Sista turen för i år! Den lilla klassen, fyran, (inte i storlek, men i antal) gav sig iväg på morgonkvisten. Det var lite vått på backen, men det var kanske inte regn, utan bara lite tunga dimdroppar som orsakat det. Färden gick galant och snart var vi framme Vittene Tolsgården, där Teodor såg till att vi fick träffa Emil och Fluffis. De går inte i skolan, utan jobbar som tupp och höna hos Teodor.
Hästarna matades med gräs och äpplen innan vi trampade den sista biten, där sedan äpplen även till oss väntade. Och inte bara äpplen! En rejäl samling myggor och knott var också och tittade på platsen för alla guldfynden! Det blev jackor på och huvor upp, och som tur var kunde vi låna ihop så att alla kunde skydda sig. Det hjälpte inte att vi gick ut på åkern, flygfäna följde efter och attackerade.
Vi cyklade istället till församlingshemmet, Björkes första folkskola och pratade om att Björke, tack vare donationen från släkten Wennerberg, var så tidigt ute med ordnad skolgång. Sedan började det kurra i magarna, och minsann! korvgänget hade jobbat bra och alla blev mätta Maten skakades ner med lek, fotboll och trädklättring. Där fick vi ett fall, med en stukad handled och blåmärken på några ställen. Vi hoppas att det snart går över!
Upp på banvallen igen och så trampade vi tillbaka igen. I hembygdsgården blev det festis och mera lek och förstås också ett besök på årets sommarutställning, med alla konstiga saker. Vi får se om lysekäring och môsetofflor kommer med på något diagnostiskt prov i framtiden. Då kommer Åsaka skolas elever att klara det galant!
Med detta var årets skolcyklingar slut och vi tackar skolpersonal och medtrampande mammor, pappor och mor- och farföräldrar. Få se vart det bär iväg nästa år...
Nu ska vi snart iväg!
Mot Björke!
Mia hade längtat efter att få träffa Emil och var först framme...
... men det var fler som var intresserade
Gräs och äpplen är mums!
Lek och stoj hör en skolgård till!