På bilden, hembygdsgården, Långåker Långåker by Kållereds Hembygdsförenings skrift Långåker - en by och dess folk, utsågs av Bohusläns Hembygdsförbund till årets skrift 2008, vilket glädjer alla som medverkar i vår verksamhet. Skriften är författad av Sture Bjelkåker och citeras till vissa delar nedan. Byn Långåker ligger i Kållered socken, Askims härad i Västergötland och är känd sedan 1500-talet. Det geografiska läget är latitud N57.36.20 longitud E012.01.30 eller, uttryckt i Rikets nät, X=6393000, Y=1274000. Bynamnet skrevs på 1500-talet Longakier, som betyder ”det långa kärret”. Stavningen har sedan utvecklats i flera steg till nuvarande Långåker. Byn har mestadels bestått av två gårdar.  Dessa motsvarar de sentida fastigheterna Långåker 1:3 (norra delen) respektive 1:2 (södra delen). Tidvis har gården B varit uppdelad i två ”hushåll” BI och BII, bland annat under perioden 1824 till 1872. Det innebär att upp till tre tidvis ganska stora familjer levat och haft sin utkomst från dessa gårdar. Kållered socken Sockennamnet skrevs år 1421 Kollarudh. Förstavelsen kommer från mansnamnet ”Kolle”, eller möjligen ”kulle”. Efterledet är ”ryd” som betyder röjning. Socknen består huvudsakligen av skogs- och bergsbygd med odlade dalgångar. Arealen är 25 kvadratkilometer, varav ca 20 % åker och ca 40 % åkermark. Kyrkligt tillhörde Kållered från början Skara stift och överfördes år 1620 till det då nybildade Göteborgs stift. Kyrkan har ett medeltida långhus. Kållered socken blev kommun från 1862 och fram till kommunreformen år 1971, då uppgick den tillsammans med Lindome, i Mölndals kommun. Fram till mitten av 1600-talet utgjorde del av sockengränsen även riksgräns mot Danmark. Askims härad  Häradet omnämndes på 1200-talet som ”Askheim herad”. Enligt Äldre Västgötalagen bestod häradet av de fem socknarna Askim, Frölunda, Fässberg, Kållered och Råda. Senare har tillkommit bl a Styrsö. Häradet var ockuperat av Danmark åren 1613 – 1619 som ”pant” i samband med Älvsborgs andra lösen, enligt vad som stadgades vid Freden i Knäred 1613. Askims härad tillhörde Älvsborgs län fram till år 1679 då Göteborgs och Bohus län skapades. Sedan år 1998 ingår häradet i Västra Götalands län. Lite nutidshistoria beträffande Kållered Från föreningens skriftserie har följande hämtats: Järnvägen genom Kållered invigdes 1888, samtidigt skapades det ett centrum runt stationen, tidigare var kyrkan och gårdarna vid landsvägen mot Annerstorp centrum i Kållered. Landsvägen söderut mot Lindome  gick där Streteredsvägen i dag går. På 1840-talet ville ägaren till Rossareds gård ha närmare väg till Göteborg. Han lät bygga en privat väg som tog en ny riktning genom Kållered. Vägen kallades efter sin byggherre för Kjellbergska vägen och kallas nu Gamla Riksvägen. Man tog avgift för trafiken vid bland annat vid tullbommen vid Flabäcks gästgiveri Kållered var ett paradis för sommargäster under många år kring sekelskiftet 18-1900. Tillkomsten av järnvägen möjliggjorde resande från Göteborg på ett enklare sätt jämfört med tidigare. Flera läkare i Göteborg som behandlade patienter med bröstsjukdomar, såsom tbc, vilket var en vanlig  sjukdom på den tiden, rekommenderade Kållered för rehabilitering. I Kållered var luften ovanligt stärkande, med ren skogsluft och salta västanvindar. Från de höga bergen västerut kunde man vid klart väder se södra skärgården och höra signalerna från Säröbanans tåg. Det fanns dock problem EN AVSKRIFT AV EN TIDNINGSARTIKEL FRÄN OMKRING 1918.  Turister som man vill bli av med. Märklig protest från föräldrar i Kållered. Ungdomliga ligor som blivit en samhällsfara.   Ett talrikt besökt föräldramöte har hållits i Kållered under ordförande av kyrkoherde C.E.D. Block, som inleddes med ett föredrag, om de uppfostringskrav, som kunde anses särskilt vara av nöden i vår tid.   Huvudämnet för mötets förhandlingar blev emellertid vissa missförhållanden, som de senaste somrarna, dock mest den sistförflutna, varit rådande inom församlingen, jämte det att Kållered blivit en alltmera värderad vistelseort för familjer från staden under sommarmånaderna, hade en del element innästlat sig, vilka hotade att bli en skamfläck för platsen.   En del lägenheter har förhyrts av ungdomar från staden, vilka sedan kommit ut, ynglingar och flickor parvis tillsammans och där tillbragt lördagsnätterna och söndagarna.   Det vitsordades från alla håll, att dessas uppförande varit synnerligen förargelseväckande. Då det hänt, att det ända till 20 kommit till samma ställe, och således ej ens kunnat få rum inomhus, hade man fått se de mest oblyga uppträden även utomhus, varjämte skrän och oväsen samt högljudda opassande samtal icke sällan hörts på vägarna natten igenom.   Det påpekades vilken fara häruti låge även för den uppväxande ungdomen i församlingen, varjämte man fruktade att, om detta finge utveckla sig de stillsamma sommargästerna, som de sista åren i ständigt ökat antal kommit hit, de kunde komma att dra sig undan. Också har man hört, att en del av nyssnämnda snygga gäster förut hållit till ute i skärgården, men att de genom enhällig opinion blivit utmotade från dessa platser, och det uttalades en livlig önskan, att så måtte komma att ske också här. Om icke denna opinionsyttring, så som man vill hoppas, bure önskad frukt, skulle alla möjlig åtgärder försökas.   Då flera av de lägenheter, vilka blivit tillhåll för nu nämnda uppträden äro belägna i närheten av Kållered men utom gränsen - i sydligaste Fässberg samt i Lindome - beslöts att söka nå även dessa med dagens opinionsyttring. Enhälligt antogs en resolution i vilken en uppmaning adresserades till dem, som hittills upplåtit lägenhet för dessa sommargäster, att hädanefter icke under några villkor låta dem återkomma.

Länkar Gränser i Kållered Verksamhet 2007 Mölndals museum Samlingar och minnen Verksamhet 2008

Medhjälpare?

Källa: Inge Börjesson
Uppdaterad: 2011-03-06 18:35