Å Kullander:   Det forna skogsbyggarlivet i Edsvedens skogstrakter.   På eftermiddagen kl. 5 församlade sig ungdomen på ett bestämt ställe för att framskaffa ock kläda majstången. Därtill användes en smärt björk eller gran som avbarkades, lades på en ställning ock försågs med fyra rätt utstående korsarmar 3 - 4 alnar från rotändan, ett stycke längre upp med 4 bågar ock ännu längre mot  toppen med 4 mindre korsarmar. I rotändan inborrade man "rötter” för att hålla henne stadigt i jorden, ock toppen pryddes med en tupp av målat papp med en krans av äggskal omkring sig. Stången överkläddes helt ock hållet med blomstergirlanger av åtskilliga färger. I armarna hängdes kransar. När hon var färdigklädd fram på aftonen, kommo även äldre både karlar ock hustrur för att se på, hur den restes, varvid de förra voro behjälpliga.

Då hon var upprest, tog spelmannen sin fiol ock ställde sig invid stången, ock så länge denna vaka hade behållit betydelse av festvaka, spelade han alltid en högtidssång. vari alla instämde. Det var vanligen någon av de gamla psalmer- na: "Mig gör stor lust ock glädje den sköna sommartid" eller ”Den blomstertid nu kommer”,av vilka sjöngos några verser, eller ock sjöngs den gamla sången: ”Det sitter en duva på en liljekvist i midsommartiden” ock andra dylika. Detta var vakans höjdpunkt. Därefter togo alla i ring ock dansade ikring stången, under det de sjöngo en eller annan sång såsom t. ex.    Låtom oss fröjdas i ungdomens dagar,    binda oss kransar vita ock blå. De yngre kunde stanna kvar en stund ock fortsätta med dans ock lekar. Medan de äldre gingo hem till sina lövklädda boningar, sjungande under vägen genom ängarna en ock annan sommarsång.   På midsommardagens eftermiddag samlades fordom både äldre ock yngre vid majstången för att en stund samspråka i den gröna. Sedan började dans ock lekar på någon närbelägen ”äkkra” (slätt),de äldre sågo på, men deltogo ofta i ungdomens nöjen, som kunde fortsätta under deras uppsikt långt in på kvällen. Midsommardagens förmiddag ägnades åt gudstjänsten,om den ock hölls i en ganska avlägsen kyrka. Ty merändes inträffade då, att årets nattvardsungdom admitterades,ock kyrkan var då även löv ock blomsterklädd. Liksom de frommaste ock de som mest ivrade för kristlig sed vanligen deltogo i den glada ”messummarroa”, lika säkert var det ock, att om någon bullersam eller okyrklig person fanns i grannlaget, den icke heller fick vara med i det barnsliga glada sällskapet under ”vaka”.     Erik Tubin i Herrljunga Hembygdsförening har hämtat den nuvarande midsommarstången från denna berättelse.

Källa: Hans Ivansson, tel: 0513-214 59
Uppdaterad: 2010-08-25 22:43