Om Älgå Hembygdsförening


För researrangörer och föreningar  Styrelse  Kontakta oss

Om Älgå Hembygdsförening

Liten historik
Det finns ett protokoll från 20 november 1948 där Älgå Hembygdsförenings styrelse konstituerar sig. Man tänkte rädda Älgå Herrgård. Vet inget mer om vad som sedan skedde.
I september 1960 sammankallade ”drivande krafter” i Älgå till ett möte om bildande av en hembygdsförening. Det första protokollet är daterat den 11 september 1960. Mötet beslöt enhälligt bilda Älgå Hembygdsförening och såsom stadgar anta Hembygdsförbundets förslag till sådana. Till ordförande valdes fru Tullan Örum, Gränsjön. En studiecirkel med ämnet ”Vår hembygd” genomfördes med nio sammankomster. Verksamhetsberättelsen för 1961 nämner också historieberättarkväll och utflykt till Skutboudden.
1962 blev Kerstin Adreasson ordförande och antalet medlemmar var 40 st. Året därpå antog styrelsen ett erbjudande från Billeruds AB att få disponera Älgå Herrgård. Byggnaden besiktigades och elledningarna var i så dåligt skick att de måste bytas. Likaså blev det eldningsförbud på en del kalkelugnar. Det blev tydligen inte många samlingar på gården då föreningen inte hade möjligheter att restaurera.
En årsredogörelse från april 1967 omfattar åren 1964-1966. Där berättas att årsmöte och Luciafest hållits på herrgården 1964. Redogörelsen konstaterar avslutningsvis att den unga föreningen fått inrikta sig på att samla in medel till kulturvården i Älgå. Berättelsen avslutas såhär: ” Hur det hela kommer att utvecklas får framtiden utvisa”.
Eftersom inga mer protokoll finns förrän 21 april, 1977, då några hembygdsintresserade sammankallats för att utröna intresset för att trycka en ny upplaga av Karlbergs bok om Älgå, får man förmoda att föreningens arbete var nedlagt. Man beslöt, att om intresse fanns, trycka 500 exemplar av boken och man utsåg ombud i varje by för att ta emot beställningar.
Den 8 februari 1979 möttes, på inbjudan av Eva och Sven Junsell, personer som var intresserade av en restaurering av Älgå spiksmedja.
I en skrivelse till Kulturnämnden i Arvika skriver Gottfrid Eriksson i mars 1979 att Älgå Hembygdsförening har för avsikt att uppta verksamheten.

Föreningen återuppstod 1980 att döma av arkiverade protokoll. Det skedde på initiativ av ordf. i Glava Hembygdsförening, Ärland Segersten. Den återupplivade föreningens förste ordf. blev Nils Schützer och dess första stora uppgift blev att rädda Älgå spiksmedja till eftervärlden. Han kom att sitta som ordförande i 18 år. Under hans ledning formades föreningen till vad den är idag. Stora projekt genomfördes. Spiksmedjan restaurerades, hembygdsgården uppfördes och hamnmagasinet förvärvades och sattes i skick.

Spiksmedjan

Protokoll 28/3, 1980.
Intendent Wettermark redogjorde för spiksmedjans överförande från Värmlands Forminnesförening till Älgå Hembygdsförening.
Gåvobrev upprättades i maj.
Protokoll 12/9, 1980. Skrivelse till Billerud om markupplåtelse.
Protokoll 25/5, 1980 Meddelas att jägmästare Eld gett löfte om nyttjanderätten till marken vid spiksmedjan och hamnmagasinet.
I föreningens verksamhetsrapport för 1981 berättas om spiksmedjans omfattande reparation. Kostnad 1.268.000. Invigning skedd den 12 juni,1982. Renoveringen var ett AMS-projekt.
Protokoll 4/1 1982. Hembygdsföreningen har av Billerud Uddeholm AB erhållit ett intyg om vattenrätt i Älgån vid spiksmedjan.
1987 förklarar Länstyrelsen Älgå Spiksmedja som byggnadsminne. I samband därmed utvidgas markområdet till 3000 kvadratmeter.
Protokoll 21/8, 1991. Beslutades inköp av markområde ca 4500 kvadratmeter vid spiksmedjan. Kontrakt är upprättat med Stora skog. Köpeskilling 1 kr. Området skall läggas till Stommen 1:21 där hembygdsgården ligger. Till att underteckna avtal och ansökan om fastighetsreglering 01F20849 mellan Stora Skog AB och Älgå Hembygdsförening utsågs Karl-Hilding Olsson, Valnäs, Älgå.
Under 1994 utförs omfattande reparationer. Länstyrelsen beviljade 70.000 kr i bidrag och senare ett tillägg på 20.000. Arvika kommun och Arbetsförmedlingen beviljade arbetsinsats med tre man tre månader och även kontant bidrag med 5.000 kr. Föreningen satsade ca 55.000.
1998 åtgärdas dräneringen runt smedjan.
I protokoll 10 januari,2000 rapporteras om en planerad reparationen av spiksmedjan och hamnmagasinet. Det blir ett EU-projekt och föreningen har inte det ekonomiska ansvaret. Projektet börjar med en kurs i antikvarisk byggnadsvård. EU-bidrag 773.000, Byggarbetsnämnden 670.000,Länstyrelsen 340.000 och Arvika Kommun 40.000.Arbetet avslutades på hösten samma år.
1 juli, 2001 återöppnades spiksmedjan

Hembygdsgården

Protokoll 26/11, 1982.
Får som gåva det gamla boningshuset i Sandsbråten. Huset uppfördes 1858-1862. Det har tidigare stått längre upp i skogen. Givare Olli och Arvid Karlsson.
Berättas att tapeterna är från 1882. Senare beslutas att låta nytryck dem för det restaurerade huset.
Den 12 nov. 1985 började nedmonteringen av huset. Ägarna skänkte en del saker som funnits i hemmet. Arvika kommun betalade arbetskostnaderna genom AMS-bidrag. Stugan under tak sommaren 1986, spismuren gjordes under 1987 och golv och innertak under 1988
Den 23 augusti 1990 hölls en sammankomst i stugan för alla som hjälpt till under sommaren. Under 1991 gjordes elinstalationen och stora rummet målades och tapetserades.
1991 byggdes verandan.
1993 färdigställdes utbyggnaden med köksingång och jordkabel lades till magasinet. Målning och tapetsering skedde invändigt och stugan målades utvändigt.
1994 låg arbetet med stugan nere. 1995 iordningställdes övervåningen.
1996 var man tvungen att lägga om taket. 1997 borrades en brunn.
Hösten 1998 påbörjades arbetet med en byggnad för toalett och förråd.

Hamnmagasinet

Protokoll 11 juni,1981.
Billerud vill skänka Hamnmagasinet till föreningen.
Den 4 jan 1982 beslutas att göra en kostnadsberäkning för reparationer på hamnmagasinet för att undersöka om Hembygdsföreningen har ekonomiska möjligheter att ta emot magasinet som gåva från Billerud Uddeholm AB.
Den 16 mars 1983 får föreningen tillstånd från Billerud att förvärva mark på udden vid hamnmagasinet.
Protokoll 11 nov.1983.
Ordf. Nils Schytzer har besökt Billeruds AB, Charlottenberg angående markköp av udden vid hamnmagasinet. Området är 15.000 kvadratmeter. Jägmästare Bengt Rickardsson yrkade på 8.000 kr i köpesumma för tomten. Dessutom tillkommer avstyckningskostnader ca 7000 kr.
Avstyckningen från Stommen:1 klar i september, 1984. Fastighetsbeteckningen blir Stommen 1:21.
Den 3 maj, 1985 meddelas att kostnaderna för renovering av magasinet beräknats till 21.000 kr..
1986 meddelas att Arvika kommun lovat uppföra en brygga vid magasinet.
År 2000 var den så dålig att den fick rivas och ny byggas. Den blev färdig nästa sommar. Arvika kommun hade avsagt sig allt underhåll. Nu byggs också en utescen som hamnar i vattnet vid den stora översvämningen och fick monteras ned.
Årsberättelsen 1991 berättar att hamnmagasinet har renoverats med hjälp av beredskapsarbetare från Arvika kommun.
Bidrag erhölls från Riksantikvarieämbetet med 15.000 kr och från Arvika kommuns kulturnämnd 10.000 kr. Grindstolparna som stått vid spiksmedjan sattes på plats.
År 2000 omläggning av tak och övriga reparationer som del av ett EU-projekt som även omfattade spiksmedjan. Parkeringsplatsen färdigställs.

Text Karl-Erik Aronsson

Förening:

Älgå Hembygdsförening

Ändrad av: Älgå Hembygdsförening (2019-01-14 17:30:00) Kontakta föreningen
Skapad av: Älgå Hembygdsförening (2013-01-14 21:18:13) Kontakta föreningen