En amatörarkeologs och hembygdsforskares arkiv och verksamhet


En amatörarkeologs och hembygdsforskares arkiv och verksamhet

Ingenjören, amatörarkeologen och hembygdsforskaren Bert Edenholm (1921-2011) efterlämnade vid sin bortgång ett stort material som har nu överlämnats som donation till Föreningen Vårfruberga kloster. Eftersom materialet kan vara av intresse för både professionella och amatörer på olika nivåer och inom olika ämnesområden kan det vara på sin plats att berätta något om Bert Edenholms verksamhet och hur det avsatt sig i det material som han lämnade efter sig.

Bert Edenholm växte upp i Stockholm och var också yrkesverksam där fram till 1951/52 då hans tjänst på KTH (som betalades av C.E.Johansson (MåttJohansson)) flyttades över till Eskilstuna.  Då hade familjen bott i ett villasamhälle drygt en mil söder om Stockholm i en trakt med  få fornlämningar ovan jord. Att komma till Rekarnebygden med alla de synliga fornlämningar som finns där måste för Bert ha varit rena rama Schlaraffenland och väckt hans fantasi och intresse .

Efter det att Bert pensionerats flyttade han och hustru Anna-Lisa 1986 från Mälarbaden norr om Torshälla till en flygel vid gården Kungsberg på Fogdön, där de kom att stanna till 1995. Platsen, gården, klosterruinerna och hela Fogdölandet väckte Berts intresse och blev en inspirationskälla för det fortsatta arbetet.

Detta engagemang avsatte sig i ett stort material bestående av fotografier, brev, skrivelser, uppslag till olika forskningsobjekt, egna anteckningar, skisser, utarbetade kartor, färdiga ritningar, tidningsurklipp, kopior av artiklar och dokument. Kort sagt, ett personligt material som i vissa fall är djupgående och koncentrerat, i andra mer ”ytligt” och skissartat.

Bert var en mycket intresserad fotograf,  han gjorde noggranna avritningar av fornlämningar, husgrunder och profiler i samband med utgrävningar och han ritade ett otal kartor. Eftersom han var en gammaldags ingenjör med grundlig utbildning i ritteknik och och dessutom genom sin yrkesverksamhet väl förtrogen med mätteknik innebar detta att  hans arbeten var mycket noggranna och tillförlitliga. Hans tydliga handstil underlättar studiet av materialet.

Det material som nu överlämnats till Föreningen Vårfruberga kloster  visar samlingen som den var vid Bert Edenholms frånfälle. Det innebär att vi inte vet vad som  kastats eller annars förkommit. Men mitt intryck är dock att det mesta sparats.

Att  beskriva samlingen på ett överskådligt och lättbegripligt sätt  har sina svårigheter men jag gör ett försök.

 

Geografiskt täcker materialet i stort området runt Mälaren, från öster med Stockholm och Södertörn till väster med Rekarnebygden bort mot  Kungsör med utlöpare ner till Hyndevad och Östra Hjälmaren. Från Uppland finns Långhundraleden, Vallentuna och omgivande trakter och Södermanland i huvudsak ner till Båven. Bergslagen representeras av material rörande äldre tiders järnframställning samt Lapphyttan.  Detta material  består mest av tidningsurklipp över utgrävningar och intressanta fornlämningar samt broschyrer över turistleder och intressanta platser oavsett ålder.

Några platser  har extra rikligt material: Nordiskt amatörarkeologiskt utgrävningsläger i Granby, Vallentuna sommaren 1989 och en kurs i amatörarkeologi på Biskops-Arnö sommaren 1991 liksom utgrävningarna av Julita kloster sommaren 1989 under Sune Zachrissons ledning

Åkers härad med socknarna Fogdö, Helgarö, Härad, Länna, Strängnäs socken(upplöstes 1950), Vansö, Åker.

För Fogdö hembygdsförening som omfattar socknarna Helgarö, Fogdö och Vansö finns förarbeten till Hembygdsföreningens årsskrift, likaså underlag och manuskript till olika artiklar i nämnda årsskrift (se särskild förteckning nedan).

Kompletta förteckningar över fornlämningar på Fogdön i synnerhet, men också över hela Åkers härad. För Åker också material rörande Åkers Bergslag.

Vårfruberga kloster/Kungsberg  med Tegelhagen samt Borgen behandlas nedan under egna rubriker.

För Härad finns material avseende hembygdsföreningen men också förarbeten till en historik över Näsbyholms säteri där det finns rester av eventuellt medeltida husgrunder. Också material angående ringbrynjefyndet vid Stensholm finns med liksom Gökstenen vid Näsbyholm.

Bert sysselsatte sig under åren på Näsbyholm (1999-2008) en hel del med kopplingen mellan Strängnäs biskopssäte och gården Eka i Härad. Också där finns ett påbörjat material med i synnerhet kopior av äldre kartor.

Vad gäller utgrävningarna inför E4-bygget finns sparat en mängd tidningsurklipp för sträckan Härad-Barva samt självfallet utgrävningarna i Lunda.

.

Selebo härad med socknarna Aspö, Kärnbo, Taxinge, Toresund, Ytterenhörna, Ytterselö, Överenhörna och Överselö.

Vad gäller Aspö socken finns en hel del material både avseende hembygdsföreningen men också fornminnen på Aspö. Bl.a. ritningar av grunden till det långhus Bert fann ovanför Solbacken vid Hörns gård och som han frilade. Om Gislestenen, gården Langö och dess gamla historia samt  en utredning av området Knalleborg vid Aspö kyrka finns en hel del. Den gamla Eriksgatans sträckning över Aspö upp mot Enköpingslandet intresserade honom särskilt.

 

Tosterön, vars södra del tidigare tillhörde Strängnäs socken och norra del Aspö socken

På Tosterön ligger Bårholmen, också kallad Borgholmen, på Edeby ägor. Den medeltida borgen hade tidigare grävts ut men en ny utgrävning gjordes åren 1997/98 med Hans A. Lidén som ledare. Inför denna utgrävning och under utgrävningsarbetet har Bert samlat underlag som fyller en hel pärm.

 

Området runt Vårfruberga kloster/Kungsberg med Tegelhagen

Under åren  på Kungsberg hade Bert en god kamrat och vän i arrendatorn på Kungsberg, Torsten Landgren, som intresserat hjälpte Bert med sin kunskap om gårdens marker.

Bert vandrade mycket omkring i omgivningarna och gjorde iakttagelser om fornlämningar från tiden före Vårfruberga kloster. Dessa troliga fornlämningar hade han velat undersöka ytterligare men en avverkning i området omöjliggjorde fortsatt arbete. Dock hade han innan detta skedde arbetat på att frilägga resterna av den medeltida oxvandringen borta i Tegelhagen, där det tegel som användes till byggandet av Vårfruberga kloster tillverkades. Arbetet och forskningarna resulterade i en artikel i Sörmlandsbygden år 1993 -  Ett tegelbruk från medeltid vid Vårfruberga kloster, s. 95-106.

Intresset utvidgades till att gälla medeltida tegeltillverkning samt medeltida byggnadshantverk och byggnadsorganisation överlag och litteratur införskaffades i ämnet.

En märklig sten med en inristad figur upptäcktes av en händelse i ett slånbärssnår i närheten av Kungsberg början av 1990-talet. Stenen dokumenterades och en brevväxling med Riksantikvarieämbetet följde. Hela dokumentationen med fotografier, nedskrivna iakttagelser, kartor och brevväxling finns nu i Föreningen Vårfruberga klosters arkiv.

(Vid färd till klosterruinen kvällen den 18/8 2012 kunde jag från bilen konstatera att stora slånbärssnår åter intagit området och att stenen nu som tidigare torde vara dold under vegetationen).

 

Vårfruberga kloster

Klostret och dess historia intresserade Bert i hög grad och han hade många och långa diskussioner med nestorn vad gäller klostrets historia, Gunnar Annell. Under alla år pågick samling av material rörande klostrets historia, kartering, uppmätningar och ritningar av klosterruinerna och det omgivande klosterområdet.

Förutom detta nedlagda arbete skötte också Bert  anläggningarna tillsammans med Torsten Landgren och deltog aktivt i visningar och andra engagemang rörande klostret.

Kungsberg

I samband med reformationen drogs klostret in till kronan, nunnorna avvisades och en kungsgård – Kungsberg – etablerades. Också för gården Kungsberg hade Bert stort intresse och samlade allt material från arkiv och skrifter som han kunde komma över. Det innebär att det finns kopior av äldre handlingar, ritningar, kartor, fotografier och annat rörande Kungsberg från Gustav Vasas tid och fram till våra dagar.

Strandområdet nedanför gården var intressant eftersom platsen var viktig för sjöfarten på Mälaren i äldre tider och innehöll lämningar av äldre bryggor.

Bert hade kontakt med dykare, särskilt dykaren Kjell-Ove Matsson som hade ett dokumenterat arkeologiskt intresse. Matsson anlitades för att undersöka sjöbotten utanför Kungsberg och Borgen och en del fynd gjordes.

Materialet för Vårfruberga kloster och kungsgården Kungsberg hör i stor utsträckning samman.

Borgen

Borgen nedanför nunneklostret var självfallet föremål för stort intresse. Utgrävningarna där föregicks av en kurs i arkeologi för amatörer och det var också amatörer som grävde under Hans A. Lidéns ledning.  Bert hade varit kursledare och förberett med ritningar, korrespondens  och övrigt material för deltagarna liksom han på samma sätt dokumenterade utgrävningsarbetet..

I övrigt hänvisas till Hans A. Lidéns skrift Kungsberg : konungens berg och den vackra jungfruns som utgavs  av Fogdö hembygdsförening 1996.

 

Klostermodellen

Efter det att Bert och Anna-Lisa flyttat till Näsbyholms gård i Härad började Bert att skissa på en tänkt modell av Vårfruberga kloster. Förarbetat inför modellbyggandet var noggrant och innebar förutom uppmätningar på plats också noggranna studier av byggnadsskick och planlösningar av  cistercienserkloster i Sverige och ute i Europa.

Arbetet med modellen engagerade på olika sätt hela familjen. Som kuriositet kan nämnas att Bert letade upp en tegelmur som tidsmässigt och förbandsmässigt sammanföll med hur man trodde att klostermurarna hade sett ut., nämligen ett väggparti på Torshälla kyrka (nu överputsat). Detta parti fotograferades i ett antal foton, som sedan förminskades så mycket som var möjligt och sedan användes för klostrets murar.

De små nunnorna är sydda av Berts yngsta dotter.

Andra cistercienserkloster.

Självfallet fanns också intresse för andra cistercienserkloster i Norden och Europa och också om dem samlades material, litteratur, broschyrer, fotografier etc. Särskilt under resor till Danmark och Nordtyskland ville Bert besöka kloster och platser av intresse.

En samling småtryck rörande brittiska och skotska kloster och kyrkor kommer från resor på Brittiska öarna.

 

Kurser

Eftersom Bert ledde kurser i Fogdö hembygdsförenings regi utformade han studiematerialet själv. Det finns nu bevarat, mestadels i form av overheadbilder.

 

Förutom vad som beskrivits ovan finns en hel del detaljerat material rörande Stockbåten, rester av en stockbåt från 1000-talet som hittades 1978 vid Norrtorpsudden på Fogdön, Bergshammars hospital, det s.k. Spättan, samt kyrkliga textilier från Fogdön bl.a..

Totalt omfattar samlingen vid överlämnandet till Föreningen Vårfruberga kloster 17 stora pärmar och ett tiotal mindre. Dessutom ett antal böcker, tidskrifter, årsböcker samt kartor.

Det är upp till föreningen Vårfruberga kloster att hantera och placera materialet.

 

Enligt uppgift från Föreningen Vårfruberga kloster i början av oktober 2012 är materialet nu fördelat mellan Fogdö hembygdsförening och Föreningen Vårfruberga kloster. Hos  hembygdsföreningen finns nu det material som finns under rubrikerna Åkers härad..., Selebo härad..., Torsterön... samt Kurser.

 

Allt som berör arkeologi och Vårfruberga kloster/Kungsberg finns däremot i Föreningen Vårfruberga klosters arkiv.

 

Bert Edenholm skrev ett antal artiklar i Fogdö hembygdsförenings årsskrift vilka jag förtecknat här nedan.   Listan kompletteras med Hans  A. Lidéns artiklar rörande utgrävningen av borganläggningen nedanför klostret.

 

Mellösa i augusti/september 2012

Margaretha Edenholm

 

 

Artiklar av Bert Edenholm, publicerade i Fogdö hembygdsförenings årsskrift.

Stockbåt från Norrtorpsudden. 1988, s. 29-30

 

Arkeologi och utgrävningar : på upptäcksfärd till det vikingatida Vallentuna. 1989, s. 39-42

(tillsammans med Douglas Larsson)

 

Tegelbruken på Fogdön från medeltid till nutid. 1990, s. 9-18

 

Brudutstyrsel på Fogdön under 1600- och 1700-talen. 1991, s. 8-16

 

Lägesrapport från utgrävningarna vid Kungsberg. 1993, s. 31-32

 

Beskrivning av modell av Vårfruberga kloster. 2001, s. 3-7

 

Hospitalet vid Bergshammar. 2002, s, 21-26

 

Artiklar av Hans A. Lidén, publicerade i Fogdö hembygdsförenings årsskrift.

Äventyret Kungsberg, 1991. s. 3-7

 

Fortsatta utgrävningar vid Kungsberg, 1992, s. 10-12

 

 

 


Editerad av: (2018-06-21 14:21:49)