Det första kommunalfullmäktigesammanträdet i nya sockenstugan hölls i mars 1920. I oktober 1920 beslöts att byggnaden skulle kallas Sockenstugan och så är det än i dag.
Invändigt är den stora salen prydd med takmålningar, utförda av Oscar Jonsson efter idéer av Wenzel Björkhagen. De sex ovala medaljongerna symboliserar hammaröbornas levebröd: fisket, jordbruket och industrin och sägner från ön. Wenzel Björkhagen hade även åtagit sig att skissa den östra gavelväggen, men dog 1926 till följd aven olycka med en skenande häst och måleriarbetet blev aldrig utfört.
Både kommunalfullmäktige och kommunalstämman sammanträdde i stora salen men efter hand flyttades mötena till aulan i Skoghalls skola och 1928 till Skoghalls Folkets Hus, eftersom de flesta ledamöterna bodde i Skoghall.
På övervåningen i sockenstugan fanns kyrkvaktmästarens lägenhet. Från 1981 används lokalen som grafisk verkstad och möteslokal av Hammarö Konstförenings aktiva konstnärer. I lilla salen fanns sockenbiblioteket, som blev filial till det nya kommunbiblioteket i Skoghalls kommunalhus som invigdes 1929.
Skolmuseet
Hembygdsföreningen har numera inrättat ett välutrustat museum i lilla salen, som visar hur det såg ut i en skola förr i tiden.
Hammars gård
Från Kung Sverres av Norge självbiografiska historia från slutet av 110O-talet vet vi att lagmannen Folkvidr, gift med Cecilia, Sverres halvsyster, bodde på Hammar 1177. Sverre bodde på härbärget där pilgrimer övernattade på sin vandring till Olof den Heliges relikskrin i Nidaros, nuvarande Trondheim. Han värvades här av "birkebeinarna" till hövding för ett revanschkrig mot kung Magnus Erlingsson och dennes far, Erling Jarl. Efter sju års blodiga strider lyckades Sverre bli ensam kung av Norge och lät sig krönas 1184.
Under tidig medeltid ägdes hälften av Hammaröns gårdar av Sveriges och Norges kung Magnus Eriksson. I april 1347 kom de kungliga följet ridande till Tingvalla och Hammarön för att hålla ting och avkunna domar. I ett bevarat utslag från Hammar tilldömer konungen fyra kloster laxfisket i Klarälven.
Drottning Kristina donerade år 1645 Hammars gård till den skotske översten Gordon vid Nerike-Wermlands regemente som belöning för hans insats i 30-åriga kriget. Drottningen skulle besöka Värmland och gästa översten till julen 1651 men därav blev intet, trots sägner om motsatsen.
P G Andreios Lidback, förebilden till farbror Eberhard i Gösta Berlings saga, arrenderade kronohemmanet Hammar åren 1816-1824. Han var släkt med Selma 
Lagerlöf, Tegner och Geijer. Filosof och bonde, rabulist även kallad Värmlands första socialist. Från eget tryckeri på Ö:a Tye gav han ut tidningar och pamfletter, men tiden var inte mogen för hans ideer om ett rättvisare samhälle. Bitter låste han in sina skrifter i en koffert som förvaras i Ö:a Ämterviks kyrka.
| | | | Stenen till minne av Sverre invigdes 1977
av landshövdingen Rolf Edberg.
Kompositören Gunnar Turesson
hade tagit initiativet till minneshögtiden |
Hammars udde
Idag ett populärt strövområde och utflyktsmål. För mer än 2000 år sedan stöttes kanske här i lurar på ett av Värmlands största gravfält från järnåldern.
Arkeologiska provgrävningar 2001 antyder att området var befolkat redan under bronsåldern, kanske redan under stenåldern... Vad skulle inte en omfattande utgrävning på Hammars udde kunna avslöja? Boplatser, husgrunder, kanske grunden till det kloster eller pilgrimshärbärge det har spekulerats i... Ordet Hammar betyder sten, klippa eller grushöjd i namn från järnålder och vikingatid. Det är därför ingen utopisk tanke att ön, Hammarön, fatt sitt namn efter området.
Domarringen på järnåldersgraven i norr har ursprungligen haft tolv stenar. Nu finns där tio. En liten backstuga uppfördes mitt i ringen av stenar 1822 och beboddes i ca tjugo år av ett par som arbetade på Hammars gård. Ännu syns spår av spismuren.
Efter avstyckningen från hemmanet Hammar bosatte sig familjen Pollak här. Dottern Mimi kom att välja skådespelarbanan och blev studiekamrat och bästa vän med Greta Gustafsson på Dramatens elevskola. Hon följde med Mimi till Hammarö på loven och hette ännu inte Garbo. Det skulle bli premiär på filmen om Gösta Berlings saga och Stiller ville att Greta, som gjorde Elisabeth Dohna, skulle byta efternamn. Mimi Pollak kom på namnet Garbo.
"Så bra" sa Greta "så slipper jag namna om mina handdukar." Så gick det till.
Pollaks stenhus var 1947-1954 Restaurang Hammarsudde, stod därefter obebott och förföll tills det brann 1976. Idag återstår bara en jordhög. I närheten bedrev fru Pollak hönsavel i de hus som fortfarande står kvar och är idag fritidshus.
En promenad ut till udden bjuder på olika upplevelser beroende på årstid. Under vår och försommar är det naturligtvis fågellivet som dominerar. Går man stigen ut mot fågeltornet så breder de vidsträckta ängarna ut sig mot väster och Nolgård. Med lite tur kan kärrhöken komma svävande på stela vingar som en papperssvala, spejande efter sorkar, grodor eller kanske fågelungar. Kvittrande gulärlor håller gärna till i sälgbuskagen. Från himlen vibrerar himlageten enkelbeckasinens stjärtpennor. Från fågeltornet ses ofta fiskgjusen fiska i klarvattenytorna, där sothöns bråkar och slåss som sothöns plägar. I vasspipornas toppar hänger sävsparvar och inne i vassen tutar rördrommen i sin basbutelj. Vid pingsttiden doftar det av hägg och olvonens vita kransar skymtar inne i dunklet där sångarna löv- trädgårds- ärt och härm- sångare, myggor och många andra bildar den kör, som hör sommar och Hammars udde till..
Vår och höst sträcker tranor och gäss över udden och många flyttfåglar rastar här på upp- eller nedsträcket. Över de lurtutande vikingarna flög sannolikt havsörnar och glador och kanske Odinssvalan- den svarta storken. Idag är det skarvar från Vänern som sträcker norrut, för att kanske bosätta sig i sjöarna norr om Vänerhavet. Hammars udde, med sin strand mot en vänervik är ett unikt, flertusenårigt kulturområde och troligtvis ler prebendeprosten Börjeson i sin himmel, när hans sockenkyrkas spröda klockklang ljuder över det gamla abborrgrundet.
Samtliga teckningar utförda av: Tore Andersson
Fakta om hembygdsrörelsen:
1300 föreningar med hembygdsgård varav 600 hembygdsmuseer Över 300 miljoner besökare 200 årsböcker ges ut samt 700 publikationer av olika slag 2 miljoner föremål på hembygdsgårdarna 1,2 hyllmil arkivmaterial och 2 miljoner fotografier
En del av detta finner Du hos Hammarö Hembygdsförening vars syfte uttrycks i dessa stadgar:
§ 1
Föreningens syfte är att verka för ökad hembygdskänsla, främst genom att ta tillvara bygdens kultur- och naturminnen.
§2
Var och en som hyser intresse för hembygdens kultur och natur kan vinna inträde i föreningen.
Bli medlem Du också
Denna sida är framtagen med material från
broschyren med samma namn av
HAMMARÖ KOMMUN
SVENSKA KYRKAN HAMMARÖ
STORA ENZO
AKZO NOBEL
HAMMARÖ HEMBYGDSFÖRENING
hembygd 
