|
Antura (sig)
Bonkbånn
Besmi
Bräcken, ingen bräcken
Bäner
Bäsi
Bôl (långt ô, tjockt l)
Bôlsôlk
Bôrna (ut)
Bôrsli, bôrsligt
Bôs
Bös
Cidér
Dråg
Dôrm, dôrma å, ådôrma
Exmer
Farstukantore
Flajsi
Fullpanta kär
Färsler
Fässing
Forbärstin
Forbärga
Fät, fäler
Fôrmôrsla, rs som i fors
Gettstel (jettstel)
Glint
Glinnis
Glana
Glåmmer
Grunner
Gôrer
Gôrstångla
Hammel
Harskli
Hila, tjockt l
Hiling
Hixnes
Hunnpôjk
Härta
Hävlit
Hôckses
Hôssi
Illsvin
Järger
Karpa ôpp sej
Kars
Karva
Klaki
Knarvel
Knölit
Knövla, knövler, knövlit
Korpis
Kovés
Kyls (tje-ljud, långt y)
Kytt (tje-ljud, långt y)
Kytting
Käri
Kärma (tje-ljud)
Kôn, kôner (långt ô)
Kôter
Kynkila
Lik (långt i) tocken
Lovinger
Lunna (betoning på u)
Lunna
Läs dôra
Lô
Löta
Mack
Mana (långt a)
Môsdrag
Oknu, okni
Ommen
Ovôrn
Pylsa på sej
På täpen
Raffelstôpp
Regjord
Revpannkak
Riv (långt i)
Romol
Rättfôrs
Rômp
Rômper ikring
Rôten
Schäfta
Sillsup
Ski (sch-ljud)
Skener (sch-ljud)
Smifull, smickfull, smockfull
Snärk (långt ä)
Spelkum
Speter
Sprôtt
Spônnvarg
Stagg
Stelk
Streker
Stuffler
Sutt
Att vara i sutta
Svihök
Svir eller sver
Sômta
Te res
Tjepa
Träligt
Träbläser
Trôr
Trôer
Tôms
Tômsit
Valkere än
Vannalit
Varsa
Vånner
Vôler
Vôler int
Åvävla
Åjäxlig |
|
göra stora åthävor
band kring träbunke
mycket att bestyra
övermåttan, ingen hejd
stretar emot
bångstyrig
börda
vidja att bära en börda i
svälla ut
besvärlig, besvärligt
boss, t.ex. höboss, skräp
om korpulent person med pondus
försaka, gå miste om
långsmal myrmark
svimma av, slå i dôrm= slå någon medvetslös
godta
skafferi i farstun
om vida kläder som flaxar omkring en.
fullt arbetsför karl
bärremmar, t.ex. på en kars
madrass, fylld med halm eller raffelstopp
höbärgningstid
höbärga
fjät, fotspår
förvillad
avogt inställd, vrång
halt
blankis
om mjölk stadd i förruttnelse, sur mjölk
stirrar, entittar
funderar
om varigt sår, gôr = var
överdådig
om den som är tômsig, tafatt, fumlig
väldigt
tunn frosthinna
vindil
storkna, kippa efter andan
halvstor, okynnig pojke
hälften, härta vann = hälften var
rätt bra, int hävligt = mindre bra
kliar i näsan, vänster sida = fruntimmer kommer,
höger sida = en karl kommer,
kliar mycket = någon är näsvis
ängslig, nervös, ”tokig”
ängslig
spindlar
haft framgång
kont
skära, tälja
frusen mark, iskalla händer, m m som är fruset
handtag av trä
krångligt, invecklat
fumla, fumlar, fumligt
småkryp
en tvär sväng
något som är tilltrasslat, t.ex. garn, snöre
kuta, löpa, springa
liten pojke
högfärdig
gödselho
flicka, flickor
täljer
sjuklig, svag, ofärdig
lika dan, samma som
slå sina krokar omkring, går i sick sack
höften
köra ihop timmer, virke med häst
lås dörren
ludd
betesmark för kreatur
mask
långsluttande upphöjda åsar
långsmal myrmark
främling, okänd
ugnen, kakelommen = kakelugn
ovarsam
bylta på sej ifråga om kläder
närapå
riven lump, stoppning i kuddar och madrasser förr
styrde, ställde
rårakor, raggmunk
räfsa som man räfsar hö med
när man rumsterar om riktigt
rätt och riktigt, e rättfôrs männisch
svans, rumpa
springer omkring, är överallt
rutten
att sätta skaft på något, t.ex yxa,
schäfta om = byta om
nysilad, spenvarm mjölk
skida även sked, skier = skidor, skeer = skedar
skridskor
väl fylld, överfull
snårig buskskog
spilkum, skål
stickor, e spet = en sticka
glipa, öppning, gylf
spindel
övermåttan
stjälk
om strömt vatten
går osäkert
kasta
lätt berusad
vråk
nervöst spring
somligt, en del
redo, klar
skakelträ
tråkigt
skridskor med träsula
trampar på samma ställe
trampor
fumla, tômsi = fumlig, tafatt
besvärligt
bättre än någon annan
vrångt, besvärligt
varsebli
respektera, i vissa sammanhang även undrar
godtar
godtar inte, hålla sig för god för något
svårtillgänglig mark långt borta
rastlös, sysslolös |
hembygd 