Backa Hembygdsförenings historia är inte så lång, men det har trots allt hänt en hel del under dess tillvaro.

Backa var fram till 1948 en egen kommun, men införlivades då med Göteborg och blev en stadsdel. Första tiden som del av Göteborg innebar inga större förändringar, men under 1960-talet började stan att köpa upp och expropriera mark för bostadsbyggnation. Denna började vid Brunnsbo och fortsatte sedan fram mot Skälltorpsvägen. Gårdar revs och brändes. Av Lärje by på cirka 25 gårdar finns just inte mycket kvar idag. Herrgården Bäckebol är ett kulturminne och som granne till den har Backa Östergård kommit med i bevarandeplanen. Lärje Albogård har Backa Hembygdsförening tagit hand om och räddat för eftervärlden. Den fungerar nu som hembygdsgård.

Backa Hembygdsförening, som funnits sedan 1978, arbetar just med detta, med att ta vara på Backas historia och sprida kännedom om den. Detta finns till vissa delar dokumenterat i boken Natur och folk i Backa på Hisingen. Boken finns att köpa på Albogården. Den kan också beställas via föreningens hemsida [email protected]. Priset är 50 kronor för medlem i hembygdsföreningen och 80 kronor för icke medlem.

När man funderar över föreningens historia, tänker man mycket på eldsjälarna i föreningen. De, som drog igång det hela och som sedan sett till att föreningen kunnat leva vidare. Den trio (ordförande, sekreterare och kassör), som startade i och med mötet den 15 november 1978, var Gunnel Hillefors, Magnus Österlin och Thore Andersson. Alla tre arbetade sedan med föreningen resten av sina liv. För Magnus del blev det bara fram till 1980, när han efterträddes av en annan kämpe – Evor Jonsson. Thore fick vara med fram till 1992, då Per Henskog fick axla hans mantel. Den store kämpen – Gunnel – jobbade närmare 25 år med föreningens bästa för sina ögon. Arne Rosell fick ta över när Gunnel lämnade oss. Utöver dessa har ett 60-tal personer varit aktiva funktionärer längre eller kortare tid i föreningen.

Vad har då hänt under dessa år? Tittar man i verksamhetsberättelser och protokoll finner man ett stort engagemang i många verksamheter. Bland de mest bestående sakerna är allt arbete som lagts ner på Trulsegården och Albogården. Hur många timmar har dessa objekt krävt från funktionärer och medlemmars sida? Det är svårt att uppskatta men det är många, många.

Trulsegården blev den första föreningslokalen. 1981 började det hela och vi fick både lokaler för föremålsutställning och mötesverksamhet. Kanske inte helt ideala, men ändå funktionella. Många är de vår- och höstdagar som genomförts där, med lotterier, försäljningar och demonstrationer. Allt för att få den snöda ekonomin att gå ihop så att föreningen kunde leva vidare.

Albogården blev nästa stora projekt. Redan 1987 började sonderingarna att ta över gården. Återigen var det pengar som var stötestenen, men med kontakter och ivrigt letande kunde medel fås fram. 1992 började verksamheten i huset.

Föreningen har även inventerat alla båtsmanstorpen i Backa. Båtsmännen var en del av indelningsverket och tjänstgjorde i flottan medan soldaterna tjänstgjorde i armén. Till Bohus 2:a båtsmanskompani hörde Bleketorpet, Hagatorpet, Hedatorpet, Kapers, Rems, Lustigs och Grås torp. Detta resultat användes bl a då Backatorpsgatorna namnsattes för ett antal år sedan. Flera små hemman plockades samman i en Plockerote, därav namnet Plockerotegatan.

I Albogården finns ett museum inrett. Dess föremål kommer alla från häradsdomaren Algot Johanssons Backa Östergård, som revs 1971. Museet visar vi gärna för både vuxna och skolklasser.

Detta är lite av vad Backa Hembygdsförening sysslar med. Det finns säkert andra saker som du vill fördjupa dig i. Ta då upp det med föreningen, så skall vi se vad vi gemensamt kan göra åt det.