Hembygdsstugan invigs 1939


Henrik Sandström, som är släkting till Hembygdsföreningens grundare Gustaf Sandström, har i UB:s tidningsarkiv hittat en intressant artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning från den 27 juli 1939. Det är vid denna tid som Hembygdsföreningen grundas med tal av landshövdingen och allt. Vi får läsa vad amanuens Hasslöf kunnigt berättar om hustyper på Västkusten och annat om Hembygdsföreningens tillkomst. Mer om ryggåsstugan i länken efter artikeln.

GHoS 1939-07-27

Hembygdsstugan på Styrsö göres invigningsklar – Skall stå fullständigt möblerad innan lördag

På en liten bergknalle vid vägen strax nordväst om Styrsö kyrka ligger en låg rödmålad stuga med vitkalkad trappa, vid vars sida ringblommorna lysa brandgula i högsommarsolen. Det är det blivande hembygdsmuseet, som skall invigas om lördag med tal av landshövdingen, och det sannerligen en museibyggnad, som socknens livaktiga hembygdsförening med generalkonsul Sandström i spetsen har alla skäl att vara stolt över.
      Ännu är stugan inte inredd – t. v. består hela möblemanget av en soffa i det största rummet förutom några stolar som vänta utanför trappan – men det kommer, och när invigningen sker på lördag eftermiddag skall allt vara klart och den gamla ärevördiga fiskarstugan även i detaljerna minna styrsöborna om fäder och förfäder. Då skola också de på Donsö funna resterna av den 9,000-åriga flintverkstaden ligga där tillsammans med de stenverktyg, som hembygdsföreningens ordförande hittat, och av vilka en del just nu ligger inne på Sandström & Strannes kontor i Göteborg.
      Där skall finnas den romerska dinaren från kejsar Domitianus tid, som upphittats utanför krogen på Donsö – om det nötta myntet en gång mottagits som betalning för starkvaror eller endast tappats av någon slarvig viking är det väl bäst att låta vara osagt – och där skall bland de många gamla dokument, som föreningen samlat under årens lopp, även finnas minnen från senare tid: Styrsö Tånges handskrivna byalag från år 1833 till exempel.
      Hembygdsföreningen har kommit över sin stuga på ett egendomligt sätt. Den byggdes av en förmodligen tämligen burgen förfader till två onsalabor, kustuppsyningsmannen Charles Johansson och hans bror Einar Johansson, bördiga från Brännö. Under alla dessa år har stugan stått i raden av andra låga, röda stugor vid bygata i Brännö by och slutligen ärvdes den av de båda bröderna. Det blev emellertid laga skifte på Brännö, och i skiftet ålades bröderna att riva stugan och städa på den plats där den stått. I kostnadsbidrag erhöllo de 126 kr. och 64 öre. De tyckte väl dels att det var synd att det gamla fiskarhemmet skulle skatta åt förgängelsen, dels att bidraget knappast uppvägde besväret med rivningen, och så erbjödo de Styrsö hembygdsförening både stuga och bidrag mot att föreningen övertog ansvaret för rivning och återbyggnad. Vilket föreningen tacksamt gjorde, sedan generalkonsul Sandström lovat att kostnadsfritt ställa mark till förfogande för det blivande museibygget och dessutom bestrida utgifterna för transporten till Styrsö. Och nu ligger alltså stugan i sin nya omgivning med falufärgen lysande i en ram av vita knutar och rösten (taklag) och med den vitkalkade skorstenen vackert stickande av mot det gammalröda tegeltaket.


Ryggåsstugan längst till höger på Brännö bygata 1899

Museet har tilldragit sig det allra största intresse från sockenbornas sida, och insamlingen av etnografika och uppgifter går framåt med stormsteg. I tisdags var nämndeman Tallberg på Donsö över på Asperö och agiterade, och i går hade amanuens (skrivbiträde) Hasslöf, som vid invigningen på lördag skall tala om den bohuslänska bebyggelsen, rest över till Köpstadsö i samma vällovliga syfte. Samtidigt som han studerade de gamla bebyggelseformerna.

Tegeltak på grund av tångpesten

  – Jag kommer väsentligen att berätta om just Brännöstugan, säger amanuens Hasslöf, och sätta in den i sitt byggnadshistoriska sammanhang, redogöra för typens uppkomst och förekomst, alltså. Den befinner sig nämligen i sitt nuvarande skick i ett, ganska intressant utvecklingsstadium, den övergår från enkelstuga till parstuga. Ursprunget var en stuga med endast ett rum där eldstadskomplexet låg i ena hörnet – en öppen härd, där trefoten stod, och därbakom ugnskomplexet. I hörnet mitt emot låg en öppen eldstad för uppvärmning av stugan, det var den som senare skulle utvecklas till kakelugn. Olika gamla hus visa olika utvecklingsskeden. Ett slags uthus uppstod, ett enkelt hus av bräder med eldstad – det var det första köket. Så småningom timrades det in i stugan plus en farstu, och då är nästa steg kammaren på andra sidan köket, ursprungligen endast av bräder även den, men efter hand timrad och inbyggd i stugan. Det är detta stadium Brännöstugan nått.
  – Kammaren är ännu mycket liten, den har endast halvrumsbredd skulle man kunna säga. Utvecklingen gick vidare, och den fullständiga typen, som fortfarande förekommer i många skepparhus l södra skärgården – på Köpstadsö till exempel – har enkelstugan blivit en parstuga med kammaren lika stor som det ursprungliga enda rummet. Man har fått en framkammare, som det heter här ute. I denna stuga ligga alltså två stora rum på ömse sidor om kök och farstu – den ursprungliga stugan har delat sig i sin längdaxel.
  – I norra Bohuslän har utvecklingen varit en helt annan. Där har man anammat den frankiska stugtypen – en kvadrat delad i fyra delar, av vilka en blir kök; man får alltså en stuga med tre rum och kök. Denna typ har också in i södra skärgården, men det har skett mycket sent, inte förrän i vår egen tid.
      Vad hembygdsstugans historia beträffar har man i arkiven kunnat följa den till 1758, då den med tillhörande ladugård ägdes av Erik Persson på Brännö. Den övertogs av Erik Eriksson, som dog 1886, men den var då i ett dåligt skick. Fadern till de båda bröder Johansson, som överlåtit stugan till hembygdsföreningen, har av allt att döma uppfört stugan i dess ursprungliga skick. Vilket hembygdsföreningen också gjort med undantag för tegeltaket, som är särdeles ohistoriskt. Egentligen skall det vara tångtak, men tångpesten har gjort att det är omöjligt att nu uppdriva tillräckligt med tång vid våra kuster. Tegeltaket är alltså att betrakta som ett provisorium, tills tången kommer tillbaka.

Se bilder och läs mer om vår ryggåsstuga

Förening:

Styrsö Sockens Hembygdsförening

Skapad av: (2013-10-03 11:47:24) Kontakta föreningen
Ändrad av: Styrsö Sockens Hembygdsförening (2019-02-10 12:59:23) Kontakta föreningen