Enligt tradition i Skåne skulle prästerna själv svara för uppförande och underhåll av prästgårdarna. Prästen var i äldre tid både präst och bonde. Därför uppfördes prästgårdarna efter lokalt byggnadsskick som andra bondgårdar. De byggdes emellertid större än normalt för att visa församlingens rikedom och betydelse.

Prästgården på 1770-talet blev en kringbyggd gård med bostadslänga med inkörsel genom en vagnsport som låg i en idag borttagen förlängning västerut och tre uthuslängor (rivna 1905 efter en svår julstorm).

Boningslängan (45 m) är byggd i ekekorsvirke med 36 fack eller "wäggarum" (utrymmet mellan timmerstolparna fylls med lerklinade och kalkade råsten eller tegel). Grunden är av gråsten.

Gårdsplanen var av kullersten och den östra uthuslängan var gränsen mot kyrkogården.

Här nedan är en virtuell rundvandring för en första upplevelse av den gamla prästgården och dagens museum. Siffrorna på skissen leder dig till rätt rum.

1 Förstuga

2 Pastersexpedition

Prästens tjänsterum ser ut ungefär som på 1880-talet. Det var dit folk kom om de hade något ärende till prästen. Soffan och även orgeln, som kunde tas med ut till husförhören, tillhörde prosten Menander.

Ett udda inventarium i detta rum som det nu möter är den röda riksdagsstolen. Vid flytten till nuvarande riksdagshus, byggt 1905, fick ledamöterna ta hem den gamla stolen. Stol 105 för Bara härad tillhörde då riksdagsman Pehr Pehrsson från Åkarp, som senare donerat den till prästgården.

Beskrivning: Pastorsexpeditionen Fotograf: Per Egevad

3 Salen

Vi återvänder in i själva huset och kommer till salen, där man vistades vid högtidligare tillfällen. Där bjöds storbönder och andra förnäma gäster till ofta sena supéer. Där finns finare möbler och dräkter. En uppfattning om hur salen kan ha sett ut på 1850-talet kan man få genom de skisser och målningar, som gjorts av kyrkoherde Seldeners hustru och son.

4 Margaretarummet

Öster om salen finns Margaretarummet, så benämnt eftersom det visar den Baradräkt, som kvinnor från häradet skänkte åt kronprinsessan Margareta och som efter hennes död återskänktes till hembygdsföreningen av hennes dotter, dronning Ingrid av Danmark. Margareta bar den bland annat vid Baltiska utställningen i Malmö 1914. I montern finns också en skördesärk som tillhört Ingrid som barn.

Även en fin samling textilier, bland annat dophättor, kan beses i Margaretarummet.

5 Fru Hanssons rum

Längst i öster finns Fru Hanssons rum. Namnet kommer av att en lantarbetarfamilj Hansson från 1917 fick bo i en del av prästgården, bland annat mot att hustrun höll ordning i prästgården, där hon bodde kvar som änka till 1964. Detta rum ingår nu inte i museidelen av prästgården utan tjänar som kontor för föreningen.

6 Bondstuan

Till vänster i förstugan kommer man till stuan.  Här finns vackert målade dörrar, magnifikt stenbord, hörnsoffa, gåsabänk, säng med dong och lusa­bräda, sättugn från 1665 och i väggen en gamla bjälke med årtalet 1675. Denna bjälke och säkert mycket annat har alltså återanvänts från tidigare byggnad.  Sättugnen fick värme från kökets spis och därigenom slapp man elda inne i stuan.
 Med hjälp av dongen, det lilla handtaget som var fäst i taket ovanför sängen, kunde mor i huset komma i säng innanför mannen, sedan hon gjort i ordning vad som behövdes i huset inför natten, medan han redan gått och lagt sig. Hon kunde också smyga sig upp tidigare för morgonsysslor och kanske för att ta fram morgonsupen till honom. I lusabrädan kröp lössen in under dagen, och så kunde man enkelt tömma ut dem före sänggåendet.

8 Döttrarnas rum

Längre in är döttrarnas rum. Där finns en praktfull skåpsäng, tillverkad 1841, från en gård i Vismarlöv i häradet. Sängen är försedd med dong och skåp, där till exempel morgonsupen och annat nyttigt kunde förvaras. Den var med på Baltiska utställningen 1914 och fick diplom för fint hantverk.

9 Folkastuan

Genom dörren till höger om ugnen kommer man till folkastuan (lilla allmogerummet). Där åt tjänstefolket. Man kan se bordet med den gemensamma grötskålen, spilkumen, och skedlådan där man lade tillbaka sin avslickade sked efter måltiden. Bänk och stolar fanns inte. Man stod och åt. I folkastuan finns också en mycket vacker målad dörr, målad omkring 1820 av den hellige målaren Stenström.  Den kommer ursprungligen från en gård i Tottarps socken.

10 Köket

Från folkastuan leder den vackra dörren ut till köket. Här finns sedan renoveringen på 1800-talet (på Seldeners tid) gravstenar som en del av golvbeläggningen, vilket anses ha gett upphov till spökerier i och omkring prästgården. I köket ser man också spisen som oftast eldades med halm och kospillning. Vatten fick bäras in från brunnen ute på gårdsplanen. En avdelande vägg sattes in under tiden huset var ett boställe. I den mindre delen av köket syns en modernitet i form av en utslagsvask i trä med ett avlopp ut genom väggen.

11 Pigkammaren

Inredningen i pigkammaren har tillhört vardagsrummet i snickare Jöns Johanssons hus i Kabbarp nr 2, byggt 1868. Efter dottern Bengta Johanssons bortgång kom möblerna till prästgården  1948. Möblerna är av Jöns Johansson egenhändigt tillverkade.

12 Sterset

Längre åt väster i den 44 meter långa byggnaden kommer man, sedan man passerat pigkammaren, till grovköket, sterset. Här är golvet betydligt ojämnare än i köket med dess gravstenar.

I sterset finns den stora stenugnen (13) för bak och i anslutning till den även  tvättgrytan. Någon gång per år tog man sitt bad i detta rum. Det var förstås tungt med allt vatten som skulle bäras. Hushållet var stort med familj, pigor och drängar.

13 Stora bakugnen

14 Spiskammaren, saltstoden

Kökets närlager ligger här bakom den stora bakugnen. Insaltad mat och annat hållbart har funnits här. Numera är det tillfälliga utställningar här.

15 Stallet, gamla drängkammaren

Utanför grovköket fanns drängkammaren, utan värmekälla! Där kan man nu se plats för två hästar. Det var de djur som prästen behövde för att dra vagnen. Utrymmet blev stall efter rivningen av uthusen 1905. Jordbruket var vid den tiden utarrenderat, så plats för djur behövdes inte i övrigt.

16 Logen

Ute i vagnsporten, logen, kan man se hur korsvirkestekniken fungerade.. Logen fungerade mot slutet som prästens ”garage”. Numera används lokalen till samlingar och program.