Byggnader på Hembygdsområdet


Agnäsladan

Agnäsladan är den äldsta byn i Bjurholm. 1535 kallades byn för Annes och hade då fyra hemman. 

Ovanför dörren står det "Anno 1671 IHS". IHS betyder - Jesus världens frälsare". Det är inristat för att skydda ladan mot allt on. Dörren till Agnäsladan är antagligen från den äldsta kyrkan i Bjurholm. Den har samma rutmönster som kyrkdörren i logen.

Taket är täckt med näver och takved. Ladan är en av de äldsta daterade timmerbyggnaderna i länet. 

Ladan köptes av Elis Berglund, Agnäs, för 100 kr och uppfördes på hembygdsområdet 1952.

Image

 

Bagarstugan

Bagarstugan är från 1810 och har tidigare stått i Ström, Bjurholm. Innan den började användas som bagarstuga var den boningshus. Några nybyggare bodde där till de hade byggt ett bättre hus att bo i.

Bagarstugan var viktig eftersom brödet var ett nödvändigt livsmedel. Man bakade korntunnbröd utan jäst, på hösten och på våren. Några redskap som används är bakafjäla, ralla, nagg och brödsop.

Bagarstugan uppfördes på hembygdsområdet 1962 och är skänkt av Enar Gustavsson, Ström. Det bakas bröd under marknadsdagarna. Golvet i bagarstugan har sänkts för att underlätta vid bakningen.

Image

Färjkarlens stuga

Färjkarlens stuga från Agnäs är en av Bjurholms hembygdsgårds äldre byggnader. Riktigt hur gammal stugan är vet man inte med säkerhet, men den torde ha uppförts under 1800-talets första hälft. Årtalet 1843 finns inskuret i en stock i förstugan.

Det berättas att första färjkalen anställdes i Agnäs redan 1823 och trolige är färjkarlsstugan från samma tidpunkt. Färjkarlen hette Axel Ludvig Strömberg och var född i Stockholm år 1796. Han dog 1880 med efterlämnade makan Lovisa Tobiasdotter född 1812 i Stensvattnet. Lovisa fortsatte med färjkarlssysslan till mitten av 1880-talet då den första bron byggdes och färjan över Öreälven blev överflödig.

Färjkarlsstugan fanns emellertid kvar på färjbacken just där Öreälven böjer mot öster strax uppströms älvbron. Åren omkring 1950 flyttades stugan till hembygdsområdet där den sedan tjänstgjort som kaffestuga.

Uppe på taket finns en gammal vällingklocka från det första kyrkoherdebostället i Bjurholm.Vällingklockan som fått sitt namn därav att när det var matdags för prästgårdens tjänstefolk, klämtades det på klockan. Den har således inget samröre med färjkarlens stuga från Örelävens strand i Agnäs.

Image

Häbre

Ett härbre är en förrådsbod. De användes för förvaring av korn, livsmedel som bröd, fläsk och kött m m. De var uppställd på pålar för att försvåra för råttor att komma åt maten.

Härbret till vänster kommer från Norrström. Mo&Domsjö AB ägde det och skänkte det till hembygdsföreningen. Härbret har nävertak med takved. Härbret är från 1860-talet och uppfördes på hembygdsområdet 1952.

Det till höger är Nordells Härbre och kommer från Bjurholm. Det stod ursprungligen efter vägen till värdshuset. Härbret är från 1875 och uppfördes 1952. Det har spåntäckt sadeltak.

Image

Ladugården

Den är flyttad från Övre Nyland, där den tillhörde gästgiveriet.Enligt gästgiveristadgan måste det finnas gästgivare som kunde ordna med skjuts när länsman, präst, kronofogde eller någon annan finare person skulle ut på resa.

Om det var en riktigt högt uppsatt person i samhällets tjänst, hade personen rätt att åka efter två hästar. Före stadgan infördes hade dessa herrar rätt att komma till vilken bonde som helst och begära skjuts. Bonden var alltså tvungen att skjutsa honom dit han ville oavsett om bonden planerat andra göromål.

Ladugården är från 1850-1880 och av typen högfähus. Det innebär att det finns ett rum under ladugården dit gödsel föll genom en lucka i golvet.

Image

 

Ol-Petters stuga

 

Stugan kommer från Agnäs och byggdes av Olof Petter Israelsson omkring 1875-1880.

Huset var ursprungligen bostadshus, men blev förmånsstuga för Olof Petter och hustrun Albertina efter att sonen Arvid Olsson byggde ett nytt hus till sin familj. Stugan var byggd utan murgrund och står även nu på träpålar.

Köket har tidsenlig inredning. På vinden finns en permanent klädutställning och vävkammare.

 

Image

Rundloge i timmer

Logen uppfördes 1957 och åldern på logen är 1880. I Bjurholmstrakterna var fyrkantsloge vanlig och användes främst för tröskvandring. En tillbyggnad gjordes 1997-98. Logen har fått nytt spåntak.

Ursprunget är Jonas Jonsson Bjurholm.

Image

Sista styvern

Bagarmästare Israel Norberg byggde denna lilla stuga vid allmänna vägen i Bjurholm 1894. Här såldes kaffebröd samt svagdricka. Den kallades sista styvern eftersom många köpte upp sina sista slantar här. En annan uppgift är att namnet hade med ägarens ekonomi att göra.

Boden flyttades senare till Nyby där Israel Norberg köpt ett jordområde norr om byn. Bjurholms scoutkår använde den som möteslokal en tid. Brödbutiken flyttades till hembygdsområdet 1974 och är numera inredd som snickarbod.

Image

Sommarladugården

Man använde sommarladugården för att man skulle kunna städa och reparera den ordinarie ladugården under sommaren.

Sommarladugården byggde man där betesmarken fanns, så att man hade korna nära betet. Ladugården har torvtak och under torven lade man näver.

Ladugården är från 1870-talet och kommer från Bjurholm.

Image

 

 

 

Editerad av: Karin Gulliksson (2020-06-24 05:36:46)