Sommaren 1789 dör Bengt Larsson av ”håll och stygn”. Det var en vanlig beteckning på lunginflammation, tuberkulos eller andra liknande åkommor. Bengt blev bara 52 år gammal. 

Bouppteckningen efter Bengt är den första som görs efter en boende på Åstol, och ger oss en bild av hur man levde på ön under den första tiden.

Vid denna tid har man bott på Åstol i trettio år, men dessa bouppteckningar berättar ändå lite om den livet på ön under de första åren.

Bengt lämnar efter sig hustrun Helena och sju barn i livet. De äldsta barnen är redan gifta, men yngsta dottern Annika är bara nio år. Familjen har haft det relativt bra. Bouppteckningen är mer än tjugo tätskrivna sidor. Många står i skuld till honom, och det är inte bara grannarna på Åstol som har lånat pengar. Det är personer från Inland, fastlandet innanför Åstol, men också från Dyrön och Kårevik. Det vittnar om omfattande kontakter med bygderna runt Åstol.

Här nedan kan du ta del av bouppteckningen efter Bengt Larsson. Den finns i original i Riksarkivet, Orust och Tjörns häradsrätts arkiv, volym FII:2 sid 2141.