Om oss

Välkommen till vår hemsida! Nu finns Anundsjö Hembygdsförenings bilder och texter från gamla Bygdeband under rubriken Utforska platsen till höger längst upp på sidan! Där läggs även nya bilder och texter till så varmt välkommen att utforska materialet!

Anundsjö hembygdsförening bildades den 2 maj 1937 på initiativ av Robert Westman som var kantor i Bredbyn. Föreningens syfte var att tillvarata hembygds- och andra fornminnen inom Anundsjö.
Föreningens första styrelse bestod av:
Kantor Robert Westman, Prästbolet
Kommunalordf. Salomon Jonsson, Västergensjö
Järnvägstjänstemannen Anton Östman, Anundsjö station
Fabrikör Lambert Håkansson, Bredbyn
Montör Otto Gulliksson, Fanbyn
Vandringsrättare Hjalmar Johansson, Näs
Disponent E. J. Näslund, Mellansel
Suppleanter var:
Skräddaremästare P. G. Uhlin, Bredbyn
Handelsbiträdet Knut Svensson, Norrflärke
Revisorer var:
Slöjdläraren Jonas Olsson, Näs
Hemmansägaren J. W. Westman, Västergensjö.

Redan från starten blev föreningen föremål för ett glädjande intresse från allmänhetens sida. När föreningen funnits i drygt en vecka hade ett stort antal medlemmar antecknat sig och dessutom hade redan ett 50-tal äldre föremål överlämnats som gåvor till föreningen. Därefter fortsatte gåvor i form av äldre möbler, verktyg, böcker m m att strömma in till föreningen.

Några av de föremål som skänktes till föreningen under de första månaderna var:
Ett köksbord daterat 1755
Ett timmerdrag med s k skallerring
Två kaffebrännare
Ett björnspjut
En boupptecknings- och arvskifteshandling av år 1747
En vävstol för kängband
En träask för förvaring av silkeshalsduken under kyrkfärden, daterad 1763
Ett såll av kojuver
En s k kornstöt, anv vid framställning av korngryn
Två notstockar (enkla stränginstrument)
En hemgjuten stekpanna vägande nära 6 kg 

Behovet av en plats där man kunde förvara och visa de många föremålen gjorde att ett av föreningens första ärenden blev att inköpa en gård i vilken man kunde inrätta ett hembygdsmuseum. Valet föll på den Genbergska gården (Gammelgården) i Myckelgensjö vilken man planerade att flytta från Myckelgensjö till ett mera centralt läge i Bredbyn. Tanken var att man sedan skulle fortsätta att samla in pengar för att successivt kunna förvärva merparten av de övriga byggnader (totalt 28 stycken) som fanns vid Gammelgården och flytta även dessa till hembygdsområdet. Köpekontraktet på mangårdsbyggnaden var underskrivet och klart när något oväntat inträffade!

Riksantikvariens byggnadssakkunnige, doktor Bertil Berthelson från Stockholm, besökte Myckelgensjö i juli 1937 och blev mycket imponerad av den märkliga gårdens historia och egenartade byggnadskultur. Han föreslog att hembygdsföreningen skulle ansöka om bidrag hos Kungl. Maj:t för att renovera gården och de övriga byggnaderna på deras ursprungliga plats istället för att flytta dem.

Hembygdsföreningen tyckte att förslaget var bra eftersom man såg den kulturhistoriska nyttan i att kunna bevara ett helt gårdskomplex som detta i den karakteristiska miljö där det under århundradena vuxit fram. Gårdsnamnet förekom redan i Gustav Wasas skattelängder och syntes redan då ha varit en gård av betydelse.

Dock innebar detta en del bekymmer för föreningen. Eftersom behovet av ett hembygdsmuseum för alla föremål som föreningen nu hade att ansvara för var stort måste man nu se sig om efter en annan gård för detta ändamål. Detta medförde också ekonomiska bekymmer för den nystartade föreningen. Man hade lyckats samla in tillräckligt med pengar för att köpa Gammelgården och höll på med insamlingar för dess flyttning och återuppförande i Bredbyn. Men man insåg att de ekonomiska åtagandena skulle bli alltför stora om man både skulle köpa Gammelgården - även om man skulle få bidrag för upprustningen av gårdarna på plats i Myckelgensjö - och en annan gård för flyttning och iordningställande i Bredbyn.

Hembygdsföreningen lade fram dessa synpunkter för Riksantikvarieämbetet och där ställde man sig mycket förstående till föreningens önskemål. Riksantikvarieämbetet sände en skrivelse till Ångermanlands hembygdsförbund där man föreslog att hembygdsförbundet och ämbetet gemensamt skulle överta Anundsjö hembygdsförenings kontrakt på Gammelgården i Myckelgensjö. Efter en del förhandlingar blev det slutligen Föreningen för kulturhistorisk forskning och Härnösands museum som övertog kontraktet och förvärvade gården.

I och med detta var man tillbaka på "ruta ett" och måste börja söka efter en ny gård att förvärva som hembygdsgård. Man fann också till slut en väl bevarad gammal Anundsjögård i Långsele by - den så kallade "Korn-Svens gård" eller som den senare kom att benämnas "Långselegården" - som var till salu.  Det var inte någon liten gård det var fråga om. 19 meter lång och 6,75 meter bred som den var, uppförd i två våningar, fick den nog föreningens styrelse att fundera både en och två gånger på hur man skulle kunna flytta denna magnifika byggnad innan man slutligen bestämde sig.

Så kom det sig att den gamla Långselegården blev utsedd till hembygdsgård i Anundsjö. Huset var ursprungligen byggt i en våning men hade sedan påbyggts med 7 varv. Tidpunkten när huset först byggdes har inte kunnat fastställas exakt men det äldsta årtalet som finns inristat i en golvplanka är 1724. På en tegelsten finns årtalet 1748 och på en stock i en knut finns årtalet 1750 inskuret.

(fortsättning kommer)