Torputmärkningar.
Foton: Willy Eliasson om inget annat anges.
Brandkasen torp under Sundgingen utmärks av Bengt, Herbert och Harry.
Bernt Arvidsson och Bengt Gustavsson röjer på torplämningen Västra Åsen Gårdsjö. Bernts farföräldrar flyttade härifrån till Övre Viriviken 1903.
Åke, Bengt och Bernt tar en kaffepaus vid torputmärkning i Gårdsjö.
Sven J. Svensson i Gårdsjö visar var torpet Torsken har legat.
Budalen Solvik .Torpet bröts upp i början av 1800-talet. Den siste brukaren Johannes Bryntesson kallad ”Dansken” dog 1898. Torpet omges av långa och höga stenmurar som vittnar om ett noggrant och idogt arbete.
Stenmurar vid Budalen.
Budalen
Beläget strax väster om Råtjärn. Torpet bröts upp i början av 1800-talet. 1807 inflyttade från Suled torparen Jan Svensson f, 1779 i Lund och hans hustru Ingrid Svensdotter, f. 1781 på Sjögerås under Bågen. De fick här fem barn. Familjen bodde i Budalen in på 1840-talet. 1845 står de antecknade som »utfattige, bor på Grimserud».
Budalen blev nu friköpt och betecknades som 1/96 mantal i Solvik. Köpare var Bryngel Bengtsson, född 1817 i Rud och hans hustru Märta Johannesdotter, född 1819 i Laxarby. Hon var dotter till Johannes Andersson och Maria Nilsdotter i Solvik. De fick barnen Sven, Maria, Johannes död som liten och Johanna f. 1852.
Bryngel Bengtsson drunknade i januari 1853. Vid bouppteckningen bevakades de omyndiga barnens rätt av Anders Olsson i Skröfva. Hemmansdelen Budalen värderades i 73 Riksdaler. De hade 1 sto, 1 ko, 1 kviga och 6 får.
Änkan gifte om sig med Johannes Bryntesson, som var född 1826 och nya barn föddes: Anna Cajsa f. 1855, Gustaf f. 1857 död späd, Christina f. 1858, Johan f. 1861 d. 1864 och Matilda f. 1863.
Om Johannes Bryntesson berättar Solveig Gårdstam följande: »Denne Johannes Bryntesson, Dansken kallad, bröt sten och odlade mark i Budalen. De långa och höga stengärds-gårdarna som hägnade åkermarken bär än idag vittne om idogt arbete och noggrannhet. Husmuren kan även beskådas ännu. Lägenhetsytan var dock minimal. Det berättas att när han, den gamle mannen, låg sjuk kom en dotter hem for att hjälpa till. Året var 1897-98. Dottern hade fått sin yngste son, i augusti -97 och hade barnet med sig. För att klara av boendet placerades barnet i ett »såll» (korg) som hängdes upp med rep i taket. Den gamle dog i april 1898, 72 år gammal. Han var min farmorsfar. Barnet i »sållet», Ragnar Eriksson avled 1986, 89 år gammal. »
Johannes dotter Anna Cajsa blev småskollärarinna. Christina gifte sig 1885 med Nils Fredrik Johansson från Suled. Dottern Tilda flyttade till Ärtemark 1883. Änkan Märta Johannesdotter dog 1903.
Källa: Laxarby socken
Torpvandring Alsbyn, Höglund och Kallhem 2008.
Fornminne R49 en forntida bosättning vid Tarperud Höglund intill östra Silen
Torpet Tarperud Höglund.
Här låg torpet Skårdalen Kallhem.
Här låg Fågelmyren torp under Kallhem.
Hos Arne på Kasa i Alsbyn väntar matkommittén på vandrarna.
Torpvandring i Svarttjärn 2010.
Klas Leander berättar om torpen i Svarttjärn och folket som bott där.
"Ruckestenen" vid västra Silen Skifors väger nog över 10 ton. Den balanserar så väl att en person kan rucka på den därav namnet.
"Vårtkällan" en jättegryta ligger bredvid "ruckestenen". Där kunde man bli av med vårtor och få hjälp med andra krämpor.
Hos Klas och Lena på Björnliden bjöd matkommittén på en uppskattad lunch efter en dryg dag på vandring
Torpvandring i Solsjöbodane och Korsbyn.
Laxarby hembygdsförening fortsatte torpinventeringen med besök i Solsjöbodane och Korsbyn med närmare 20 vandrare .
Korsbytorpet senare kallat Linnehultet var bebott sedan mitten av 1700-talet fram till 1870. Lofterud är omnämnt första gången 1849. 1855 blev Jacob Andersson dömd för vållande till annans död till hel mansbot och uppenbar kyrkoplikt. Det var grannen på Linnehultet Andreas Eliasson som blivit ”ihjelslagen”
Odlingsröse av imponerande storlek. Ligger mellan Linhultet och Stubbekasen
Med på vandringen var Gerd Johansson från Värmlands Nysäter vars far Rudolf Nilsson föddes på Lofterud 1916. Familjen flyttade 1924 till Eckerud och Lofterud blev då öde.
Gerd Johansson berättar om sin far som föddes på Lofterud.
I Solsjöbodane har funnits 11 torp varav några blev friköpta. Dessutom ett par stugor byggda mot släta bergväggar där fjärde väggen var berget. Budalen eller Fåfängerud är det äldsta torpet i Solsjöbodane och den förste torparen var Elias Persson som flyttade dit 1804.
1818 fick hans fattiga änka Maria Tolfsdotter, enligt ett sockenstämmoprotokoll, löfte att gå omkring i socknen och efter råd och lägenhet uppbära något ull och lin till kläder jemte andra små förnödenheter. Hon hade nämligen ”lidit den svåra olycka, att hennes hus och allt vad hon ägde uppbrunnit i lågorna af en högst olyckelig eldsvåda”. Dessutom beviljades henne 2 Rdr av fattigcassans medel.
1897 dog den siste torparen på Fåfängerud.
På Udden vid Mommerviken i Västra Solsjön bodde ”Mommern” som troligen var en god fiskare. I Lund tyckte man att ”han fiskar ju ut hela sjön”.
Lars Johansson uppväxt på Sulemon, Solsjöbodane visade torpen, här Sandkasen och berättade vad han hört talas om folket som bott där.
Torpet Stubbekasen ligger längst söderut i Solsjöbodane på gränsen mot Korsbyn. Hittades efter noggrann efterforskning.
En välförtjänt kaffepaus vid Solsjöbodane.
Inventeringen avslutades vid Märrkasen i norra delen av Solsjöbodane. Torpet finns med vid 1847 års laga skifte.
Av torpen återstår nu endast bebyggelselämningar. Deras koordinater mäts in och de som saknar namnstolpar kommer att utmärkas. Det är viktigt att dessa lämningar efter tidigare generationers slit och möda för att odla upp jord och nödtorftigt försörja ofta stora familjer märks ut, och att träd och buskar hålls borta så att de syns och skyddas vid framtida avverkningar.
För att spara bilder och uppgifter om torplämningarna och göra dessa sökbara på Internet laddar hembygdsföreningen upp dessa på http://www.bygdeband.se och sök på Laxarby hembygdsförening
Källa: Willy Eliasson, tel: 070-681 80 39