Vår förenings symbol och bygdens historia

 

Tiondeladan har varit vår symbol sedan föreningen bildades år 1983. Det är den äldsta byggnaden som finns bevarad i socknen. Tiondeladan är uppförd i början av 1200-talet.
Det gamla trädet (asken, som är med på bilden) finns däremot inte kvar längre.

.

Vår hembygdsförenings stadgar i nytt fönster.

Bygdens historia.

Forntid: Åby – byn vid ån. För länge sedan, under järnålder och vikingatid bosatte sig människor vid Älgåns strand (den som i dag kallas Åbyån). På en plats som kallades Lunden, (helig plats) uppfördes ett primitivt stenaltare där den tidens sedvanliga riter genomfördes som hyllning till den tidens Gud. Här begravde de sina döda och här sammanträffade bygdens folk för att dryfta den tidens frågor, de höll ting. Ortsnamnet Frösingstorp tyder på att det var bondeguden Frö som dyrkades och även på att det var tingsplats. Byn blev emellertid med tiden för trång, unga män och kvinnor lämnade den gamla bolbyn, odlade och byggde i byns periferi. Så uppstod en krans av gårdar omkring den gamla bolbyn, det som längre fram i tiden kom att kallas Åby landsbygd. Åby skogars tassemarker hade länge bidat sin tid. Under vikingatid sökte sig nu fäbodsbyggare och järnbrännare längs Bäckeboåsens torra vägland upp mot höjderna vid Gelebo, rester av ett bygravfält vid denna plats bär vittne därom. Boplatser och odlingar vidgar byn och snart var Åby skogsbygd verklighet. Länge var Läckebyån eller Åbyån som den också kallas, farbar upp till höjderna omkring den plats där Åby kyrka ligger. Här förmodar man att folket samlades och mötte människorna från bosättningarna längs Bäckeboåsen som kom med järn och bytte till sig varor från kustfolket. Måhända offrade de då också till sina gudar i Lunden. Där färdvägar möttes byggde man förr ofta kyrkan. Nuvarande kyrka är den tredje helgedomen på platsen.

Nutid: Åby socken– en kort presentation. Åby socken är en av Mörebygdens kustsocknar, något mer än en mil norr om Kalmar stad. Med 4 km. gränsar den mot Kalmarsund i öster och sträcker sig i nordvästlig riktning omkring 20 km. inåt landet och är som bredast 10 km. Fram till 1773 omfattar Åby socken även större delen av Bäckebo socken som då blev egen. Fram till 1945 var de båda socknarna ett pastorat vari Åby var moderförsamlingen. Åby bildar nu pastorat med Ryssby. År 1952 bildade Åby socken tillsammans med Förlösa socken Läckeby kommun som från och med 1971 blev en del av Kalmar kommun. I öster är Åby en del av Kalmarslätten och större delen av den låg under vatten när inlandsisen drog sig tillbaka. Slättbygden är nu till större delen odlad med bördig jordmån och däremellan lövskog med ek, al, björk och asp. På låglänt mark gran samt gran och tall på moränhöjderna. Under de lösa jordlagren vilar kambrisk sandsten på urberget. Den västra delen delen av Åby låg över havsytan då isen smälte. Där bildades då mindre insjöar i sänkorna. Landskapet stiger här sakta och är vid Gelebo och Knarrebo ca 75 m över havet som högst. Den mäktiga rullstensåsen, kallad Bäckeboåsen, slingrar sig med förr väl synligs årskullar från Skammelstorp via St. Wångerslät, sneddar mot Kyrkeslätt och bildar här den stora magra Tokebo mo. Här delas slätt och skogsbygd åt. Åsen drar vidare västerut genom skogsbygden och skär gränsen mot Bäckebo socken vid Knarrebo. Rullstensåsen och de lösa jordlagren vilar här direkt på urberget. Järnvägens tillkomst 1897 fick stor betydelse för utvecklingen i Åby. Järnvägsstationen fick namnet Läckeby järnvägsstation. Nu kunde produkter lättare komma till och från folket här i bygderna. Företag av olika slag bildades och närheten till järnvägen var en stor tillgång.

Om Åby kyrkogård finns det att läsa från Kalmar läns museum (.pdf)
Om Läckeby samhälle finns det mer att läsa
Om Nickebo by och dess fastigheter finns det det att läsa
Om Åbyån: Biotopkartering av Åbyån (.pdf)