1974 invigdes Bergviks Industrimuseum för att manifestera minnet av världens första sulfitpappersmassefabrik.

”Det var den 25 november 1974 som museet stod färdigt och invigdes av dåvarande landshövdingen Hans Hagnell. Han tryckte på en knapp som startade en in­stallerad turbin vid bortre ändan av museet, från den första vattenkraftsstationen i Bergvik. Då tändes den lampa som lyste på Carl Daniel Ekmans porträtt vid den i övrigt helt nedmör­kade lokalen. Därefter har museet varit ett stolt indu­strihistoriskt minne för Sö­derhamnsbygden, detta industridistrikts stoltaste industriminne”, ur häftet En rundvand­ring med Ingvar Oremark.

Museet är inrymt i en byggnad som användes under den period då Bergvik hade världens första sulfitfabrik. Anorna går tillbaka till 1870-talet och sulfitmetoden användes i Bergvik under senare delen av 1800-talet för att därefter flyttas till en modern fabrik i Vannsätter. Det var kemisten Carl Daniel Ekman som satte Bergvik på världskartan efter att han lyckats omsätta teorier, uppfinningar och experiment till industriell produktion.

Industrimuseet ägnas inte enbart åt Ekmans verksamhet. Besökaren får en bild av vad som fram till senare delen av 1900-talet utgjorde Bergvik & Ala AB med allt vad detta innebar av massaindustrier, kemisk industri, kättingsmedja, elproduktion och skogsförvaltning. Verksamheten skildras med bevarade föremål, modeller och fotomontage. En central plats har Albert Blombergssons pampiga oljemålning föreställande ett blivande brukssamhälle som det kunde se ut i mitten av 1800-talet. Den som vill veta något om industrins betydelse i Söderhamns kommun har mycket att vinna på ett besök i museet.

I museets fasta utställning återfinns CD Ekmans labo­ratorium och arbete samt Bergvik och Ala AB:s histo­ria, utveckling och avveck­ling. Det handlar alltså om nedre Ljusnans industrihi­storia i Bergvik, Askesta, Sandarne, Ala och Ljusne. De näringsgrenar som åter­finns är sågverk, pappers­massafabriker, skogen, boarden och plywooden, elproduktion och kättingtill­verkning. Det finns även ett bildcollage om livet på bru­ken. Sedan starten finns ett samarbete med Tekniska museet i Stockholm.

En avsikt med industrimu­seet var att spegla både Bergvik & Ala AB:s utveck­ling från tillblivelsen 1852 och fram till det som var dagens Bergvik & Ala. Så var också tanken att det skulle fortsätta att skildra utveck­lingen utav den industriella verksamheten i Bergvik & Ala AB:s regi. Nu blev det emellertid så att Bergvik & Ala AB kom att 1975 få sin rörelse förenad med Stora Kopparbergs Bergslags AB, som då förvärvade aktierna i Bergvik & Ala AB.

Under museets första två decennier drevs museet av Bergvik & Ala AB. Förutom att visa upp historia och utveckling för såväl kunder som allmänhet och skolele­ver så fanns en tanke att museet med tillhörande lokalutrymmen skulle an­vändas till sammanträden, konferenser och kurser. Men i och med att Bergvik & Ala AB blev en del inom STORA AB som i sin tur slogs ihop med finska Enso Oy och sålde vattenkraften till finska FORTUM kom mu­seet i ”ingenmansland”. Genom bildandet av före­ningen Bergviks Allting 1993 togs förvaltningen över av föreningen och har sedan dess utgjort dess huvudsäte. Bergviks Allting bildades som en lokal utvecklings­grupp och är idag förutom detta med i hembygdsrörel­sen och arbetslivsmuseerna. Verksamheten bedrivs nu­mera ideellt med såväl dess möjligheter som begräns­ningar. Förutom visningar av museet anordnas föreläs­ningar, konserter, filmvis­ning och andra kulturakti­viteter. Under sommarens semesterperiod hålls museet och dess servering öppet under helgerna. Lokalerna hyrs också ut till möten och konferenser samt andra aktiviteter som passar in i miljön.