Portlider från Önnersta

Invid vägen ligger ett lider med genomgång. Det kommer från Önnersta by i likhet med tre andra hus på gården. Ännu i början av 1930-talet fanns i den byn en mängd gamla hus i behåll. Traditionen berättar , att "Drottning Kristina" skall ha ridit genom lidret, som således skulle vara minst 300 år gammalt. Säkerligen har både den äldre drottning Kristina och hennes sondotter ridit genom Önnersta by, men om det kungliga huvudet böjts för att komma genom just det lidret, som nu står vid hembygdsgården, det går inte att bestyrka. Det är svårt att tidsbestämma sörmländska timmerbyggnader. Lidret och kanske även loftbodarna kan vara från 1600-talt, men de fanns i varje fall under 1700-talet.

Är det således tvivelaktigt, om lidret från Önnersta bildat rum kring någon av de bägge Kristinorna, så är emellertid en annan historisk händelse belagd bland de byggnader från Önnersta som flyttats till hembygdsgården. Vi har hämtat uppgifterna därom ur Greve A. Skjöldebrands memoarer (del IV sid. 9, tryckta i Stockholm 1904). Han var med som fångvaktare och reseledare den 6 december år 1809, när den avsatte kung Gustav IV Adolf fördes från Gripsholm för att sändas på landsflykt. I dagboken skrives om Önnersta:
"Då vi kommo till den andra gästgivaregården från Gripsholm, hölls där en auktion, och mycket folk var församlat. Gustav IV Adolf blev snart igenkänd; Karlarna började mumla och kvinnorna gråta. jag bad officerarna skynda med förspänningen, men ej giva anledning till någon träta, som kunde bliva början till en allvarsammare lek. I detsamma gick nära vagnen en karl, som hade en ofantligt stor och mörkröd brännvinsnäsa. Se, sade jag, Eders majestät! en präktig näsa. Det är den, om vilken Hallman skrifvit:
Posito hon börjar jäsa
blir det en odödlig näsa
med små andra näsor krönt.
Gustav IV Adolf började att skratta högljutt. Jag hade emellertid ögonen fästa på folkhopen. De sågo först undrande ut, men alla ansiktena klarnade, och de tänkte förmodligen, att då han var så glad, måste resan vara honom behaglig. Snart var det förspänt, och resan fortsattes".

Källa: Ivar Schnell "Björnlunda socken" (ur skriften Björnlunda hembygdsgård 50 år - En dokumentation)