Askims hembygdsförening 50 år – en återblick (1955-2005)

En sammanställning av Ragnar Nilson

För att få fakta till denna återblick har jag i huvudsak använt mig av de verksamhetsberättelser, som varje år varit införda i hembygdsföreningens årsskrifter. Man imponeras av allt, som åstadkommits under dessa 50 år och märker snart att det blir svårt att på ett bra sätt kunna redogöra härför. Jag har valt att systematisera materialet enligt nedan och hoppas att läsaren skall få en god uppfattning av den mångfacetterade verksamhet som har bedrivits.

1. AHF:s historia i korthet (jag har här och i det följande förkortat
   föreningens namn till AHF)
2. Tomt och byggnader
3. Museiföremålen
4. Arkivet
5. Naturvårdssektionen
6. Egna arrangemang
7. Kurser och studiecirklar
8. Närpromenader, utfärder och studiebesök
9. Årsskriften
10. Utställningar och annan PR-verksamhet
11. Vägnamnsberedning
12. Ekonomi
13. Slutord

AHF:s historia i korthet
1955, 22 mars, bildades föreningen vid ett möte i gamla kommunalhuset. Initiativtagare var Karl-Östen Sjöholm och Åke Berg, båda lärare i Askim. Som styrelse valdes vid mötet Åke Berg, ordförande, Olle Goës, vice ordförande, Karl-Östen Sjöholm, sekreterare och Georg Pettersson, kassör och utan särskilda funktioner Tyra Vallin, Margareta Sandberg, Carl Sandberg, Evald Hansson, Georg Johansson och Judith Larsson. Ett 80-tal anmälde sig redan då som medlemmar. Årsavgiften fastställdes till 5:- Askims kommun beviljade föreningen ett årligt bidrag på 2.500:-

1955, hösten, köptes södra delen av den nuvarande museitomten, c:a 1.500 m², av syskonen Sandberg, Stora Skintebo. Pris 3.50 per m². Samtidigt skänkte Sandbergs till föreningen den skvaltkvarn som då stod på Bror Sandbergs tomt.

1956 utgavs den första årsskriften, som handlar om startåret 1955. Kostnad för årsskriften var då 1.065:-

1959. Skvaltkvarnen hade monterats ned och byggts upp igen på AHF:s tomt. Den invigdes nu som föreningens första museibyggnad. Man hade nu 225 registrerade föremål.

1959. Olle Goës efterträdde Åke Berg som ordförande. Åke Berg stod kvar i styrelsen som vice ordförande.

1961. Det första vagnslidret uppfördes.

1971. Beslöts att starta en naturvårdssektion.

1972. Askims kommun beviljade AHF ett bidrag på 100.000:- inför kommunsammanslagningen.

1974. Midsommarafton firades för första gången i Billdals park.

1975. Köpeavtalet blev klart med Sandbergs för den norra tomtdelen, c:a 2.500 m².
Pris 10:- per m². I köpet ingick smedjan och magasinsbyggnaden.

1978. AHF hade nu över 700 medlemmar (=antal hushåll, d.v.s. familjemedlemmar medräknas inte).

1980 Det andra vagnslidret uppfördes – det som ligger längs med Äsebackevägen.

1983 Ruth och Erik Niklasson, Stora Askim, överlämnade sin stora samling av gamla föremål till museet.

1984 Hembygdens dag firades för första gången.

1985 Föreningen hade nu 850 medlemmar. Detta är nog det högsta antalet någonsin. Därefter har antalet medlemmar hållit sig omkring 700.

1992 Tisdagsgruppen börjar sitt arbete. Träffas i smedjan varje tisdag mellan kl.10 och 12.00. Arkivgruppen startar också sitt arbete detta år.

1995 Den nybyggda museibyggnaden ”Torpet” invigdes. AHF firade då sitt 40-årsjubileum.

1997 Studiecirkeln ”Handelsbodar i Askim” startar.

2002 Inbrott i kvarnen. C:a 20 föremål stals. En ekologi- och naturvårdscirkel startar.

2004 Antal registrerade föremål överstiger nu 2.600.

2011 ”Friggebod för förvaring färdigställd.

Som avslutning på denna korta historik lämnas här en uppställning över föreningens ordförande sedan starten:

Åke Berg 1955 – 1958 (död 1983)
Olle Goës 1959 – 1980 (död 1993)
Göran Peterson 1981 – 1984
Agneta Ahlström 1985 – 1990
Ingrid Vinge 1991 – 1999 (död 1999)
Ragnar Nilson 2000 – 2003 (död 2015)
Ralph Josefsson 2004 – 2012
Gunvor (Gun) Olsen Andersson 2013 – 2016
Bengt Lindahl 2017 –

Tomt och byggnader
Museitomten i Skintebo är på över 4000 m² och på tomten finns nu sju byggnader. Av syskonen Sandberg köpte AHF 1955 den södra delen av tomten och 1975 den norra. I det senare köpet ingick två byggnader, smedjan och magasinet. Kvarnen, som blev AHF:s första museibyggnad, hade ursprungligen fungerat som en s.k. skvaltkvarn vid Bassåsbäcken. Den flyttades av Carl Johan Sandberg till Skintebo Stora på 1850-talet och var placerad där ända tills den flyttades till museitomten och invigdes som museum 1959.

Allteftersom föremålssamlingen ökade och när föreningen som gåvor fick ta emot kärror, vagnar, slädar och större jordbruksredskap blev det behov av större utrymmen för förvaring av dessa. 1961 uppfördes så det första vagnslidret mot söder och 1980 det andra utefter Äsebackevägen.

För att få ytterligare förvaringsutrymmen ansökte föreningen 1999 om bygglov för en mindre tillbyggnad som skulle sammanbinda de två lidren. Denna ansökan avslogs eftersom tillbyggnaden skulle ligga på mark, som inte får bebyggas (för nära vägen). Man kan vara glad för att Stadsbyggnadskontoret inte hade samma inställning 1980 när lider nr 2 uppfördes!

Vagnmakeriet som låg på Sandbergs tomt, alltså utanför AHF:s museitomt, arrenderades av AHF 1960. Enligt avtalet skulle AHF ”tillvarata gamla hantverksredskap och i autentisk miljö visa hur arbetet i en vagnmakeriverkstad förr bedrevs”. Arrendet var på 25 år men förnyades aldrig, vilket borde ha skett 1985. Föreningen har dock senare fått ta hand om alla de verktyg, mallar och halvfabrikat som fanns i byggnaden.

Den tröskvandring som är placerad mellan de två lidren anskaffades och sattes upp av Arne Hansson l969.

Alla byggnaderna på tomten, utom smedjan och magasinet, har tillkommit då man behövde utrymmen för förvaring av de föremål som överlämnades till föreningen. Men man önskade sig också en hembygdsgård, som man skulle kunna inreda med möbler och visa upp hur man levde i Askim förr i tiden. Ett tillfälle yppade sig på 1960-talet då man kunde förvärva en 150-årig stuga i Skalldalen, Hovås,den s.k. Skalldalsstugan. Den monterades ned och flyttades till museitomten i Skintebo, man sökte och fick byggnadslov 1967. När det blev dags att börja med bygget visade det sig att virket var angripet av röta. Så det blev ingen hembygdsgård då, men man har inte slutat att hoppas!

1964 ”elektrifierades” hembygdsmuseet och 1974 lade man ner en elkabel mellan smedjan och mätaren i det södra lidret. Samma år installerades vatten och avlopp i smedjan.

1974 flyttades gränsstenen från Snipen till Skintebo där den placerades vid museets entré.

1992 gjordes magasinet i ordning. Det isolerades och man drog in elektricitet och satte upp ett par värmeelement. Hyllor anskaffades så att man kunde få bättre ordning på de där förvarade föremålen. Magasinet blev nu den första isolerade museilokalen.

1995 invigdes så ”Torpet”, som byggdes som en museilokal, där man på ett bra sätt skulle kunna förvara och presentera de föremål som där placeras. Trots kostnaden på c:a 250.000 behövde föreningen inte ta upp något lån. Medlemmar, företag och organisationer ställde upp med hela kostnaden.

Löpande måste tomt och byggnader underhållas. Medlemmar har under alla år vid s.k. arbetsdagar träffats vid museet och arbetat med allehanda underhållsarbeten. Det kan ha gällt byte av tegelpannor, målning in- och utvändigt av byggnaderna, gräsklippning, plantering av växter mm. Numera sköts detta arbete av Tisdagsgruppen. Exempel på större arbeten under senare år är byte av tegeltak, insättning av ventiler i båda lidren, uppsättning av lysämnesarmatur i smedjan, kvarnen och lidren, uppsättning av infravärme i smedjan, målning utvändigt av smedjan, magasinet och Torpet, uppsättning av hängrännor på magasinet, lidren och smedjan.

Under tiden 1995 – 2001 har AHF haft möjlighet att utan kostnad anlita personer som av Arbetsförmedlingen hänvisats till föreningen för s.k. ALU-arbete. Mycket renoverings- och reparationsarbete har därvid blivit utfört av duktiga yrkesmän. Som deras arbetsledare har Arne Johansson fungerat.

Tyvärr fick föreningen 2001 avslag på sin begäran att få smedjan byggnadsminnes-förklarad. Stadsmuseet hade stött AHF:s begäran men Länsstyrelsen ansåg att ”smedjan inte uppfyller lagens krav på att vara synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde”.

Under år 2002 hade man inbrott i kvarnen. Ett 20-tal värdefulla föremål stals. Nya lås sattes därefter in i lidren eftersom tjuvarna också hade också brutit sig in där, men då inte tagit något med sig. På kvarnens fönster skruvades säkringsbleck fast så att de inte skulle kunna gå att öppna så lätt.

Museiföremålen
Redan vid föreningens start 1955 uppmanades medlemmarna att till föreningen överlämna ”äldre redskap och bruksföremål”. När den första museibyggnaden , skvaltkvarnen, hade flyttats till museitomten samlades de insamlade föremålen där. Olle Goës numrerade och ritade av eller avfotograferade varje föremål och samlade sedan dessa avbildningar i löpnummerordning i pärmar.

Strax efter starten hade man redan 225 registrerade föremål. Sedan tycks detta registreringsarbete mer eller mindre ha upphört eftersom föreningen år 1992, då Föremålsgruppen startade sin verksamhet, endast hade 386 föremål registrerade i dessa pärmar. Att man under dessa 36 år endast skulle ha tagit emot 161 föremål föreföll otroligt och man fann också sedan många föremål som utan registernummer hade samlats i vagnmakeriet, i magasinet och i smedjan och även utomhus. Av detta skäl har tyvärr föreningen många föremål, där man inte har kunskap om, när och av vem de har skänkts.

Behandling för att skydda föremålen mot rost, trämask m.m. gjordes första gången 1963. 1978 anlitades en fackman härför. Sedan Föremålsgruppen startade sin verksamhet sker motsvarande arbeten löpande. Gruppen består av 6-8 pensionärer, som träffas varje tisdag utom under juli och augusti. F.n finns över 2600 föremål registrerade. Nya föremål får liksom tidigare ett löpande nummer, som införes i en förvärvskatalog. De mäts, avritas eller avfotograferas och alla kända data om föremålet antecknas på ett A4-blad, som sätts in i pärmar ordnade efter föremålets art, t.ex. jordbruk, fiske, transporter, hushåll. Sedan 1995 dataregistreras alla föremål. Föremålet placeras till sist i någon av byggnaderna.

Stora givare av föremål har under årens lopp varit: Emma Pettersson på Nygård, Gerda Pettersson, Uggledal, Gunnar Pettersson, Hult, syskonen Sandberg, Stora Skintebo (Karl, Margareta och Bror),Olle Goës, Billdal, Ruth och Erik Niklasson, Stora Askim, Alice och Henry Cedenstedt, Billdal, Gunvor Gunnarsson, Hult, Henry Claessons dödsbo, Ambjörnhagen, Bertil Emilsson, Askim, Nils Lilliehöök, Brottkärr/Göteborg, Elin och Arne Johansson, Hovås, Lars Hillnäs, Billdal, Harriet och Lennart Heed, Hovås, Lennart Nilsson, Klåvan, Anna-Greta Holmgren, Billdal.

Arkivet
Vid starten 1955 uppmanades askimsborna att ”leta reda på äldre och nyare askimsbilder, uppteckna folkminnen m.m.” I någon av de första årsskrifterna kan man läsa att ”Sammanförda och ordnade ger t.ex. arkiv och fotografier en klarläggande bild av vår socken i gången tid”. Arkivet var då och är nu en väsentlig del av kunskapen om vår hembygd.

Olle Goës skapade ett arkivsystem för AHF, som i stort sett gäller fortfarande. Han systematiserade t.ex. fotosamlingen efter geografiskt område och tidningsurklipp efter händelsens art. 1963 fick arkivet ett utrymme i Hovåsskolan och från 1970 ett avsevärt större utrymme i dåvarande Hovåsbibliotekets källare. Där fanns möjlighet att sitta och arbeta med arkivmaterialet, som ständigt ökade i omfång. Under 2001 fick man bättre och ljusare lokaler i samma källarplan.

Arkivgruppen bildades 1992 och träffas nu varje torsdag mellan kl. 10 och 12 i Torpet. Arbetet gäller bl.a. databasregistrering och scanning av erhållna foton, registrering av nya böcker enl. svenska biblioteksystemet och placering i bokhyllor i den ordningen, insortering av tidningsurklipp och gårdshandlingar i pärmar resp arkivkartonger. Arkivet innehåller också protokoll m.m. från föreningar som har verkat i Askim, material från Askims första folkbibliotek m.m. Där förvaras också överexemplar av tidigare årsskrifter och andra trycksaker.

Det händer att föreningar och enskilda kontaktar AHF för t.ex.studium av tidigare. bebyggelse inom ett visst område. De är alltid välkomna till arkivet, när arkivgruppen arbetar och kan mot kvitto få låna visst material.

Naturvårdssektionen
År 1971 tillsatte AHF en naturvårdssektion för att ”bevaka miljö- och naturvårdsfrågor samt värna om natur och fornminnen”. Redan året efter hade sektionen en egen verksamhetsberättelse i årsskriften.

Sektionen har under de år som gått på olika sätt bevakat utvecklingen beträffande bebyggelse och trafik, granskat stadsplaner och avgett synpunkter härpå. Man har också besvarat remisser från Stadsbyggnadskontoret.

Det är många områden, som varit föremål för Naturvårdssektionens granskning. Några exempel är Välenområdet, Billdals park, Sandsjöbackareservatet, Hult Åsen, Årekärrslunden, Brottkärr, Östra Trollåsen och Billdals Kyrkby. Ofta har man fått gehör för sina synpunkter.

1994 började man med att, efter samråd med Stadsmuseet, ha uppsikt över fasta fornlämningar såsom hällristningar, rösen och bautastenar.

Man har också arrangerat speciella vandringar med kunniga guider för att visa på och informera om Askims växt- och djurliv. ”Familjedagen på Amundön”, som har genomförts ett par år, hoppas man skall bli en tradition. Intresset har varit mycket stort för denna typ av utbildning för både barn och vuxna. År 2002 startades en ekologi- och miljövårdscirkel, där man träffas en gång i månaden för att lyssna på föredrag eller göra utflykter i vårt närområde.

Egna arrangemang
För att ge möjlighet för medlemmarna och andra att träffas under trivsamma former har under årens lopp många olika arrangemang genomförts. Redan 1955 anordnades Lussefest i Kommunalhuset som samlade hela 100 personer. Från 1959 höll man till i Hovåsskolan och detta blev sedan tradition ända fram till 1984. Numera är lussefesten ersatt av en liten julmarknad. Deltagarantalet uppgick flera år till över 150 personer.

Årsmötena har varje år varit en möjlighet att samla medlemmarna för att ge information och underhållning och självfallet genomföra val av styrelse etc. enligt stadgarna. Årsmötena hölls från början i Hovåsskolan (flera i styrelsen var ju lärare!), men från 1993 till 2004 höll man till i Billdals kyrka. I januari 2005 beslöt emellertid kyrkorådet i Askims församling att inte låta föreningen hålla till i kyrkorummet, där man brukade ha parentation över avlidna och sång av barnkör, innan man flyttade över till samlingssalen för årsmötesförhandlingar, underhållning och kaffeservering. Skälet härtill var att kyrkorummet var ”helgat” och därför inte fick nyttjas av AHF. Årsmötet 2005 hölls därför i gamla kommunalhuset. Man har som föredragshållare vid årsmötena lyckats att engagera kända personer som t.ex. Västgöta-Bengtsson, professorerna C A Moberg och Bengt Hubendick, Nils Dahlbeck och Sven Schånberg. Numera är årsmötena åter i Billdals kyrka.

Från 1974 har AHF arrangerat Midsommarfirandet i Billdals park, alltid med deltagande av folkdanslaget National. Det verkar som det blir fler och fler som kommer dit allteftersom åren går. Det är mycket förberedelsarbete med att klä maj-stången, ordna med lotterier etc. men medlemmar ställer upp med glatt humör.

Friluftsgudstjänst på midsommardagen vid hembygdsmuseet har varit tradition sedan 1982. Den första friluftsgudstjänsten genomfördes där även året innan, men då 14 juni. Efter gudstjänsten har alltid ”kyrkkaffe” serverats även om regnet strilat ned.

Ett annat stort arrangemang är Hembygdens dag som firades första gången 1984 – då med musik och folkdansuppvisning, linberedning och spinning samt brödbak vid öppen eld. Hembygdens dag har sedan dess firats varje år den sista söndagen i augusti men med något varierande aktiviteter. Några år på 80-talet hade man t.ex. ponnyridning för barn och från 1997 har hantverkare inbjudits för att visa sitt hantverkskunnande och ha möjlighet att sälja sina alster. Folke Karlsson, Billdal, ställer numera ut sina vackra hönor och tuppar samt gulliga kycklingar som uppskattas mycket av både barn och vuxna. Under många år har man haft glädjen att njuta av musik framförd av Billdals spelmanslag, tidigare Nygårdspojkarna. De har också medverkat vid årsmöten.Till Hembygdens dag hör alltid lotterier och kaffeservering.

Öppet hus på museet har anordnats åtskilliga gånger under åren som gått, men 1997 blev det regel att ha museet öppet den första söndagen varje månad (ej januari, juli och augusti) mellan kl. 12 och 15. Kunniga guider ställer då upp. Den första söndagen i december serveras glögg och pepparkakor utan kostnad för besökarna. År 2004 gjordes ett försök med att den söndagen ordna en liten julmarknad. Några hantverkare var inbjudna, två musikanter spelade, elden sprakade i härden, glögg, kaffe och pepparkakor serverades och ett litet lotteri gav en del inkomster. Allt skedde i smedjan, det var trångt men trivsamt. C:a 70 personer kom till museet, vilket är fler än vid någon annan ”öppet-hus-söndag”.

Skintebodagen var en aktivitet som genomfördes första gången i maj 1975 och pågick sedan några år. Larsmässomarknad genomfördes 10 augusti 1963 vid museet. Man hade då lotterier, försäljning av ”handaslöjd” och kaffeservering. Arrangemanget genomfördes också 1967.

”Musik i smedjan” är ett arrangemang som genomförts några gånger och som alltid uppskattats av en fullsatt smedja. Bo Englund, Billdal, har underhållit med sång, gitarrspelning och trevligt småprat minst 4 gånger sedan han var hos oss första gången 1978. En trio, blockflöjt, fiol och cello, spelade för oss 10 oktober 2002. Man hoppas få höra dem igen. Eftersom det ofta är lite kallt och rått i smedjan severas vid dessa tillfällen varm buljong och ostkex.

Kurser och studiecirklar
Redan tidigt började Askims Hembygdsförening med olika slag av kurser och studiecirklar. 1960 startades t.ex. en sångcirkel som dock upphörde 1964 p.g.a. bristande intresse. Även en folkdanskurs startade 1960 med Leif Karlsson som ledare. Den höll på ett par år på 60-talet och 1975 blev det i stället en kurs i gammaldans, även den ledd av Leif Karlsson. Den kursen blev mycket uppskattad och hade många deltagare. Leif fortsatte som dess ledare till 1986. På grund av deltagarnas stora intresse fortsatte gammaldansen ända till 1991. Musikanter under många år var Alf och Martin Samuelsson. Man höll till i Föreningsgården, Billdal, f.d. Litsegårdens gamla skola.

1967 startade en kurs i arkivvård med 12 deltagare. Den togs upp igen 1987-1988.

Karl Nordwall ledde en studiecirkel, ”Hotet mot vår miljö”, under 1969. 10 medlemmar deltog och man träffades vid 10 möten.

1986 satte man igång en studiecirkel ”Min hembygds ortsnamn” Den fortsatte även 1987.

1997 startade man en studiecirkel ”Handelsbodar i Askim”. Den cirkeln har nu hållit på några år och skall så småningom resultera i en skrift om Askims handelsbodar och kiosker.

Naturvårdssektionen startade 2002 cirkeln ”Ekologi och naturvård”, som tidigare nämnts. Den pågår fortfarande.

Närpromenader, utfärder, studiebesök

Redan första verksamhetsåret gjorde AHF en utfärd, den gången till Äskhults by, och då hade man c:a 80 deltagare. De närmast följande åren gjordes ganska långa utfärder med buss eller båt. Exempel på resmål var då Hedareds stavkyrka, Älvsborgs fästning, Marstrand, Bokenäset, Falbygden med Åsle tå samt Hovs hallar. Anmärkningsvärt är att det var så många deltagare vid dessa utfärder.Till Bokenäset deltog t.ex. 129 personer, till Åsle tå 78 och till Hovs hallar 80 personer.

Efter 1965 var det sällan mer än 50 deltagare vid AHF:s utfärder. Besöksmål efter 1965 har varit bl.a. Torpa stenhus, Orust runt, Läckö slott, Klädesholmen med S/S Bohuslän, Tanums hällristningar.

Från 1972 gjordes 5-8 närpromenader eller mindre utfärder per år och en något längre höstutflykt, bl.a. till Tjolöholm, Stora Kornö, Bollebygd/Borås, Känsö, Tjörn runt med S/S Bohuslän.

På 90-talet minskade antalet närpromenader/utfärder per år liksom antalet deltagare. Sällan har fler än 15 deltagit.

På senare år har man ordnat med flera studiebesök till museer och hembygdsföreningar, t.ex. Fiskemuseet 1994, Mårtagården i Onsala 1997, Hallandsstugan och Skansen Kronan 1998, Kållereds hembygdsgård och Vagnmuseet i Onsala 1999, Partille hembygdsförening 2000, Öckerö hembygds-förening och Nordhallands hembygdsmuseum i Kungsbacka 2001.

Naturvårdssektionen har under senare år också anordnat närpromenader/utfärder. Exempel härpå är den redan nämnda Familjedagen på Amundön, promenad på Torstens ås och i Välenområdet samt en dagsutflykt till Hallands Väderö 2002.

Årsskrifter
Åke Berg, föreningens förste ordförande, skrev i den första årsskriften, 1956, följande: ”Den årsskrift, som härmed når våra medlemmar, söker med sitt innehåll tillgodose olika smakriktningar. Det är redaktionskommitténs avsikt att med en årlig publikation av detta slag ge läsarna artiklar om vår bygd ur olika synvinklar, sådan den var och som den ter sig idag. De samlade årsskrifterna bör en gång kunna ge en allsidig bild av Askim utan att man binder framställningen i form av en gedigen sockenbeskrivning”. När man nu efter 50 år läser igenom årsskrifterna kan man konstatera att Åke Bergs förhoppningar väl har infriats. Man läser om Askims historia, natur, bebyggelse, föreningar, skolor mm samt om händelser och om personer som på olika sätt påverkat Askims utveckling. Varje år får man också en sammanfattning av vad som hänt i den egna hembygdsföreningen.

I varje årsskrift har lämnats en redogörelse från Askims församling och från biblioteket. Våra skolor har tidigare varit intresserade av att ge bidrag till årsskriften i form av ett referat över vad som hänt under året. I årsskriften 1992 fanns t.ex. referat från 9 skolor men i årsskriften 2003 endast från en, Hultskolan, trots att redaktionskommittén tillskrivit samtliga rektorer. Förr medverkade också flera föreningar t.ex. Lions Club, Askims biodlarförening, Askims skyttelag, Göteborgs golfklubb och Hovås-Askims båtklubb. Numera är Askimsdistriktet av Röda Korset den enda förening som årligen medverkar i AHF:s årsskrift.

Från l956 och fram till 1988 behandlades händelser året innan, men från 1990 beslutades att ge ut årsskriften i början av året och den skulle då behandla det just avslutade året. Årsskriften 1990 behandlar därför båda åren 1989 och 1990. En tidigare årsskrift är ett ”dubbelnummer”, 1968/1969, som alltså avser båda dessa år. Varför man inte gav ut en årsskrift för vardera året är obekant.

1993 började man att i text och bild berätta om vilka gåvor som lämnats till museet och till arkivet samtidigt som man också angav givarens namn. 1996 började man att ta in AHF:s årsredovisning i årsskriften.

De första årsskrifterna innehöll c:a 30 sidor. Nu är det alltid över 48 sidor. Fr.o.m. 2004 är bilder i  årsskriften i färg.

Utställningar och andra PR-aktiviteter
Under 1956 hade hembygdsföreningen en mindre utställning i församlingshemmet. Under åren som gått har man flera gånger genom utställningar försökt öka kunskapen om vår verksamhet och därmed också värva nya medlemmar. I Hovås bibliotek hade man en utställning 1971 och i Askims bibliotek 1996. I Stadsmuseets lokaler har vi tillsammans med andra föreningar deltagit i utställningar, först 1977 och sedan på den s.k. ”Föreningsdagen” 1997 – 2004 (ej år 2000). På ”Askimsdagen” på Askims torg deltog föreningen med utställning åren 2002 och 2003.

Att föreningen sedan 1997 har ”öppet hus” på museet den första söndagen i månaden är naturligtvis också en PR-aktivitet. Många besökare imponeras av våra
samlingar och av vad guiderna har att berätta. Flera har i samband med besöken anmält sig som medlemmar. På vårarna får vi besök av skolbarn, oftast tredje årets elever. De är alltid intresserade och frågvisa. Förhoppningsvis berättar de för sina föräldrar om besöket.

I GP annonserar vi i ”Guiden” om alla våra aktiviteter, även om ”öppet hus”. Tyvärr kommer vi oftast inte med. Däremot tar tidningen Sydvästen in våra annonser. Artiklar som varit införda i Askimsbladet om ”Askim förr och nu” illustreras oftast med foton från vårt arkiv, vilket väl också har en viss PR-effekt.

Några gånger under AHF:s historia har man gjort försök att via direktreklam värva nya medlemmar. Redan 1963 skickade man ut en folder för medlemsrekrytering och det har sedan upprepats några gånger, oftast med klent resultat.

Vägnamnsberedning
En vägnamnskommitté bildades tidigt inom hembygdsföreningen. När Askim var en egen kommun lämnade man sina förslag till kommunalfullmäktige som sedan fattade beslut. När vi 1974 införlivades med Göteborg blev AHF konsult till Namnberedningen under Kulturnämnden i Göteborg.

När ett nytt bostadsområde planeras inom stadsdelen vänder sig Namnberedningens sekreterare till AHF för att få förslag till lämpliga vägnamn.
AHF samlar då de medlemmar, som man tror har en bra kunskap om området. Denna grupp diskuterar då områdets karaktär, speciella kännetecken, verksamheter som där förekommit och kanske om personer som bott där tidigare. Förhoppningsvis kommer gruppen fram till bra vägnamnsförslag, som sedan lämnas till Namnberedningen, som i sin tur lämnar förslagen för beslut i Kulturnämnden.

Hur mycket AHF tidigare har kunnat påverka vägnamnen är okänt, men man vet att från år 2000 har 15 vägnamn, som föreningen föreslagit, blivit fastställda av Kulturnämnden. Det har gällt områden norr om Billdals kyrka, vid Askimsbadet och i Hult samt de områden som benämnts Billdals kyrkby, Kopparås by och Östra Trollåsen.

Ekonomi
Basen för föreningens ekonomi är medlemsavgifterna. Därför är det av vikt att antalet medlemmar är så högt som möjligt. Årsavgiften som 1955 var 5 kr är nu efter 50 år 100 kr. Man kan inte längre söka ständigt medlemskap. Askims kommun gav föreningen från starten ett årligt bidrag på 2.500 kr. och 1972 hela 100.000 kr inför kommunsammanslagningen. Göteborgs stad har inte gett föreningen något årligt bidrag men 2001 fick AHF ett engångsbelopp på 10.000 kr av stadsdelsnämnden. (Att man slipper att betala hyra för källarutrymmet för arkivet i Hovåsskolan är förstås också ett bidrag).

Från Herman Zetterbergs stiftelse fick AHF 1990 ett bidrag på 15.000 för att konservera verktygen i vagnmakeriet och från Wijkska kulturfonden 1997 50.000 kr. Stora belopp har också överlämnats av Lions i Billdal. I samband med begravningar 1999 av våra medlemmar Ingrid Goës, Rune Sundler, Ingrid Vinge och Hans Vinge fick vi mottaga ”minnesgåvor” på stora belopp. Hans Vinge, som gick bort i december 2017, testamenterade 25.000 kr till föreningen.

När Torpet planerades gjordes en aktion för att samla in pengar för bygget från medlemmar, företag och organisationer. Detta gav ett så gott resultat att föreningen slapp att låna pengar i bank.

När inbetalningsavin för medlemskap skickas ut på våren är det många som utöver årsavgiften även skänker som gåva en summa pengar. Även ständiga medlemmar betalar på detta sätt en frivillig årsavgift. Besökare till museet betalar också ofta en frivillig entréavgift. Icke föraktliga inkomstkällor har under åren varit lotterier och kaffeserveringar vid olika arrangemang som årsmöte, midsommarfirandet och Hembygdens dag. Frivilliga entréavgifter till midsommarfirandet och nationaldagsfirandet har också blivit goda bidrag till ekonomin.

Allt detta gör att föreningens ekonomi är ganska god. Men hur hade den varit om inte ett antal medlemmar hade ägnat så mycket tid och intresse åt hembygdsföreningen?
Jag tänker då särskilt på de insatser, som några av våra kvinnliga medlemmar utför t.ex. vid förberedelser av sådana arrangemang som årsmöten, midsommarfirande och Hembygdens dag. De bakar, kokar och serverar kaffe, städar, skaffar lotterivinster, säljer lotter m.m. m.m. Föreningen har också på den manliga sidan medlemmar som lägger ner mycket tid och arbete med t.ex. reparationer av byggnader, målningsarbeten, elinstallationer m.m. vilket har inneburit stora kostnadsbesparingar.

Slutord
En historik präglas alltid av den som skrivit den. Läsaren kan därför kanske tycka att jag borde skrivit mer om en del saker och mindre om andra. Sammanställningen ovan påverkas naturligtvis också av mina egna erfarenheter av arbetet inom hembygdsföreningen. Även om jag varit medlem sedan 1958 blev jag aktiv i föreningen först 1991. Därför har kanske 1990-talet och åren 2000 – 2004 fått alltför stort utrymme i min återblick. Trots detta hoppas jag att ni haft glädje av att läsa igenom denna sammanställning.

Askim, våren 2005

Ragnar Nilson

Kompletterat av Lars-Olof Jacobsson.