Hembygdsföreningens byggnader ingår i det som i folkmun benämns Gamla prästgården. Fram till 1939 var Gamla prästgården kyrkoherdens bostad i Nordmaling och där inrymdes också pastorsexpeditionen.

Den östra flygelbyggnaden inrymmer Hembygdsmuseet som initierades 1942 när hembygdsföreningen bildades. Byggnaden tillkom omkring åren 1758-60 och hade funktionen av "sommarstuga" åt kyrkoherdefamiljen. Med tiden förändrades kyrkoherdens ämbete och hans engagemang som lantbrukare minskade och under 1800-talet övergick prästbordet till att bli arrendejordbruk. 1820-24 renoverades byggnaden, arrendatorn fick flytta in, och de andra flygelbyggnaden byggdes som drängstuga.

Timmerlogen är skänkt av Bäcklundska stiftelsen och flyttades till hembygdsområdet 1976. Det har en typisk utformning för våra trakter men försågs med ett övre våningsplan vid återuppförandet för att ge utökat lagringsutrymme för hembygdsföreningens föremålssamling. Byggnaden försågs med tegeltak, skänkt till Hembygdsföreningen av Runo Öberg och Sixten Sjölund, Ava. Under 2010 försågs byggnaden med plåttak eftersom den gamla tegeltaket tjänat färdigt. Det nedre planet fungerar som vagnslider för vagnar, rissla och jordbruksmaskiner, potatisupptagare och tröskverk m. m. medan det övre planet mestadels används som förrådsutrymme. Här finns också jordbruksredskap som användes redan under Linnés tid när han gjorde sin Norrlandsresa 1732. I sin dagbok har han avbildat en rist och plog som helt överensstämmer med de som finns uppsatta på den norra väggen vid fönstret.

Vallstuga: Mycket tidigt syntes vallstugorna ha blivit uppförda runt kyrkan. Flera av dem låg så nära kyrkan att man fruktade för brandfara. Redan 1802 beslöt socken-stämman, att alla som hade kyrkstugor, bodar och stallar inom 142 alnars avstånd från kyrkan hade att vid vite av 10 riksdaler borttaga och flytta dem. De som ville uppföra vallstuga eller kyrkstall, måste göra detta på den plats, som kyrkoherden anvisade.

Så gott som alla bönder i byarna ägde vallstuga här vid kyrkan. Den här vallstugan är en s.k dubbel-vallstuga, och uppfördes år 1880, den ena hälften av hemmansägare Olof Olofsson, Bergsjö och hemmansägare Karl Olof Karlsson, Stafsjöholm, den andra hälften av hemmansägare Karl Jonas Göransson, Bergsjö och Alexander Arctadius, Klöse (Bergsjö). Den låg ursprungligen, där Utterströms Järnhandel nu ligger. Hemmansägare O.A. Olsson i Levar och Magnus Pettersson i Sunnansjö flyttade den senare längst ned på Vallstugegatan, nuvarande Storgatan. Den ändrades till bostadshus och beboddes en längre tid av färgare Karlsson, som hade vadmalsstamp i Bratt-fors, han stampade halv och helstampat ylletyg. Den beboddes senare av Fru Öberg och inköptes senare av fröken Rut Matilda Strömdahl i Långed.

Taken och golven och dörrar är tagna från mycket gamla gårdar i Hörnsjö och Torrböle. Taket till den ena stugan är skänkt av hemmansägare Fritiof Jakobsson med fru i Torrböle. Murarna är uppförda efter gamla bevarade murmått och är därför tidstypiska.

I vallstugan som nu finns bevarad har det ena rummet inretts till lanthandel. Herbert Molin, som tidigare var ägare av Baggårds Handel, skänkte 1983 gamla innventarier och handelsvaror från sitt handelsbolag, som startade 1872. Vi kan nu visa, hur det kunda se ut på en lanthandel i forna tider.

Kornboden: Redan 1758 hade på Vallen byggts ett sockenmagasin där bönderna skulle kunna lämna säd för att i händelse av nöd kunna utnyttja de sparade förråden, enligt Hülphers. Den här kornboden byggdes i samband med "Gamla prästgårdens" uppförande år 1749 men kan under årens gång, bl.a. av kyrkoherde Oldberg, genomgått genom-gripande underhållsåtgärder. Han genomförde också en fullständig upprustning av kyrkoherdeboställets lantbruksbyggnader, stallar och den gamla skvaltkvarnen som var belägen vid Prästbäcken, för vilken han fick landshövdingens tillstånd att mala mjöl till husbehov. Det var nämligen strängt reglerat på den tiden eftersom det bokfördes hur mycket som odlades och vad som beskattades. I kornboden finns anteckningar på bodens väggar och takbalkar, från 1768 och fram till kyrkoherde Rådes tid. Här har Valltorparna med streck antecknat kvantiteter (tunna, spann e.d.) av spannmål som levererats till kornboden. Kornboden är i två plan inredd med avbalkningar där spannmålen förvarades. På nedre planet har vi idag allehanda föremål från 1700-talet och framåt, som kan tänkas varit brukliga i bondehemmen här vid kusten. Längs väggarna finns gamla dörrar uppställda. Dörrarna är från Gamla prästgårdens byggnader och har tagits tillvara vid renoveringarna av byggnaderna. Dörrarna visar i detalj byggtekniken av dörrbladen samt utförande och design av bl.a. gångjärn och beslag.

Bagarstugan är en äldre byggnad från Örsbäck som flyttats till Hembygdsområdet. Den totalförstördes efter en brand den 25 november 1996. Efter renovering fungerade den som kurslokal för tunnbrödbakning och hyrdes ut till hugade tunnbrödbagare. Sen några år är den dock utdömd och arbete för att finansiera en ny renovering pågår.