Bjurholms nybyggare


Året är 1721 när Mårten Andersson föds i gamla odalsbyn Ledusjö, Nordmaling. Hans föräldrar härstammar från en hävdvunnen bondesläkt. År 1743, vid 21 års ålder blir Mårten inkallad som båtsman och tilldelades soldatnamnet Urlander.

Kriget kallat "Hattarns krig" pågick från 1741 och avslutades 7 augusti 1743 med freden i Åbo. Sverige fick då avstå delar av Finland till Ryssland och i samband med nederlaget fick kung Fredrik epitetet - dålig krigsherre och undermålig förhandlare.

28 år gammal gifter sig Mårten med Brita Persdotter, född 1730 i Vitvattnet. Paret bor där tillsammans med hennes föräldrar i några år.

När kronan på 1750-talet bjuder ut sina ändlösa allmänningar för exploatering, erbjuds hugade nybyggare 20 till 30 års beskattningsfrihet, samt befrielse från tjänstgöring som båtsmän och soldater. Det resulterade i att många tog beslutet att uppföra nybyggen i socknens övre inland, så även Mårten och Brita.

Viktigt skede i Bjurholms historia tar sin början

Image

Mårten Andersson och hans Brita påbörjar sitt nybygge genom att uppodla den bördiga marken på östra sidan om Öreälven.

Nybygget blev bokfört i Umeå sockens jordebok 1759, men det anses att Mårten började uppodlingen redan 1752 alt 1753. Under tiden bodde han i en enklare jordkoja.

I historiebeskrivningen görs troligt att den första timrade stugan uppförde Mårten i närheten av hembygdsgården, men att den därefter flyttades till den plats där Jakob Jons gård stod, numera Ringvägen där för närvarande Anders Sundling bor.

Nybygget fick namnet Bjurholmen efter en mindre bäverholme i älven. På 1750-talet fanns nämligen gott om bäver, som på den tiden kallades Bjur, vilket i efterhand blev ortnamnet Bjurholm.

Nedströms Öreälven utgjorde Agnäs den närmast bokförda grannbyn och uppströms fanns bebyggelse registrerad i Örträsk. 

Paret Mårten och Brita fick nio söner och fyra döttrar, varav fyra barn dog i späd ålder. I folkmun berättas att när yngsta pojken Gabriel föddes, vilket skedde nere vid näset, och Brita bar hem honom i sin uppvikta kjol, ska hon på frågan vad hon bar ha svarat "hä ä bara en haraong" (harunge). Tydligen visste hon inte om barnet skulle överleva. Vid den tiden var det nämligen förenat med "livsstraff" om eventuell misstanke om barnamord spreds i bygden och kom till kyrkans kännedom.

Moln över nybyggarfamiljen

I början av 1770-talet blev det tunga år för familjen. Mårten, numera bonde med djurhållning, började successivt brytas ner av lungsot, och trettondagshelgen 1774 somnade Mårten in, 52 år gammal.

Begravningen som skulle hållas i Nordmalings kyrka fick dock anstå till efter julhelgen, det vill säga fram till nästa kyrkobesök som inföll den 6 februari. Kyrkoherde Israel Lindal talade vid båren och utgick från Joh:12:26, vilket på dåtida svenskt språkbruk löd: "Then mig tjenar han följe mig och then jag är skall ock min tjenare vara. Hwilken mig tjenar honom ska min Fader ära". Präste skrev därefter i dödsboken att den avlidnes leverne varit "kritiligt och stilla".

Brita blev därmed änka redan vid 44 års ålder och stod ensam att försörja och uppfostra nio bran. Trots alla umbäranden blev hon kvar på nybygget. Nio  år efter Mårtens död, beslutade hon sig att godta ett frieri, vilket innebar att hon 1785 ingick äktenskap med den 24 år yngre drängen Olof Andersson, bördig från Övre Nyland.

Tre av sönerna Anders, Jakob och Mårten övertog och delade upp hemmanet i tre delar. Det innebar att ytterligare byggnader blev uppförda och Bjurholm började växa till by.

Yngste sonen Gabriel Måstensson blev nybyggare i Västerås, Bjurholm och senare i Storsandsjö.

Editerad av: Karin Gulliksson (2020-06-24 07:16:48)