en liten by och arbetsuppgifterna som växlade i takt med årstiderna. Detta material består av sammanlagt 1.500 blad. Fräs Erik gjorde även uppteckningar av typiska ord och uttryck på BodamåI. Med nästan 1.300 blad utgör dessa ett i det närmaste lexikon över BodamåI, låt vara med tyngdpunkten på "ÅsbimåI" som idag finns på ULMA i Uppsala. Fräs Erik erhöll för sina betydande insatser i forskningens tjänst Gustav Adolfs Akademiens medalj och även Artur Hazeliusmedaljen. Vi som idag forskar i Boda historia kan bara sända en tacksamhetens tanke till vår föregångare och inspiratör.

Texten skriven av Christer Bergin och fanns införd i vår medlemstidning Bodabygden 1996

Tillbaka till Bodaprofiler