Utflykter och verksamhet


Tunaborgen

Vandring inuti Tunaborgen

Biskopstuna borgruin i Österåker fick besök av Arbetsgruppen Långhundraleden 30 maj. Skattborgen kontrollerade Långhundraledens inlopp i århundraden. Stenhuggare och murare inkallades på 1200-talet från Paris för bygget när Uppsala domkyrka och ärkebiskopsborgen i Uppsala också kom till. Gudrun Vällfors guidade i de medeltida källarrummen och berättade om de spännande fynden i omgivningen som nyligen gjorts vid markradarundersökningar.

Tunaborgen, Österåker

 

 

 

 

Fornborgar i Husby-Långhundra

Del av  fornborg vid Lundhagen på gränsen mot Gottröra. Terrass i fornborgen vid Bålsta Husby-Långhundra.

Utflykt till fornborgar i Husby-Långhundra och ett  fornminne på Sigridsholm, Norrby

 

Utsikt från höjdläge

Utsikt vid borgen i Bolsta

Upplagd terrass vid Bålstaborgen i Långhundra.

 

Långhundraleden

I sjuhundra sekler låg istäcket tungt över landet

två kilometer från yta till botten var täckt av is,

som skapade jordytan, åstadkom blankslitna hällar på bergen,

fraktade krossade stenar och slam på sin vandring mot söder och öster.

Smältande vatten i istunnlar avsatte åsar av sand och morän.

Småningom smälte dock ismassan ner och blev ett blånande hav,

nerpressad landmassa lyfte sig långsamt och blottade öar och holmar.

Under etthundra sekler har jordytan sakta lyfts upp ur havets djup,

fjärdar blev vikar och sjöar och floder blev åar och bäckar.

Långhundraleden var länge en vik och sedan en stilla flytande flod,

nu är den stundom en å men på hetaste sommarn en sipprande bäck.

Vi vill veta hur människan utnyttjat leden för odling och sjöfart,

vad de bott och hur de försörjt sig och färdats och stridit,

hur deras hamnar sett ut och hur vägar och broar dragits.

Sekler av odling har format det landskap vi nu beskåda..

Vad och hur har man odlat och byggt sina byar, bryggor, vägar och vad?

Vilka tog malten och hur har det påverkat folket och landet?

Owe Eklund

 

 

Utställning om Akers kanal pågick i hembygdsmuseet i Åkersberga.

 

 

 

Arkils Tingstad 17 maj 2015

Sigurd Rahmqvist

Sigge Rahmqvist guidade med den äran.

Sigurd Rahmqvist vid Arkils tingstad

Intresserade åhörare.

 

In i bilarna och mot Norrö där vi började med fika i tingshuset, vedspisen värmde gott liksom kaffet med hemgjorda mackor och nybakat.

kaffe

Gudrun berättade med inlevelse.

Gudrun Vällfors

stenring

 

 

Gunilla Larsson

Gunilla L

 

ArbetsgruppenLånghundraledens utställning är inte kvar på Vallentuna bibliotek

 

Al2

 

 

 

 

AL3

 

 

 

 

 

 

 

 

Utflykt till Upplands-Bro med Rösaring och en forntida labyrint, Stora Ekeby, Lilla Leran och avslutning med Granhammar. Sakkunnig guide var Lars Holmblad, arkeolog/kulturvårdare i Upplands-Bro kommun.  2013-06-01

Fika paus på krönet av Uppsalaåsen, med en vacker utsikt.

Fikat slut, dags att begrunda omgivningarna

Rösaring den 500 meter långa processionsvägen upp till krönet av Uppsalaåsen.

Österröra i Västra Ryd, till ett gravfält med ett av Upplands största bronsåldersrösen, nära platsen för Granhammarsmannen, ett undersökt bronsåldersoffer

 

Granhammars herrgård, vår guide Lars Holmblad berättar om renoveringen mm

 

Utflykt till Upplands-Bro, 2013-06-01.

En solig junidag besökte medlemmar i AL fornlämningar och historiskt intressanta miljöer i Upplands Bro kommun.

Arkeologen Lars Holmblad, fornvårdare i Upplands Bro, var en hemtam och uppskattad guide.

Assurs runsten och kungshög vid Bro kyrka representerar tingsplatsen i Bro härad. Runstenen berättar om Assur, storman i Upplands Bro och hans familj,

"Ginnlög, Holmgers dotter, syster till Sygröd och till Göt, hon lät göra denna bro och resa denna sten efter Assur, sin man, son till Håkon jarl. Han var landvärnare mot vikingar med Geter. Gud hjälpe nu hans ande och själ."

Tolkning av runstenstexten - se wikipedia:

Färden gick sedan genom ett par gravfält vid Stora Ekeby upp till Rösaring – en av landets märkligaste fornlämningar.  En drygt 500 m lång, NS-orienterad, processionsväg löper upp mot krönet av en ås med stora gravrösen och en forntida labyrint (bronsålder) bevarade. Traditionen berättar att platsen fungerat för riter och danslekar långt fram i historisk tid.

Stockholms länsmuseum har gjort undersökningar i närheten vid Stora Ekeby och funnit spår efter en stor forntida bebyggelse liknade Svarta jorden i Birka.Färden gick vidare till Österröra i Västra Ryd, till ett gravfält med ett av Upplands största bronsåldersrösen, nära platsen för Granhammarsmannen, ett undersökt bronsåldersoffer.Se Jonathan Lindströms bok från 2009.

Som avslutning fick vi möjlighet att se på den vackra och intressanta Granhammars herrgård, en av Hårlemans berömda byggnader.Vi fick som sagt sakkunnig guidning av Lars Holmblad, antikvarie i Upplands-Bro kommun och ansvarig för vårdandet av kommunens fornlämningar och kulturhistoriska platser, och som författat artiklar om  Granhammars herrgård  och dess arboretum bland annat.

 

 

 

Långhundraleden genom Uppland

En utställning i Österåkers hembygdsmuseum som startade våren 2012 och har gjorts av Arbetsgruppen Långhundraleden. Utställningen är nu på väg till annan ort.

Innehållet på utställningen kommer från boken ”Nytt ljus över Långundraleden – bygder, båtar, natur” och från tidigare artiklar och studier:

Olika teman som visas med bilder och korta texter,

·        Bosättning och bebyggelse

·        Landskap och vattenförhållanden

·        Båtar och transporter

·        Landhöjning och strandförskjutning

·        Växtlighet

·        Vad är en vattenled – historiskt sett

 

 

Nu är det svårt att hitta Långhundraleden, åkrarna är sådda och sommaren är här.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Våren och Långhundraleden runt mitten/slutet av april 2013

Hederviken mot Frösunda

 

 

 

 

 

Bilden tagen från Löfsta

Mot Närtuna kyrka

 

 

 

 

 

Vattnet sjunker undan fort, paddlingsbart 22 april.

Fotat av Katharina Johansson

 

 

 

 

 

Skidor på Långhundraleden i mars 2013

Utmed Långhudraleden

Skepptuna kyrka i bakgrunden

 

 

 

Med FREJA på Långhundraleden

Med Freja i Långhundraleden från Husby-Långhundra/”Östunasjön” hela vägen efter Sävjaån till Övre Föret och vidare Fyrisån in i Uppsala.

Freja en kopia av Viksbåten från 1100-talet som hittades i en åker i Söderbykarl i Uppland.

9,6 meter lång och 2,2 meter bred, avsedd för rodd och segling.

En tekniskt sett fulländad båt snabb, grundgående, stabil och möjlig att förflytta på land.

Lennart Widerberg har byggt flera båtar.

Mer att läsa i nya Långhundraledsboken.

Källa: Katharina Johansson

Editerad av: Tommy Svensson (2019-01-15 13:02:23)