Jean Bolinder

Jag föddes visserligen på BB i Linköping 5.12.1935,
men jag växte upp i Åsbo på Laggarps Säteri, som mina föräldrar ägde.
Det var en i många stycken lycklig barndom med massvis av kamrater.
Många har blivet mina vänner livet igenom. En av dem Solveig Rödin-Svensson bor ännu kvar i sitt barndomsshem Valltorp på Laggarp och med henne har jag haft kontakt åren igenom. Det är härligt att prata med Solvig och hennes man Lennart och få veta om snön ligger i Åsbodalen, om våren kommit eller hur hösten prunkar.
Nå, jag tog realen i Mjölby, studenten i Motala, där jag tiokampade i MAIF, lumpade vid I4 i Linköping och gifte mig med dottern till sjukhusdirektören i Norrköping, Marianne Friis, kallad Ajan.
Mycket Östergötland alltså och när jag pluggade i Uppsala var jag teaterföreståndare på Östgöta nation - efterträdde Tage Danielsson på den posten.
Mina vetenskapliga studier avslutades med en fil lic (historia) i Lund. Teater, skrivande och målande har sedan dess fyllt mitt liv.
Mina pjäser har spelats på svenska scener och i radio över Europa ner till italienska RAI. Bokdebuten skedde med Skulle jag sörja då...som kom 1967. Min mest uppmärksammade roman är Dödisgropen 1990 - den belönades som Sveriges bästa kriminalroman det året, har sedan hamnat på listor över århundradets främsta och fått mest röster när svenska folket korade sina "favoritdeckare".
Mina böcker har översatts till en rad språk.
Som konstnär har jag varit med på en samlingsutställning 1993-4 på Prins Eugen Waldemarsudde
och som vetenskapare har jag skrivet Motalas officella historia och medverkat i Strindbergiana med mina studier om Strindbergs död. Jag har varit chef för ett teaterbibliotek på Sveriges största förlag Liber och lektor i historia, svenska och dramatik på ett gymnasium i Lund.
Just nu - i februari 2002 - leder jag teaterkurser i en kyrka i Lund - senaste produktion var min pjäs om en kvinnlig Jesus i vår tid Kristina - Guds dotter. En viktig och rolig bit i min tillvaro är att medarbeta i olika tidningar och tidskrifter som t ex Nordens största boktidningTidningen Boken. Jag har egna kolumner i Skolvärlden, DAST-mazine och Skånska Dagbladet, i vilken tidning jag recenserar konst och böcker, företrädelsevis psykologisk facklitteratur.
Mitt viktigaste engagemang just nu är, att försöka förbättra den usla svenska skolan och lyfta fram elevernas rätt. Det har lett till att lärare ilsknat till mot mig, uttryckt att jag bör avskedas från mitt skrivande och t.ex. nyligen kallat mig verbal "huligan" i Expressen. Som "huligan" betyder "ligist, förbrytare" tycker jag att ett sådant inlägg bara understryker vad jag säger om lärare - många av dem uppför sig lika omoget som unga elever.

Min övriga tid ägnas åt familj, underbara hustru Ajan, barn med familjer bl a fyra barnbarn: Calle, Agust, Truls och Isak. Och varje sommar far Ajan och jag till Nordkoster längst upp i Bohuslän och där målar jag - då brukar barn och barnbarn hälsa på. Det är fantastiskt!

Hösten 2002 utkom en kriminalroman som heter Martin Luffas hemlighet. Martin Luffa var min nallebjörn, när jag var ett litet barn på Laggarps Säteri. Den hemlighet Martin Luffa har i boken är förskräcklig och livsfarlig - men viken den är, får mina läsare veta först i höst

Lagom till jul 2003 utkom I skuggan av Bolinders verkstad.

JEAN BOLINDER

Copyright H B SKRIVARSTUGAN J & M BOLINDER